Gigantisk uppgång – kraftig förändring för svenska folket

2023 04 28

Under de tre första månaderna av 2023 har elskulderna hos Kronofogden ökat med 63 procent för företag och 47 procent för privatpersoner jämfört med samma period i fjol, rapporterar SR Ekot.

Myndigheten har noterat drygt 17 500 ärenden från hushåll med elskulder under första kvartalet av 2023.

– Elpriset har gått upp, vi har inflationen och räntorna stiger. Det är ett tuffare ekonomiskt läge, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden, till radion.

Inget stöd i norr

Regeringen har betalat ut ett elstöd till hushåll i de södra elområdena 3 och 4.

Elområdena 1 och 2 har dock inte fått ta del av något stöd under vintern, trots att elpriset har varit högt även i norra Sverige.

– Vi har haft 43 000 i elräkningar sedan november och fått ta av våra besparingar för att kunna betala, säger Erik Nordin husägare i Juniskär, Sundsvall, till SR Ekot.

I början av juni beräknas regeringens nya elstöd betalas ut.

Stödet kommer att riktas till hushåll i hela Sverige.

14,7 miljarder

Skulderna fortsätter att öka i Sverige.

Under 2022 drog Kronofogden in 14,7 miljarder.

Det är en ökning med drygt 2,1 miljard kronor jämfört med 2021 och den högsta siffran någonsin.

– Under året växte också hushållens totala skuld hos oss. I slutet av 2022 var skulden 101,5 miljarder kronor – en ökning med åtta procent jämfört med 2021, framhåller myndigheten.

Det sammanlagda antalet ärenden som kom in till myndigheten under 2022 var 3,4 miljoner.

– Det är en ökning jämfört med 2021 då antalet var 3,3 miljoner, skriver Kronofogden.

Slår mot personer med små marginaler

Konsumentverket har tidigare varnat för att stora prishöjningar i samhället slår hårt mot personer som lever med små marginaler.

Enligt myndigheten räcker inte pengarna för de över 160 000 svenskar som lever på existensminimum på grund av skulder.

– Nu blir det extra tufft. Man har inte fått några extra tillägg för att det har blivit dyrare i samhället, sa Margareta Lindberg, utredare på Konsumentverket, till SVT Nyheter i höstas.

Hon förutspår en dyster utveckling. 

– Man kan behöva låna pengar från sina anhöriga för att klara sig. Och de pengarna ska ju betalas tillbaka, så det kan leda till en ytterligare skuldspiral.

Foto: CardMapr.nl

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen