JUST NU: Ger besked om kärnvapen på svensk mark

2023 03 07

Den 16 maj förra året fattade den dåvarande regeringen beslut om att ansöka till Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Sedan dess har alla länder utom Turkiet och Ungern accepterat Sveriges ansökan.

Beslutet har varit anledning till stora diskussioner, bland annat huruvida Natoländer kommer kunna placera kärnvapen på svensk mark, någonting som utrikesministern nu uttalar sig om.

– Nej, det kommer de inte. Från regeringens sida gör vi bedömningen att det som har sagts av andra nordiska länder är det vi behöver följa, säger Tobias Billström (M) till DN.

Har undantag

Norge och Danmark, som båda är medlemmar i organisationen, har undantag från att ha kärnvapen placerade.

Regeringen understryker att ansökan till Nato lämnats in utan förbehåll.

I ett förslag till Sveriges nya Natolag står dock att “regeringen ser lika lite som övriga nordiska länder att det finns skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid”.

Inte första gången

Varken Turkiet eller Ungern har ännu accepterat Sveriges ansökan.

Tiden det tagit för länderna besluta kring frågan har varit orsak till frustration, men Billström menar att det inte är någon ovanlighet.

– Nato har en mycket lång existens, 70 år, och har under den här tiden haft medlemmar som inte alltid tyckt lika. Det är inte första gången som den här typen av diskussioner uppstår när nya medlemsstater ska släppas in, säger han.

Positivt besked

En ungersk delegation har varit på plats i Sverige inför det stundande beslutet kring Sveriges potentiella medlemskap i Nato.

Efter ett möte med talman Andreas Norlén meddelades att det finns stöd i Ungern för Sveriges Nato-ansökan.

– Vi gjorde klart att den ungerska regeringen, den ungerska presidenten, premiärministern och de flesta parlamentarikerna klart stödjer ett svenskt Natomedlemskap, sade Csaba Hende, vice talman i det ungerska parlamentet enligt SVT.

Väntar fortfarande

Sverige väntar alltjämt på att såväl Ungern som Turkiet ska godkänna ansökan.

Mycket kan bero på det kommande valet i Turkiet som kommer avgöra president Erdogans framtid.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen