JUST NU: Ger besked om kärnvapen på svensk mark

2023 03 07

Sveriges utrikesminister uttalar sig om kärnvapen i Sverige.

Den 16 maj förra året fattade den dåvarande regeringen beslut om att ansöka till Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Sedan dess har alla länder utom Turkiet och Ungern accepterat Sveriges ansökan.

Beslutet har varit anledning till stora diskussioner, bland annat huruvida Natoländer kommer kunna placera kärnvapen på svensk mark, någonting som utrikesministern nu uttalar sig om.

– Nej, det kommer de inte. Från regeringens sida gör vi bedömningen att det som har sagts av andra nordiska länder är det vi behöver följa, säger Tobias Billström (M) till DN.

Har undantag

Norge och Danmark, som båda är medlemmar i organisationen, har undantag från att ha kärnvapen placerade.

Regeringen understryker att ansökan till Nato lämnats in utan förbehåll.

I ett förslag till Sveriges nya Natolag står dock att “regeringen ser lika lite som övriga nordiska länder att det finns skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid”.

Inte första gången

Varken Turkiet eller Ungern har ännu accepterat Sveriges ansökan.

Tiden det tagit för länderna besluta kring frågan har varit orsak till frustration, men Billström menar att det inte är någon ovanlighet.

– Nato har en mycket lång existens, 70 år, och har under den här tiden haft medlemmar som inte alltid tyckt lika. Det är inte första gången som den här typen av diskussioner uppstår när nya medlemsstater ska släppas in, säger han.

Positivt besked

En ungersk delegation har varit på plats i Sverige inför det stundande beslutet kring Sveriges potentiella medlemskap i Nato.

Efter ett möte med talman Andreas Norlén meddelades att det finns stöd i Ungern för Sveriges Nato-ansökan.

– Vi gjorde klart att den ungerska regeringen, den ungerska presidenten, premiärministern och de flesta parlamentarikerna klart stödjer ett svenskt Natomedlemskap, sade Csaba Hende, vice talman i det ungerska parlamentet enligt SVT.

Väntar fortfarande

Sverige väntar alltjämt på att såväl Ungern som Turkiet ska godkänna ansökan.

Mycket kan bero på det kommande valet i Turkiet som kommer avgöra president Erdogans framtid.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kina och Ryssland har skickat upp stridsflyg

2026 06 27

Över tio stridsflygplan har skickats upp.

Militära flygplan från Kina och Ryssland har gått in i Sydkoreas luftförsvarsidentifieringszon.

Sydkorea har satt in jaktflyg som svar, rapporterar United24 media.

Omedelbar reaktion

Sydkorea har skickat upp flygvapnets stridsflyg efter att fler än tio kinesiska och ryska militärflygplan gått in i landets luftförsvarsidentifieringszon (KADIZ), enligt The Korea Herald med hänvisning till Sydkoreas försvarsstab (JCS).

KADIZ är ett område runt Sydkorea där militären övervakar och identifierar flygtrafik i förväg innan den når landets egentliga luftrum.

Den sydkoreanska militären betonar att situationen hanterades snabbt och kontrollerat.

– Vår militär identifierade de kinesiska och ryska flygplanen innan de gick in i KADIZ och skickade upp flygvapnets stridsflyg för att vidta taktiska åtgärder inför möjliga händelseutvecklingar, säger den sydkoreanska försvarsstaben.

Flygplanen ska därefter ha passerat in och ut ur zonen över Japanska havet (Östra havet) utan att kränka själva sydkoreanskt luftrum.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Misstänkt militär övning

Enligt Sydkoreas militära ledning kan flygningen ha varit kopplad till en gemensam övning mellan Kina och Ryssland, men länderna har inte bekräftat.

– Det bedöms att aktiviteten sannolikt är relaterad till en samordnad övning, säger en tjänsteman från den sydkoreanska försvarsstaben (JCS), rapporterar The Korea Herald.

Samtidigt har liknande incidenter rapporterats i andra regioner, där bland annat Nato tidigare har skickat upp stridsflyg efter ryska långdistansflygningar nära europeiskt luftrum.

Ökad militär aktivitet

Händelsen ses som en del av ett större mönster av ökad militär flygaktivitet i Asien-Stillahavsområdet.

Sydkorea svarade med jaktflyg för att övervaka situationen, men uppger att inga kränkningar av nationellt luftrum har skett.

Spänningen i regionen fortsätter att vara hög, där både övningar och rutinflygningar ofta leder till snabba militära reaktioner från flera länder.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: UX Gun

Text: Redaktionen

27 juni 2026

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen