JUST NU: Ger besked om kärnvapen på svensk mark

2023 03 07

Sveriges utrikesminister uttalar sig om kärnvapen i Sverige.

Den 16 maj förra året fattade den dåvarande regeringen beslut om att ansöka till Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Sedan dess har alla länder utom Turkiet och Ungern accepterat Sveriges ansökan.

Beslutet har varit anledning till stora diskussioner, bland annat huruvida Natoländer kommer kunna placera kärnvapen på svensk mark, någonting som utrikesministern nu uttalar sig om.

– Nej, det kommer de inte. Från regeringens sida gör vi bedömningen att det som har sagts av andra nordiska länder är det vi behöver följa, säger Tobias Billström (M) till DN.

Har undantag

Norge och Danmark, som båda är medlemmar i organisationen, har undantag från att ha kärnvapen placerade.

Regeringen understryker att ansökan till Nato lämnats in utan förbehåll.

I ett förslag till Sveriges nya Natolag står dock att “regeringen ser lika lite som övriga nordiska länder att det finns skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid”.

Inte första gången

Varken Turkiet eller Ungern har ännu accepterat Sveriges ansökan.

Tiden det tagit för länderna besluta kring frågan har varit orsak till frustration, men Billström menar att det inte är någon ovanlighet.

– Nato har en mycket lång existens, 70 år, och har under den här tiden haft medlemmar som inte alltid tyckt lika. Det är inte första gången som den här typen av diskussioner uppstår när nya medlemsstater ska släppas in, säger han.

Positivt besked

En ungersk delegation har varit på plats i Sverige inför det stundande beslutet kring Sveriges potentiella medlemskap i Nato.

Efter ett möte med talman Andreas Norlén meddelades att det finns stöd i Ungern för Sveriges Nato-ansökan.

– Vi gjorde klart att den ungerska regeringen, den ungerska presidenten, premiärministern och de flesta parlamentarikerna klart stödjer ett svenskt Natomedlemskap, sade Csaba Hende, vice talman i det ungerska parlamentet enligt SVT.

Väntar fortfarande

Sverige väntar alltjämt på att såväl Ungern som Turkiet ska godkänna ansökan.

Mycket kan bero på det kommande valet i Turkiet som kommer avgöra president Erdogans framtid.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen