SVERIGE: Ger besked om högkostnadsskydd

2022 10 27

På en pressträff presenterar statsminister Ulf Kristersson (M) tillsammans med energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och Svenska kraftnäts vd Lotta Medelius-Bredhe "en första byggsten" till ett förslag om ett högkostnadsskydd för höga elpriser.

55 miljarder

Lotta Medel-Bredhe meddelar att Svenska kraftnät avser att använda 55 miljarder för att stödja hushåll, organisationer och företag.

– Vi bedömer att 55 miljarder kronor är lämpligt att betala ut, säger Lotta Medelius-Bredhe på pressträffen.

Vidare meddelar regeringen att inget elstöd kommer att gå till elkunder i norra Sverige som är bosatta i elområde 1 och 2.

Boende i område 3 och 4  kommer däremot att kunna ta del av högkostnadsskyddet. Summan beräknas utifrån områdespriset minus medelpriset, uppger Svenska kraftnäts vd.

– Ungefär fem miljoner konsumenter kommer kunna ta del av ersättningen, säger Lotta Medelius-Bredhe

Innan förslaget blir verklighet krävs ett godkännande från Energimarknadsinspektionen.

Inget besked om när och hur

– Det vi nu ser framför oss är ett elprisstöd som kan avlasta alla elanvändare och som samtidigt inte stimulerar till ökad elanvändning, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Hon kan inte ge ett besked om när den första utbetalningen kommer att ske.  

– Vi jobbar på så snabbt som möjligt. I november ämnar vi att komma med ett besked om när och hur, säger Ebba Busch och förklarar att det inte handlar om en månatlig ersättning utan om en klumpsumma.

Den 15 november beräknas ansökningsprocessen att vara klar.

– Vi kommer att återkomma under november månad, säger näringsministern.

Foto: Riksdagen resp Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen