Ger besked om förbud mot bensin- och dieselbilar

2024 05 24

Nya bensin- och dieselbilar kommer stoppas från EU:s gator från och med 2035.

Det fastslog EU-parlamentet i februari.

Nya bilar kommer inte längre att få producera några koldioxidutsläpp, vilket i praktiken innebär ett förbud mot försäljning av bensin- och dieselbilar.

Osäkerhet inom största gruppen

Omröstningen i februari blev jämnare än vad många hade räknat med. Hela 279 EU-parlamentariker röstade nej till ett förbud. Det hjälpte dock föga eftersom ja-sidan samlade ihop 340 röster.

Efter att beslutet klubbats igenom började det tisslas och tasslas inom Europarlamentets största partigrupp, EPP.

Ett läckt utkast visade att EPP öppnade för att ”revidera lagen så snart som möjligt”. Några dagar senare dementerade dock gruppen uppgifterna och ställde sig bakom ett förbud.

Det står dock klart att förbudet splittrar Tidöpartierna.

Sverigedemokraterna är en stor motståndare till ett förbud och i februari öppnad KD för att revidera eller riva upp beslutet.

– Man måste vara beredd att ompröva beslut. Jag tycker inte att det ska finnas ett förbud mot en viss teknik. Tvärtom ska vi välkomna alla innovationslösningar som bidrar till minskade utsläpp, sa Ella Kardemark, KD:s andranamn i EU-valet, till SvD.

Moderaterna ger besked

Nu ger Moderaterna ett definitivt besked om vad partiet anser om förbudet.

M vill varken revidera eller riva upp beslutet.

Det fastslår partiets förstanamn till EU-valet, Tobias Tobé.

– Jag tror att bilen kommer att vara fortsatt viktig för många människor. Däremot är det givet att vi behöver ställa om och komma bort från bensinbilar, säger han till SvD.

Tobé tillägger att ett förbud mot bensin- och dieselbilar egentligen inte ”ligger i Moderaternas natur”, men att det krävs ”tydliga spelregler” för att bana väg för en skyndsam omställning till elbilar.

Moderaten hoppas även att förbudet kommer gynna den svenska bilindustrin, som arbetar hårt för att elektrifiera marknaden.

– Jag skäms inte för att jag har haft tät kontakt med svensk fordonsindustri inför min bedömning. Men jag anser också att vi behöver göra mer även på det här området om vi ska nå våra klimatmål, säger Tobias Tobé till tidningen.

Foto: Moderaterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen