Det meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och SD:s miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen på en pressträff.

Reduktionsplikten – det vill säga andelen biodrivmedel som blandas i drivmedel – kommer att höjas från sex procent till tio procent.

Men höjningen kommer inte att leda till högre bränslepriser. Det försäkrar klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari.

– Jag och Liberalerna är glada över att regeringen nu går fram med en gyllene lösning som minskar utsläppen utan att pressa hushåll med små marginaler, säger hon till Expressen. 

Två anledningar

Enligt regeringen och SD finns det två orsaker till att drivmedelspriserna inte kommer att öka, trots höjningen av reduktionsplikten.

För det första pekar man på att tillgången till biodrivmedel är större i dag, vilket innebär att reduktionsplikten kan höjas utan att det påverkar priset vid pump.

För det andra kommer regeringen och SD att kompensera höjningen med sänkt drivmedelsskatt.

– Vi sänker skatten på drivmedel och höjer kravet något på inbladning av biobränsle, säger Ebba Busch på presträffen.

Fortfarande stor skillnad

Tidigare låg reduktionsplikten på 30 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Den 1 januari sänkte Tidöpartierna reduktionsplikten till 6 procent för både diesel och bensin.

Från och med juli 2025 kommer den höjas till 10 procent.

Billigare att tanka 

Regeringens och SD:s sänkning av reduktionsplikten har lett till lägre drivmedelspriser.

I juni rapporterade sajten Bilresa.se att drivmedelspriserna i Sverige är lägst i hela Västeuropa. Det är första gången någonsin som Sverige toppar listan.

Så sent som hösten 2023 var bränslepriserna i Sverige bland de högsta i hela Europa.

Regeringens politik välkomnas av många som uppskattar att det blir billigare att tanka bilen. Samtidigt riktas hård kritik mot att besluten leder till att färre köper elbil och att utsläppen ökar.

Regeringen har själva bekräftat att utsläppen totalt sett kommer att öka med uppemot 10 miljoner ton fram till 2030 med nuvarande politik.

Efter det nya beskedet om reduktionsplikten kan siffran justeras nedåt.

– Den nya höjningen beräknas minska CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år, rapporterar SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen