Ger besked om bidragstak

2023 06 08

Det står nu klart att utredaren Maria Hemström Hemmingsson får i uppdrag att föreslå ett bidragstak. 

Ambitionen är att ingen ska kunna få mer i social- och bostadsbidrag än vad ett arbetet ger i inkomst.

– Det måste alltid löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Därför vill vi begränsa möjligheten att stapla flera bidrag på varandra. Det är en viktig del av den bidragsreform vi genomför för att återinföra arbetslinjen i Sverige, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Helt orimligt”

Enligt partiet finns det i dag cirka 20 000 hushåll som inte tjänar ekonomisk på att en förälder går från försörjningsstöd och bidrag till arbete.

– Om man är en familj med ett barn, där båda föräldrarna är arbetslösa och därför får försörjningsstöd – så är risken stor att de inte tjänar någonting på att ena föräldern tar ett heltidsjobb med en lön på 20 220 kronor per månad, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på sina sociala medier.

– Det är helt orimligt. Bidrag i Sverige är inte vart och ett så höga. Men staplas de på varandra kan konsekvensen bli att det inte lönar sig att börja jobba, tillägger han.

Fler ska arbeta

Exakt hur bidragstaket kommer att utformas är inte fastställt.

Taket kan mätas i kronor, men det kan även handla om en begränsning av hur många bidrag som man kan ta del av samtidigt.  Enligt regeringen kan bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenningen på lägstanivå och flerbarnstillägg ingå i det nya förslaget.

Målbilden är dock tydlig.

Tidöpartierna vill att fler ska komma ut på arbetsmarknaden.

Ett bidragstak ses som en nödvändig åtgärd för att uppnå detta.

– Nu sätter vi stopp för den orättvisan, genom att införa ett bidragstak. Ingen ska förlora på att lämna utanförskapets bidragsberoende och tacka ja till arbete, till nya kollegor och egen lön. Och så att fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet.

– Det är en av de absolut viktigaste åtgärderna för integrationen, framhåller Ulf Kristersson.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

SMHI varnar: Kan bli extremt kallt i Sverige

2026 06 10

Larmet om ett allt varmare klimat har under många år dominerat diskussionen om framtidens temperaturer i Sverige och världen.

Men risken finns att det istället blir tvärt om.

SMHI varnar nu för ökande risker att havströmsystemet Amoc i Atlanten kan kollapsa, rapporterar DN.

– Det har kommit mycket ny forskning på senare tid som säger att riskerna är större än vad vi har trott innan. Jag skulle säga att mycket forskning pekar nu på att läget är värre än vad det framställs som i IPCC-rapporten som kom för fem år sedan, säger oceanografen Ola Kalén vid väderinstitutet, till DN.

Andra länder

Flera andra länder har tidigare slagit larm om utvecklingen.

På Island klassas det som ett nationellt säkerhetshot.

I Finland har forskare vid det Meteorologiska institutet gjort beräkningar med scenarion där medeltemperaturen kan minska med hela 35 grader, har Iltalehti tidigare rapporterat.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, uppgav forskaren Mika Rantanen, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

SMHI agerar

Nu agerar också Sverige.

SMHI kommer framöver kartlägga utvecklingen och forskningen kring hur en eventuell kollaps av Amoc skulle drabbat det svenska samhället.

Och väderinstitutet ser brister i hur förberett Sverige är för en sådan händelseutveckling.

– Jag skulle säga att man generellt är oförberedd på scenarier där man behöver hantera en nedkylning, säger Ola Kalén, till DN.

Nederländsk varning

En nederländska studie från Utrecht University varnar för samma sak, rapporterar SVT.

Temperaturerna i Sverige kan sjunka drastiskt framöver.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen som är en av de forskarna som står bakom studien, sagt till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MARDRÖMSBESKED: Bränslepriset kan dubbleras

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen