Generaldirektör uppges ha skickat hemliga uppgifter

2022 02 21

Generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar, Hendrik Landerholm, är i rejält blåsväder.

Han uppges ha skickat sekretessbelagda uppgifter till privata e-postkonton under hösten 2021, rapporterar Dagens Nyheter under morgonen.

Kan skada Sverige

Enligt tidningen rör det sig om så känsliga uppgifter att de kan skada Sverige om de blir röjda. Det svaret gav regeringskansliet när DN begärde ut mejlen.

Henrik Landerholm tillträde som generaldirektör för Myndigheten för psykologisk försvar  den 1 januari 2022. Han har tidigare varit Sveriges ambassadör i Förenade Arabemiraten. Under hösten 2021 arbetade han på utrikesdepartementet konsulära enhet, som ansvarade för Sveriges evakuering av personal från Afghanistan.

Underlättar för främmande makt

– Att hantera uppgifter på det här sättet innebär att de är lättare att inhämta av främmande makt, säger Kim Hakkarainen, expert på säkerhetsskydd, till tidningen.

Henrik Landerholm ska, enligt granskningen, ha skickat flera mejl innehållande sekretessbelagda uppgifter till privata mejlkonton utanför organisationen. Uppgifterna finns därmed lagrade på ett utländskt företags servrar.

Google och privat mejladress

Generaldirektören ska ha skickat uppgifterna till sin egen privata mejl, kopplad till amerikanska Google och till en mejl som är kopplad till en annan chef vid utrikesdepartementet, enligt uppgifter från DN.

Bland annat ska mejlen ha innehållit information om Sveriges planering kring evakueringen av personal från Afghanistan under hösten. Totalt rör det sig om åtminstone tre tillfällen och vardera mejl innehåller en mängd sekretessbelagda uppgifter, rapporterar tidningen.

Landerholm svarar

Generaldirektören kommenterar uppgifterna till tidningen och hävdar att han har skickat mejlen för att få tillgång till uppgifterna på sin egen dator.

– Så att jag kunde jobba dygnet runt vid exempelvis den komplicerade evakueringsoperationen jag arbetade med ett antal månader, säger han.

Tjänstefel

Anne-Marie Eklund, en av Sveriges främsta experter på it-säkerhet, riktar allvarliga anklagelser mot Henrik Landerholms agerande.

– Jag tycker det är tjänstefel och brist på omdöme. Som tjänsteman vid UD, och senare generaldirektör för en svensk myndighet, så är det inte ett okej beteende. Det är allvarligt, säger Anne-Marie Eklund Löwinder till DN.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen