Generaldirektör uppges ha skickat hemliga uppgifter

2022 02 21

Generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar, Hendrik Landerholm, är i rejält blåsväder.

Han uppges ha skickat sekretessbelagda uppgifter till privata e-postkonton under hösten 2021, rapporterar Dagens Nyheter under morgonen.

Kan skada Sverige

Enligt tidningen rör det sig om så känsliga uppgifter att de kan skada Sverige om de blir röjda. Det svaret gav regeringskansliet när DN begärde ut mejlen.

Henrik Landerholm tillträde som generaldirektör för Myndigheten för psykologisk försvar den 1 januari 2022. Han har tidigare varit Sveriges ambassadör i Förenade Arabemiraten. Under hösten 2021 arbetade han på utrikesdepartementet konsulära enhet, som ansvarade för Sveriges evakuering av personal från Afghanistan.

Underlättar för främmande makt

– Att hantera uppgifter på det här sättet innebär att de är lättare att inhämta av främmande makt, säger Kim Hakkarainen, expert på säkerhetsskydd, till tidningen.

Henrik Landerholm ska, enligt granskningen, ha skickat flera mejl innehållande sekretessbelagda uppgifter till privata mejlkonton utanför organisationen. Uppgifterna finns därmed lagrade på ett utländskt företags servrar.

Google och privat mejladress

Generaldirektören ska ha skickat uppgifterna till sin egen privata mejl, kopplad till amerikanska Google och till en mejl som är kopplad till en annan chef vid utrikesdepartementet, enligt uppgifter från DN.

Bland annat ska mejlen ha innehållit information om Sveriges planering kring evakueringen av personal från Afghanistan under hösten. Totalt rör det sig om åtminstone tre tillfällen och vardera mejl innehåller en mängd sekretessbelagda uppgifter, rapporterar tidningen.

Landerholm svarar

Generaldirektören kommenterar uppgifterna till tidningen och hävdar att han har skickat mejlen för att få tillgång till uppgifterna på sin egen dator.

– Så att jag kunde jobba dygnet runt vid exempelvis den komplicerade evakueringsoperationen jag arbetade med ett antal månader, säger han.

Tjänstefel

Anne-Marie Eklund, en av Sveriges främsta experter på it-säkerhet, riktar allvarliga anklagelser mot Henrik Landerholms agerande.

– Jag tycker det är tjänstefel och brist på omdöme. Som tjänsteman vid UD, och senare generaldirektör för en svensk myndighet, så är det inte ett okej beteende. Det är allvarligt, säger Anne-Marie Eklund Löwinder till DN.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk tvärvändning i EU – svensk ligger bakom

2025 11 12

En historisk tvärvändning sker nu inom EU.

En dramatisk förändring är på väg att ske i Europaparlamentet.

Den svenska parlamentsledamoten Jörgen Warborn (M) är en av dem som ligger bakom tvärvändningen.

Historisk tvärvändning

Den konservativa partigruppen EPP väntas ta hjälp av ytterhögern i en viktig omröstning på torsdag, rapporterar Politico.

Det som ett dramatiskt avsteg från tidigare normer, eftersom mittengrupperingar har vägrat att samarbeta med ytterhögern.

Omröstningen handlar om ett avregleringspaket för att minska kraven på företags hållbarhetsrapportering.

Förhandlingar med partigrupper längre vänsterut har inte gett resultat, och nu väntas EPP, där bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingår, rösta igenom paketet tillsammans med ytterhögerpartier.

Jörgen Warborn (M) har varit EPP:s huvudförhandlare, men förhandlingarna tycks nu ha avslutats.

– EPP kommer att rösta för de ändringsförslag som de föreslog eftersom socialisterna och demokraterna inte har visat någon vilja att kompromissa, och fortsätter att fastna i samma position som för en månad sedan när det första avtalet föll igenom eftersom socialistiska ledamöter gick emot avtalet, säger EPP:s talesperson Pedro López de Pablo, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Putin desperat - vänder sig till Rysslands fattigaste

”Vi har vunnit”

Socialdemokraterna och De gröna anklagar EPP för att inte vara konstruktiva.

– Vi har föreslagit flera alternativ för EPP, där vi rör oss i deras riktning, säger De grönas EU-parlamentariker Kira Marie Peter-Hansen, enligt tidningen.

– Jag tycker att det är skandalöst att EPP slår igen dörren för en pro-europeisk lösning och i veckor vägrar att träffa de tre demokratiska grupperna, och i stället går in i en allians med ytterhögern, tillägger hon.

Gruppen Patrioter för Europa är dock nöjda över utvecklingen.

– Vi har vunnit ... EPP har inget annat val än att rösta för de ändringsförslag de föreslagit, som i själva verket är kopierade från de som Patrioterna och andra högergrupper kom överens om förra månaden, säger Pascale Piera, förhandlare för Patrioter för Europa, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Årets Pryl 2026" har utsetts

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för bolånetagare

2025 11 12

Sedan maj 2024 har styrräntan sänkts med 2,25 procentenheter till dagens nivå på 1,75 procent.

Trots räntesänkningarna har hushållen snuvats på miljarder kronor, rapporterar Affärsvärlden med hänvisning till en granskning från jämförelsetjänsten Zmarta.

Zmarta har granskat hur snitträntorna utvecklats sig hos Sveriges tolv största banker sedan Riksbanken började sänka styrräntan.

Resultatet är tydligt: bolåneräntorna har inte sjunkit i samma takt som styrräntan.

Skillnaden ligger på 0,14 procentenheter, vilket inneär att bolånetagare i genomsnitt förlorar 1 400 kronor om året för varje miljon i bolån.

Sammanlagt rör det sig om en förlust på omkring 6 miljarder kronor för svenska hushåll, uppger Zmarta.

– Det är tydligt att bankerna valt att öka de egna marginalerna i stället för att hjälpa till och ta fullt ansvar för att vända en utdragen lågkonjunktur. Jag tycker det är lite gnidet och oansvarigt, säger Zmartas hushållsekonom Charlie Tideman enligt tidningen.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten går ut med viktigt meddelande till pensionärer

FAKTA: Banken med lägst ränta

Zmarta har sammanställt de största bankernas bolåneräntor i oktober:

- Lägst rörlig ränta har Skandiabanken erbjudit sina kunder: 2,51 procent

- Högst rörlig ränta har Ikano Bank erbjudit sina kunder: 2,84 procent

- Den genomsnittliga bolånekunden fick 2,66 procent i rörlig ränta (3-mån) under oktober, jämfört med 2,77 % månaden före.

Bindningstid 3 år: Genomsnittskunden fick 3,00 procent, jämfört med 3,04 procent månaden innan. Lägst ränta erbjöd Skandiabanken: 2,77 procent och högst Ica-banken med 3,29 procent

Bindningstid 5 år: Genomsnittet landade på 3,17 procent jämfört med 3,19 procent i september. Den lägsta räntan erbjöds av Skandiabanken till 2,96 procent, medan den högsta kom från Länsförsäkringar bank med 3,39 procent.

Källa: Zmarta

LÄS OCKSÅ: Swedbank: “Har satt tydliga spår” – tung dom om hushållen

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen