Generaldirektör uppges ha skickat hemliga uppgifter

2022 02 21

Generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar, Hendrik Landerholm, är i rejält blåsväder.

Han uppges ha skickat sekretessbelagda uppgifter till privata e-postkonton under hösten 2021, rapporterar Dagens Nyheter under morgonen.

Kan skada Sverige

Enligt tidningen rör det sig om så känsliga uppgifter att de kan skada Sverige om de blir röjda. Det svaret gav regeringskansliet när DN begärde ut mejlen.

Henrik Landerholm tillträde som generaldirektör för Myndigheten för psykologisk försvar den 1 januari 2022. Han har tidigare varit Sveriges ambassadör i Förenade Arabemiraten. Under hösten 2021 arbetade han på utrikesdepartementet konsulära enhet, som ansvarade för Sveriges evakuering av personal från Afghanistan.

Underlättar för främmande makt

– Att hantera uppgifter på det här sättet innebär att de är lättare att inhämta av främmande makt, säger Kim Hakkarainen, expert på säkerhetsskydd, till tidningen.

Henrik Landerholm ska, enligt granskningen, ha skickat flera mejl innehållande sekretessbelagda uppgifter till privata mejlkonton utanför organisationen. Uppgifterna finns därmed lagrade på ett utländskt företags servrar.

Google och privat mejladress

Generaldirektören ska ha skickat uppgifterna till sin egen privata mejl, kopplad till amerikanska Google och till en mejl som är kopplad till en annan chef vid utrikesdepartementet, enligt uppgifter från DN.

Bland annat ska mejlen ha innehållit information om Sveriges planering kring evakueringen av personal från Afghanistan under hösten. Totalt rör det sig om åtminstone tre tillfällen och vardera mejl innehåller en mängd sekretessbelagda uppgifter, rapporterar tidningen.

Landerholm svarar

Generaldirektören kommenterar uppgifterna till tidningen och hävdar att han har skickat mejlen för att få tillgång till uppgifterna på sin egen dator.

– Så att jag kunde jobba dygnet runt vid exempelvis den komplicerade evakueringsoperationen jag arbetade med ett antal månader, säger han.

Tjänstefel

Anne-Marie Eklund, en av Sveriges främsta experter på it-säkerhet, riktar allvarliga anklagelser mot Henrik Landerholms agerande.

– Jag tycker det är tjänstefel och brist på omdöme. Som tjänsteman vid UD, och senare generaldirektör för en svensk myndighet, så är det inte ett okej beteende. Det är allvarligt, säger Anne-Marie Eklund Löwinder till DN.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Uppemot 2 000 kronor ska sättas in på miljoner svenskars bankkonton.

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
ett vaccinationspaket för äldre,
satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Orbán lämnar landet

2026 04 13

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har försvunnit från offentligheten.

Efter att Orban förklarat sig besegrad i söndagens val har han inte synts till.

Nu spekuleras det i att premiärministern har lämnat Ungern, rapporterar Bloomberg.

Samma rykte sprids om utrikesministern Peter Szijjarto, som också har försvunnit från offentligheten efter valförlusten.

Den ungerske grävjournalisten Szabolcs Panyi kommenterar ministerns frånvaro i ett inlägg på X.

– Sitter han redan på ett plan till Moskva, skriver Panyi som tidigare avslöjat kontakter mellan Péter Szijjártó och ryska företrädare.

Korruptionen har skjutit i höjden

Ungerns nyvalde premiärminister Péter Magyar har flaggat för att personer, som berikat sig under Orbans styre, kan komma att fly landet efter valförlusten.

Under Orbáns 16 år vid makten har korruptionen ökat i Ungern. Statligt stöd har styrts om till företag och personer som stöttat regeringspartiet Fidesz.

Totalstopp för Orbán

Korruptionen har möjliggjorts av reformer som har försvagat domstolars oberoende, ökat regeringspartiets politiska inflytande och kontrollen över medierna.

Dessutom har Viktor Orbán ändrat valsystemet till sin egen fördel – bland annat genom att rita om valkretsarna.

Men nu är hans tid vid makten över.

På en pressträff uppger Péter Magyar att en gräns kommer att införas för hur länge en premiärminister kan sitta kvar vid makten.

Den nya gränsen kommer att sättas till två mandatperioder, vilket motsvarar åtta år. Det innebär att Viktor Orbán, som varit premiärminister i 16 år, inte kan återvända till makten.

– En sådan konstitutionell förändring skulle göra det omöjligt för Orbán att bli premiärminister igen, säger Magyar enligt TV2.

LÄS MER: Dubbelsmäll på gång för Ryssland – efter Orbans förlust

Jordskredsseger

Magyars liberalkonservativa Tisza fick över två tredjedelar av platserna i det ungerska parlamentet i söndagens val. Den så kallade ”supermajoriteten” innebär att Tizsa har möjlighet att ändra den ungerska konstitutionen.

– Vi kommer att göra allt för att återställa demokratin och få tillbaka kontrollmekanismer och maktdelning igen, säger Péter Magyar.

LÄS OCKSÅ: Bästa bilen i världen har utsetts

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen