Generaldirektör uppges ha skickat hemliga uppgifter

2022 02 21

Generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar, Hendrik Landerholm, är i rejält blåsväder.

Han uppges ha skickat sekretessbelagda uppgifter till privata e-postkonton under hösten 2021, rapporterar Dagens Nyheter under morgonen.

Kan skada Sverige

Enligt tidningen rör det sig om så känsliga uppgifter att de kan skada Sverige om de blir röjda. Det svaret gav regeringskansliet när DN begärde ut mejlen.

Henrik Landerholm tillträde som generaldirektör för Myndigheten för psykologisk försvar den 1 januari 2022. Han har tidigare varit Sveriges ambassadör i Förenade Arabemiraten. Under hösten 2021 arbetade han på utrikesdepartementet konsulära enhet, som ansvarade för Sveriges evakuering av personal från Afghanistan.

Underlättar för främmande makt

– Att hantera uppgifter på det här sättet innebär att de är lättare att inhämta av främmande makt, säger Kim Hakkarainen, expert på säkerhetsskydd, till tidningen.

Henrik Landerholm ska, enligt granskningen, ha skickat flera mejl innehållande sekretessbelagda uppgifter till privata mejlkonton utanför organisationen. Uppgifterna finns därmed lagrade på ett utländskt företags servrar.

Google och privat mejladress

Generaldirektören ska ha skickat uppgifterna till sin egen privata mejl, kopplad till amerikanska Google och till en mejl som är kopplad till en annan chef vid utrikesdepartementet, enligt uppgifter från DN.

Bland annat ska mejlen ha innehållit information om Sveriges planering kring evakueringen av personal från Afghanistan under hösten. Totalt rör det sig om åtminstone tre tillfällen och vardera mejl innehåller en mängd sekretessbelagda uppgifter, rapporterar tidningen.

Landerholm svarar

Generaldirektören kommenterar uppgifterna till tidningen och hävdar att han har skickat mejlen för att få tillgång till uppgifterna på sin egen dator.

– Så att jag kunde jobba dygnet runt vid exempelvis den komplicerade evakueringsoperationen jag arbetade med ett antal månader, säger han.

Tjänstefel

Anne-Marie Eklund, en av Sveriges främsta experter på it-säkerhet, riktar allvarliga anklagelser mot Henrik Landerholms agerande.

– Jag tycker det är tjänstefel och brist på omdöme. Som tjänsteman vid UD, och senare generaldirektör för en svensk myndighet, så är det inte ett okej beteende. Det är allvarligt, säger Anne-Marie Eklund Löwinder till DN.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen