Folk ska bli både rikare och grönare de närmaste åren.

Det är statsminister Ulf Kristerssons (M) budskap när kampanjandet går mot sin slutspurt inför nästa helgs EU-val.

Men om klimatpolitiken leder till lägre tillväxt och ökad fattigdom i Sverige, och resten av Europa, kommer det att ha avskräckande effekt på andra länder, menar Kristersson.

Han oroas samtidigt över att vanligt folk inte är ombord på klimatomställningen – och går även ut med ett löfte till väljare som befarar stora förändringar till följd av de åtgärder som krävs för att klara utsläppsmålen.

– Man kan säga att det är självklart, men allting i demokratin måste vara förankrat annars kommer folket göra revolt, säger Ulf Kristersson till Göteborgs-Posten.

"Kommer kosta pengar"

Ulf Kristersson och Moderaterna understryker att EU, däribland Sverige, ska fungera som ett föredöme gentemot andra länder i frågan.

Han viftar dock bort risken att lägre tillväxt eller ökad fattigdom som konsekvens av förändrad klimatpolitik skulle underminera klimatmålen i sig.

– Om vi sätter höga klimatambitioner vet vi att det kommer kosta pengar. Då måste vi dels ha ett näringsliv som är så framgångsrikt att man kan bära de kostnaderna, säger Ulf Kristersson.

Viktigaste frågan i valet

Klimatfrågan är särskilt het inför årets EU-val.

Enligt en undersökning från april ansåg 58 procent av svenska folket att “åtgärder mot klimatförändringarna" är den viktigaste frågan, rapporterade SVT vid tillfället.

Det sticker ut i sammanhanget. Motsvarande siffra för resten av EU var endast 27 procent.

– Om många länder då tycker att den inte är så viktig så kan det uppfattas som ett mindre intresse för klimatpolitik, säger Göran von Sydow, som är direktör och chef för Sieps, svenska institutet för europapolitiska studier, till tv-kanalen.

Andra viktiga frågor som ligger högt på listan för EU:s väljare är ekonomi, hälsa och arbetet mot fattigdom. Även säkerhet och försvar har blivit en mer prioriterad fråga.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen