Statsministern går ut med löfte till väljarna – “annars gör folket revolt”

2024 05 30

Med strax över en vecka till EU-valet går nu Moderaterna ut med ett helt nytt mål.

Folk ska bli både rikare och grönare de närmaste åren.

Det är statsminister Ulf Kristerssons (M) budskap när kampanjandet går mot sin slutspurt inför nästa helgs EU-val.

Men om klimatpolitiken leder till lägre tillväxt och ökad fattigdom i Sverige, och resten av Europa, kommer det att ha avskräckande effekt på andra länder, menar Kristersson.

Han oroas samtidigt över att vanligt folk inte är ombord på klimatomställningen – och går även ut med ett löfte till väljare som befarar stora förändringar till följd av de åtgärder som krävs för att klara utsläppsmålen.

– Man kan säga att det är självklart, men allting i demokratin måste vara förankrat annars kommer folket göra revolt, säger Ulf Kristersson till Göteborgs-Posten.

"Kommer kosta pengar"

Ulf Kristersson och Moderaterna understryker att EU, däribland Sverige, ska fungera som ett föredöme gentemot andra länder i frågan.

Han viftar dock bort risken att lägre tillväxt eller ökad fattigdom som konsekvens av förändrad klimatpolitik skulle underminera klimatmålen i sig.

– Om vi sätter höga klimatambitioner vet vi att det kommer kosta pengar. Då måste vi dels ha ett näringsliv som är så framgångsrikt att man kan bära de kostnaderna, säger Ulf Kristersson.

Viktigaste frågan i valet

Klimatfrågan är särskilt het inför årets EU-val.

Enligt en undersökning från april ansåg 58 procent av svenska folket att “åtgärder mot klimatförändringarna" är den viktigaste frågan, rapporterade SVT vid tillfället.

Det sticker ut i sammanhanget. Motsvarande siffra för resten av EU var endast 27 procent.

– Om många länder då tycker att den inte är så viktig så kan det uppfattas som ett mindre intresse för klimatpolitik, säger Göran von Sydow, som är direktör och chef för Sieps, svenska institutet för europapolitiska studier, till tv-kanalen.

Andra viktiga frågor som ligger högt på listan för EU:s väljare är ekonomi, hälsa och arbetet mot fattigdom. Även säkerhet och försvar har blivit en mer prioriterad fråga.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen