Oppositionen går till gemensam attack

2023 09 13

Tre av fyra oppositionspartier håller en gemensam pressträff på onsdagen.

Oppositionsledarna Magdalena Andersson (S), Märta Stenevi (MP) och Nooshi Dadgostar (V) medverkar.

På pressträffen går oppositionsledarna till ett gemensamt angrepp mot statsminister Ulf Kristerssons (M) och hans regerings hantering av koranbränningarna.

– Regeringens plan för att hantera koranbränningarna och säkerhetskrisen lyser med sin frånvaro. Men passivitet räcker inte för att ta oss ur den här krisen, säger Magdalena Andersson (S).

Kräver nya samtal

S, V och MP ställer nu krav på regeringen.

Partierna  presenterar tre förslag som enligt dem bör utredas:

- Se över om lagstiftningen om hets mot folkgrupp är ändamålsenligt utformad.

- Se över om bränningar av religiös skrift kan definieras som förargelseväckande beteende.

- Se över om det finns andra alternativ för att hantera den här situationen, med ett så liten förändring i vår lagstiftning som möjligt.

Oppositionspartierna kräver att statsminister Ulf Kristersson  tar förslagen vidare och bjuder in till partiledarsamtal.

Tre alternativ

Regeringen har tidigare föreslagit att tillsätta en utredning för att se över ordningslagen. M-KD-L-regeringen vill utreda om polisen ska kunna ta hänsyn till Sveriges säkerhet när de ger tillstånd till demonstrationer. En sådan förändring skulle ge myndigheten utökade möjligheter att neka tillstånd för nya koranbränningar i Sverige.

S, V och MP är kritiska till förslaget.

De framhåller att deras nya förslag har klara fördelar jämfört med att ändra ordningslagen

Partierna menar att deras förslag kan utformas religionsneutrala, vilket innebär att de inte riskerar att i praktiken endast bli ett förbud mot koranbränningar.

– Detta skulle också freda polisen från att få i uppdrag att behöva göra svåra säkerhetspolitiska bedömningar. Det skulle också göra att det är vi i Sverige, inte främmande makt eller utländska terrorister, som bestämmer vad som får och inte får göras i Sverige, framhåller Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

Ny SD-känga

Magdalena Andersson passade även på att utdela en känga mot regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna under pressträffen.

S-ledaren upprepade sitt resonemang om att SD förvärrar säkerhetsläget.

–  Hot och hat eldas på av regeringsunderlagets största parti, hävdar Magdalena Andersson.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Agnes Stuber Vänsterpartiet 

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen