Går fram med omfattande skattesänkningar

2023 04 28

Regeringen och Sverigedemokraterna har tillsammans meddelat att man vill se en sänkt skatt på både arbetsinkomster och pensionsinkomst.

Några sådana förslag har dock hittills inte presenterats.

Men nu ligger ett reformpaket på bordet.

Inför den kommande höstbudgeten har regeringen skickat ut flera remisser med tilltänkta skattesänkningar, rapporterar DN.

Det handlar bland annat om ett nytt jobbskatteavdrag – det vill säga en skattesänkning för alla som har en arbetsinkomst. I förslaget ingår även en skattesänkning för pensionärer.

Summan för det nya jobbskatteavdraget beräknas landa på 10 miljarder, men siffran är förhandlingsbar.

– Det funkar så att man remitterar en nivå och sen kan man skala upp. Det är ett slags golv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till DN.

Bränsle och energi

Regeringen vill även pausa indexeringen av både bränsle- och energiskatter. En sådan åtgärd innebär att skatten enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Det innebär i sin tur att dessa skatter inte kommer att stiga under 2024 och 2025.

Samtidigt utesluter inte finansminister Elisabeth Svantesson att bränsle- och energiskatterna kan sänkas ytterligare.

– Vi fyra partier är överens om att skicka de här förslagen på remiss. Men man kan göra mer, säger hon till DN.

Skattelättnad

Höginkomsttagare i Sverige har sedan tidigare fått en skattelättnad.

I takt med att inflationen har stigit har gränsen för när löntagare ska betala statlig skatt, utöver den kommunala, flyttats uppåt.

Gränsen har flyttats från en månadslön på 46 200 kronor till en månadslön på 51 200 kronor.

Socialdemokraterna har kritiserat den nya brytpunkten.

– Jag tycker att det är orimligt att ge en så här stor skattesänkning till de med de högsta inkomsterna men alla människor påverkas av den höga inflationen och då är det rimligt att alla också får något, sa Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson, till SVT i november 2022.

Så funkar indexeringen

- Varje år görs en indexering av bensin- och dieselskatten, som består av koldioxidskatt och energiskatt.

- Indexeringen består dels av en uppräkning med föregående års förändring av konsumentprisindex (KPI), dels med en så kallad BNP-indexering, ett schabloniserat tillägg på 2 procentenheter för att beakta BNP-utvecklingen.

- BNP-indexeringen är pausad under 2021 och enligt förslaget kommer den vara det tillfälligt även 2022.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen