Går fram med omfattande skattesänkningar

2023 04 28

Regeringen och Sverigedemokraterna har tillsammans meddelat att man vill se en sänkt skatt på både arbetsinkomster och pensionsinkomst.

Några sådana förslag har dock hittills inte presenterats.

Men nu ligger ett reformpaket på bordet.

Inför den kommande höstbudgeten har regeringen skickat ut flera remisser med tilltänkta skattesänkningar, rapporterar DN.

Det handlar bland annat om ett nytt jobbskatteavdrag – det vill säga en skattesänkning för alla som har en arbetsinkomst. I förslaget ingår även en skattesänkning för pensionärer.

Summan för det nya jobbskatteavdraget beräknas landa på 10 miljarder, men siffran är förhandlingsbar.

– Det funkar så att man remitterar en nivå och sen kan man skala upp. Det är ett slags golv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till DN.

Bränsle och energi

Regeringen vill även pausa indexeringen av både bränsle- och energiskatter. En sådan åtgärd innebär att skatten enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Det innebär i sin tur att dessa skatter inte kommer att stiga under 2024 och 2025.

Samtidigt utesluter inte finansminister Elisabeth Svantesson att bränsle- och energiskatterna kan sänkas ytterligare.

– Vi fyra partier är överens om att skicka de här förslagen på remiss. Men man kan göra mer, säger hon till DN.

Skattelättnad

Höginkomsttagare i Sverige har sedan tidigare fått en skattelättnad.

I takt med att inflationen har stigit har gränsen för när löntagare ska betala statlig skatt, utöver den kommunala, flyttats uppåt.

Gränsen har flyttats från en månadslön på 46 200 kronor till en månadslön på 51 200 kronor.

Socialdemokraterna har kritiserat den nya brytpunkten.

– Jag tycker att det är orimligt att ge en så här stor skattesänkning till de med de högsta inkomsterna men alla människor påverkas av den höga inflationen och då är det rimligt att alla också får något, sa Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson, till SVT i november 2022.

Så funkar indexeringen

- Varje år görs en indexering av bensin- och dieselskatten, som består av koldioxidskatt och energiskatt.

- Indexeringen består dels av en uppräkning med föregående års förändring av konsumentprisindex (KPI), dels med en så kallad BNP-indexering, ett schabloniserat tillägg på 2 procentenheter för att beakta BNP-utvecklingen.

- BNP-indexeringen är pausad under 2021 och enligt förslaget kommer den vara det tillfälligt även 2022.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska.

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

– Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License

Text: Redaktionen