Fyra partiledare i gemensamt utspel för första gången

2022 02 09

Mindre än ett dygn innan TV4:s stora TV-debatt går nu partiledarna för M, SD, KD och Liberalerna för första gången ut i ett gemensamt utspel.

– Det är dags för en ny energi­politik, som sätter Sveriges intressen först, framhåller de fyra partiledarna ikväll.

Presenterar fyra förslag

Moderatledaren Ulf Kristersson, SD-ledaren Jimmie Åkesson, KD-ledaren Ebba Busch och Liberalernas ledare Nyamko Sabuni går ut i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet där de presenterar fyra förslag för en ny energipolitik i Sverige.

Första gången tillsammans

Det är första gången som de fyra partiledarna för högersidan går ut tillsammans med ett utspel och att det handlar om energin är ingen slump. Frågan har hettat till ordentligt i svensk politik och de fyra partiledarna vänder sig till de svenska hushållen.

S och MP boven i dramat

– De svenska hushållen kämpar just nu med extremt höga elpriser. Människor vittnar om att de inte vågar ha normal rumstemperatur av rädsla för kostnaden. Andra tvingas ta banklån när elräkningen har mång­dubblats. Den oroande utvecklingen hotar också svenska jobb. Det är Social­demokraternas och Miljö­partiets orealistiska energi­politik som lett fram till denna situation, framhåller partiledarna för M, SD, KD och L.

Sätter Sveriges intressen först

– Det är dags för en ny energi­politik, som sätter Sveriges intressen först. För att på kort sikt lindra på trycket för hushåll och företag har Moderaterna, SD, KD och Liberalerna föreslagit att elskatten ska sänkas. Regeringen har kontrat med ett förslag som inte ens träffar hälften av de drabbade hushållen, och inga företag, poängterar partiledarna och betonar att det behövs ett maktskifte och en ny energi­politik.

Kräver även kärnkraft

– En stabil och ren elproduktion och el till rimligt pris är helt grund­läggande för att vi ska kunna klara klimat­omställningen och minska våra utsläpp. Till 2045 räknar man med att efterfrågan på ren el kommer att dubbleras gentemot i dag för att klara elektrifieringen av våra transporter och industri.

– Detta är en välkommen utveckling som inte bara kommer resultera i minskade utsläpp, utan även i framtidens jobb. Men då kommer vi behöva alla fossilfria alternativ: vind-, vatten-, och kärnkraft.

S och MP har varit bakåtsträvande

– Den politik som regeringen fört har varit bakåt­strävande. Social­demokraterna och Miljö­partiet har lagt ned kärnkrafts­reaktorer utan en plan för hur de ska ersättas, anser de fyra partiledarna som menar att kraftigt varierande priser är ett tecken på att den nuvarande energi­politiken har misslyckats.

Kärnkraftsmotståndet destruktivt

M, SD, KD och L framhåller att kärnkraften har en nyckelroll.

– Det går inte att förena en god samhälls­utveckling för alla med en energi­produktion som inte går att planera. När energi­tillgången styrs av vädret kommer det drabba svenska hushåll och företag negativt. Detta är vatten­delaren i klimat­politiken. Det är därför kärnkrafts­motståndet från de rödgröna är så destruktivt.

Utveckla istället för avveckla

Partierna anser att kärnkraft är det enda alternativet för att tillföra planerbar fossilfri elproduktion i stor skala.

– Våra fyra partier är eniga om att lösningen på Sveriges problem inte ligger i att avveckla den svenska kärnkraften, utan i att utveckla den. Här presenterar vi fyra förslag för en ny energi­politik:

Förslag 1

◾Sätt upp målet att Sverige ska ha en helt fossilfri energi­försörjning. Dagens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 bör ersättas med ett mål om fossilfri energi, där kärnkraften är en självklar del.

Förslag 2

◾Uppdra åt Energi­myndigheten att i sin långsiktiga scenario­analys inkludera scenarier där Sverige når sina klimatmål. Myndigheten ska beskriva vad som krävs för att uppnå klimat­målen, även om det inkluderar kärnenergi.

Förslag 3

◾I nästa budget kommer vi tillsätta resurser till Strålsäkerhets­myndigheten för att ta fram ett svenskt regelverk för ny kärnkraft. Myndigheten bör även uppdras att ta fram ett snabb­spår för att acceptera typ­godkännanden av reaktorer, system och komponenter från länder jämförbara med Sverige.

Förslag 4

◾Avskaffa förbudet mot att bygga reaktorer på andra platser än vid de befintliga kärnkraft­verken. Även förbudet mot fler än tio reaktorer i kommersiell drift måste avskaffas. Nya reaktorer blir förmodligen mindre än dagens och fler behövs.

Kritiskt vägskäl

De fyra partiledarna betonar att kärnkraften och vattenkraften utgör basen i svensk elförsörjning och att det förnybara spelar en viktig roll.

–Sverige befinner sig vid ett kritiskt vägskäl. Nästa regering måste skapa förutsättningar för nya reaktorer för att kunna klara klimat­omställningen, och förse företag och hushåll med el till rimligt pris. Social­demokraterna tillsammans med Miljö­partiet, Center­partiet och Vänster­partiet kommer inte klara det, men det kommer vi, framför partiledarna i SvD i kväll.

TV4 måndag kväll

I morgon måndag äger den första TV-debatten rum mellan partiledarna under valåret 2022 som nu drar igång allt mer. Det är även premiär för Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson i TV-debattsammanhang med alla åtta partiernas ledare.

Foto: Axel Adolfsson, Moderaterna, Jimmie Åkesson Instagram, Kristdemokraterna, Magnus Fröderberg, Liberalerna

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen