Fyra partiledare i gemensamt utspel för första gången

2022 02 09

Mindre än ett dygn innan TV4:s stora TV-debatt går nu partiledarna för M, SD, KD och Liberalerna för första gången ut i ett gemensamt utspel.

– Det är dags för en ny energi­politik, som sätter Sveriges intressen först, framhåller de fyra partiledarna ikväll.

Presenterar fyra förslag

Moderatledaren Ulf Kristersson, SD-ledaren Jimmie Åkesson, KD-ledaren Ebba Busch och Liberalernas ledare Nyamko Sabuni går ut i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet där de presenterar fyra förslag för en ny energipolitik i Sverige.

Första gången tillsammans

Det är första gången som de fyra partiledarna för högersidan går ut tillsammans med ett utspel och att det handlar om energin är ingen slump. Frågan har hettat till ordentligt i svensk politik och de fyra partiledarna vänder sig till de svenska hushållen.

S och MP boven i dramat

– De svenska hushållen kämpar just nu med extremt höga elpriser. Människor vittnar om att de inte vågar ha normal rumstemperatur av rädsla för kostnaden. Andra tvingas ta banklån när elräkningen har mång­dubblats. Den oroande utvecklingen hotar också svenska jobb. Det är Social­demokraternas och Miljö­partiets orealistiska energi­politik som lett fram till denna situation, framhåller partiledarna för M, SD, KD och L.

Sätter Sveriges intressen först

– Det är dags för en ny energi­politik, som sätter Sveriges intressen först. För att på kort sikt lindra på trycket för hushåll och företag har Moderaterna, SD, KD och Liberalerna föreslagit att elskatten ska sänkas. Regeringen har kontrat med ett förslag som inte ens träffar hälften av de drabbade hushållen, och inga företag, poängterar partiledarna och betonar att det behövs ett maktskifte och en ny energi­politik.

Kräver även kärnkraft

– En stabil och ren elproduktion och el till rimligt pris är helt grund­läggande för att vi ska kunna klara klimat­omställningen och minska våra utsläpp. Till 2045 räknar man med att efterfrågan på ren el kommer att dubbleras gentemot i dag för att klara elektrifieringen av våra transporter och industri.

– Detta är en välkommen utveckling som inte bara kommer resultera i minskade utsläpp, utan även i framtidens jobb. Men då kommer vi behöva alla fossilfria alternativ: vind-, vatten-, och kärnkraft.

S och MP har varit bakåtsträvande

– Den politik som regeringen fört har varit bakåt­strävande. Social­demokraterna och Miljö­partiet har lagt ned kärnkrafts­reaktorer utan en plan för hur de ska ersättas, anser de fyra partiledarna som menar att kraftigt varierande priser är ett tecken på att den nuvarande energi­politiken har misslyckats.

Kärnkraftsmotståndet destruktivt

M, SD, KD och L framhåller att kärnkraften har en nyckelroll.

– Det går inte att förena en god samhälls­utveckling för alla med en energi­produktion som inte går att planera. När energi­tillgången styrs av vädret kommer det drabba svenska hushåll och företag negativt. Detta är vatten­delaren i klimat­politiken. Det är därför kärnkrafts­motståndet från de rödgröna är så destruktivt.

Utveckla istället för avveckla

Partierna anser att kärnkraft är det enda alternativet för att tillföra planerbar fossilfri elproduktion i stor skala.

– Våra fyra partier är eniga om att lösningen på Sveriges problem inte ligger i att avveckla den svenska kärnkraften, utan i att utveckla den. Här presenterar vi fyra förslag för en ny energi­politik:

Förslag 1

◾Sätt upp målet att Sverige ska ha en helt fossilfri energi­försörjning. Dagens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 bör ersättas med ett mål om fossilfri energi, där kärnkraften är en självklar del.

Förslag 2

◾Uppdra åt Energi­myndigheten att i sin långsiktiga scenario­analys inkludera scenarier där Sverige når sina klimatmål. Myndigheten ska beskriva vad som krävs för att uppnå klimat­målen, även om det inkluderar kärnenergi.

Förslag 3

◾I nästa budget kommer vi tillsätta resurser till Strålsäkerhets­myndigheten för att ta fram ett svenskt regelverk för ny kärnkraft. Myndigheten bör även uppdras att ta fram ett snabb­spår för att acceptera typ­godkännanden av reaktorer, system och komponenter från länder jämförbara med Sverige.

Förslag 4

◾Avskaffa förbudet mot att bygga reaktorer på andra platser än vid de befintliga kärnkraft­verken. Även förbudet mot fler än tio reaktorer i kommersiell drift måste avskaffas. Nya reaktorer blir förmodligen mindre än dagens och fler behövs.

Kritiskt vägskäl

De fyra partiledarna betonar att kärnkraften och vattenkraften utgör basen i svensk elförsörjning och att det förnybara spelar en viktig roll.

–Sverige befinner sig vid ett kritiskt vägskäl. Nästa regering måste skapa förutsättningar för nya reaktorer för att kunna klara klimat­omställningen, och förse företag och hushåll med el till rimligt pris. Social­demokraterna tillsammans med Miljö­partiet, Center­partiet och Vänster­partiet kommer inte klara det, men det kommer vi, framför partiledarna i SvD i kväll.

TV4 måndag kväll

I morgon måndag äger den första TV-debatten rum mellan partiledarna under valåret 2022 som nu drar igång allt mer. Det är även premiär för Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson i TV-debattsammanhang med alla åtta partiernas ledare.

Foto: Axel Adolfsson, Moderaterna, Jimmie Åkesson Instagram, Kristdemokraterna, Magnus Fröderberg, Liberalerna

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen