Fyra Natoländer ger besked – då går vi in i kriget

2024 05 27

Fyra Natoländer är beredda att skicka soldater till Ukraina, oavsett om försvarsalliansens övriga medlemmar motsätter sig ett sådant beslut.

Det rapporterar den tyska tidningen Der Spiegel.

Enligt tidningen planerar de baltiska länderna och Polen att skicka trupper till Ukraina om Ryssland når ”betydande framgångar” på slagfältet.

Parlamentsledamöter från de baltiska länderna ska ha meddelat tyska representanter om planen under ett möte i Estlands huvudstad Talinn.

Budskapet till de tyska tjänstemännen var följande, enligt Der Spiegel:

– Om Ryssland gör märkbara framsteg i östra Ukraina kommer deras regeringar och Polen att skicka trupper till konfliktzonen innan Ryssland hinner reagera och omgruppera nya soldater till gränsen.

Vidare uppger tidningen att de baltiska länderna kritiserat Tysklands beslut att förbjuda Ukraina från att använda tyska vapen i attacker mot mål på ryskt territorium.

– Att visa återhållsamhet mot Ryssland kommer slå tillbaka och i stället leda till en eskalering av kriget, uppges tjänstemännen ha utryckt.

Presidenten bekräftar

Estlands president Alar Karis bekräftar uppgifterna. På en pressträff med sin finländske motsvarighet Alexander Stubb konstaterar Karis att det pågår diskussion om att skicka soldater till Ukraina.

– Vi måste fortsätta diskussionen. I nuläget vill Ukraina ha mer vapen, inte soldater, säger han enligt Hufvudstadsbladet.

Alexander Stubb är mer återhållsam. Presidenten meddelar att Finland, i likhet med Sverige, inte planerar att skicka soldater till Ukraina.

– Fokus ska vara på att alla västländer stödjer Ukraina både ekonomiskt och militärt, säger Stubb enligt tidningen.

Högljudda kritiker

Liksom Ukraina var de baltiska staterna – Estland, Lettland och Litauen – tidigare en del av Sovjetunionen. Det finns en oro hos länderna att de kan stå på tur om Ryssland lyckas besegra Ukraina.

Under den ryska invasionen har Estland, Lettland och Litauen upprepade gånger krävt att Nato ska intensifiera insatsen i Ukraina. Tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron har baltstaterna betonat att de inte utesluter att skicka soldater till Ukraina.

Det är oklart vilken roll trupperna kan få om de skickas till krigszonen. Troligtvis skulle de fylla icke-stridande roller, vilket skulle frigöra fler ukrainska soldater till frontlinjen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Chockfaktura på väg – blir ”hemskt dyrt” för hushållen

2026 08 03

Elpriserna skjuter i höjden.

I juli var de dubbelt så dyra jämfört med samma period förra året.

Nu kommer nästa smäll för hushållen.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en kommentar till Expressen.

Enligt experten behöver hushållen stålsätta sig inför prisökningar på mellan 30 och 40 procent i höst jämfört med föregående år.

Hemberg flaggar för att det kan bli "hemskt dyrt" för många hushåll. För villaägare kan det innebära flera tusen kronor i ökade kostnader.

– Det kan innebära 1 500 kronor extra i oktober och sedan fortsätta under hösten. Man får hoppas att folk har tänkt på att de har haft billiga elräkningar under sommaren och sparat pengarna till hösten, säger han till tidningen.

Flera förklaringar

Den kommande prissmällen förklaras av flera faktorer. Hemberg pekar bland annat på ovanligt låga nivåer i vattenmagasinen, driftstörningar i kärnkraftverk och krisen i Mellanöstern.

– Kärnkraften kommer tillbaka, så den är vi inte oroliga för. Men om vattenmagasinen inte fylls på och Hormuzkrisen inte löser sig kommer den att hänga kvar under vintern, säger han till Expressen.

ANDRA LÄSER: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Omvänt läge på elmarknaden

Under sommaren har elmarknaden förändrats i Sverige. Elen är som billigast på dagen i stället för på natten.

Kunder som har elavtal med kvart- eller timpris kan spara tusenlappar genom att flytta sin elanvändning till de billigare timmarna, uppger Rasam Sheibeh, energi- och klimatrådgivare vid Sollentuna kommun.

Han uppmanar även hushållen att se över sina elavtal.

– Det är viktigt att jämföra vilket avtal och vilket bolag man har valt, för att vara säker på att man har det rätta, säger Sheibeh till SVT Nyheter.

Att anpassa sin elförbrukning är dock lättare sagt än gjort. Många befinner sig på jobbet när elpriset är som lägst mitt på dagen.

– I och med att vi får mer icke planerbar produktion i nätet och större prisvariation så kan du tjäna mer om du är flexibel. Då får man ställa sig frågan: kan och vill jag vara det? säger Elföretagens elmarknadsanalytikern Magnus Thorstensson till DN.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset faller

Foto: M Lis

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen