Fyra Natoländer ger besked – då går vi in i kriget

2024 05 27

Fyra Natoländer är beredda att skicka soldater till Ukraina, oavsett om försvarsalliansens övriga medlemmar motsätter sig ett sådant beslut.

Det rapporterar den tyska tidningen Der Spiegel.

Enligt tidningen planerar de baltiska länderna och Polen att skicka trupper till Ukraina om Ryssland når ”betydande framgångar” på slagfältet.

Parlamentsledamöter från de baltiska länderna ska ha meddelat tyska representanter om planen under ett möte i Estlands huvudstad Talinn.

Budskapet till de tyska tjänstemännen var följande, enligt Der Spiegel:

– Om Ryssland gör märkbara framsteg i östra Ukraina kommer deras regeringar och Polen att skicka trupper till konfliktzonen innan Ryssland hinner reagera och omgruppera nya soldater till gränsen.

Vidare uppger tidningen att de baltiska länderna kritiserat Tysklands beslut att förbjuda Ukraina från att använda tyska vapen i attacker mot mål på ryskt territorium.  

– Att visa återhållsamhet mot Ryssland kommer slå tillbaka och i stället leda till en eskalering av kriget, uppges tjänstemännen ha utryckt.

Presidenten bekräftar

Estlands president Alar Karis bekräftar uppgifterna. På en pressträff med sin finländske motsvarighet Alexander Stubb konstaterar Karis att det pågår diskussion om att skicka soldater till Ukraina.

– Vi måste fortsätta diskussionen. I nuläget vill Ukraina ha mer vapen, inte soldater, säger han enligt Hufvudstadsbladet.

Alexander Stubb är mer återhållsam. Presidenten meddelar att Finland, i likhet med Sverige, inte planerar att skicka soldater till Ukraina.

– Fokus ska vara på att alla västländer stödjer Ukraina både ekonomiskt och militärt, säger Stubb enligt tidningen.  

Högljudda kritiker

Liksom Ukraina var de baltiska staterna – Estland, Lettland och Litauen – tidigare en del av Sovjetunionen. Det finns en oro hos länderna att de kan stå på tur om Ryssland lyckas besegra Ukraina. 

Under den ryska invasionen har Estland, Lettland och Litauen upprepade gånger krävt att Nato ska intensifiera insatsen i Ukraina. Tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron har baltstaterna betonat att de inte utesluter att skicka soldater till Ukraina.

Det är oklart vilken roll trupperna kan få om de skickas till krigszonen. Troligtvis skulle de fylla icke-stridande roller, vilket skulle frigöra fler ukrainska soldater till frontlinjen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 04 08

Under veckan kommer fler poliser att synas på och längst vägarna.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan 7 och 13 april.

Från och med i dag, måndag, kommer fler hastighetskontroller att genomföras i hela landet.

– De extra hastighetskontrollerna kommer att genomföras i hela landet, både synligt med laserinstrument vid vägkanten, samt dolt med genomsnittshastighetsmätare – i såväl målade som civila polisbilar samt på motorcyklar, framhåller polisen i ett uttalande.

Målet med insatsen är att rädda liv.

– Polisens mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon utan att alla trafikanter ska få komma hem tryggt och säkert, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

Avgörande betydelse

Enligt Transportstyrelsens preliminära siffror omkom 210 personer i vägtrafiken förra året. 

Vägar med hastighetsbegränsningar från 70 km/h och uppåt är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Maria Krafft, måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket, konstaterar att hastighetsöverträdelser i samband med kollisioner kan få ödesdigra konsekvenser. Fordonets hastighet har många gånger en avgörande betydelse för utgången av en olycka.

– Om alla håller hastighetsgränserna kan vi rädda ungefär 50 liv varje år. Kör man till exempel i 80 km/tim i stället för 90 km/tim halveras risken att omkomma om man frontalkrockar. Dessutom: när vi lättar på gasen sparar vi på bränslet och minskar utsläppen, säger hon.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 04 08

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen