Fyra Natoländer ger besked – då går vi in i kriget

2024 05 27

Det rapporterar den tyska tidningen Der Spiegel.

Enligt tidningen planerar de baltiska länderna och Polen att skicka trupper till Ukraina om Ryssland når ”betydande framgångar” på slagfältet.

Parlamentsledamöter från de baltiska länderna ska ha meddelat tyska representanter om planen under ett möte i Estlands huvudstad Talinn.

Budskapet till de tyska tjänstemännen var följande, enligt Der Spiegel:

– Om Ryssland gör märkbara framsteg i östra Ukraina kommer deras regeringar och Polen att skicka trupper till konfliktzonen innan Ryssland hinner reagera och omgruppera nya soldater till gränsen.

Vidare uppger tidningen att de baltiska länderna kritiserat Tysklands beslut att förbjuda Ukraina från att använda tyska vapen i attacker mot mål på ryskt territorium.  

– Att visa återhållsamhet mot Ryssland kommer slå tillbaka och i stället leda till en eskalering av kriget, uppges tjänstemännen ha utryckt.

Presidenten bekräftar

Estlands president Alar Karis bekräftar uppgifterna. På en pressträff med sin finländske motsvarighet Alexander Stubb konstaterar Karis att det pågår diskussion om att skicka soldater till Ukraina.

– Vi måste fortsätta diskussionen. I nuläget vill Ukraina ha mer vapen, inte soldater, säger han enligt Hufvudstadsbladet.

Alexander Stubb är mer återhållsam. Presidenten meddelar att Finland, i likhet med Sverige, inte planerar att skicka soldater till Ukraina.

– Fokus ska vara på att alla västländer stödjer Ukraina både ekonomiskt och militärt, säger Stubb enligt tidningen.  

Högljudda kritiker

Liksom Ukraina var de baltiska staterna – Estland, Lettland och Litauen – tidigare en del av Sovjetunionen. Det finns en oro hos länderna att de kan stå på tur om Ryssland lyckas besegra Ukraina. 

Under den ryska invasionen har Estland, Lettland och Litauen upprepade gånger krävt att Nato ska intensifiera insatsen i Ukraina. Tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron har baltstaterna betonat att de inte utesluter att skicka soldater till Ukraina.

Det är oklart vilken roll trupperna kan få om de skickas till krigszonen. Troligtvis skulle de fylla icke-stridande roller, vilket skulle frigöra fler ukrainska soldater till frontlinjen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Krymbron attackerad

2025 06 03

Det uppger Ukrainas säkerhetstjänst SBU.

SBU har delat ett filmklipp på X som påstås visa attacken. I videoklippet inträffar en stor explosion under bron.

– SBU har genomfört en ny unik specialoperation och attackerat Krymbron för tredje gången – den här gången under vattnet! framhåller den ukrainska säkerhetstjänsten.

Vidare uppger SBU att attacken har planerats i flera månader.

– Tidigare har vi attackerat Krymbron 2022 och 2023. I dag fortsätter vi den traditionen under vattnet. Inga illegala ryska anläggningar har en plats på vårt territorium, säger Vasyl Malyuk, chef för den ukrainska säkerhetstjänsten, i ett uttalande.

Malyuk ska personligen ha övervakat operationen och samordnat planeringen.

– Krymbron är ett absolut legitimt mål, särskilt med tanke på att fienden använder den som en transportled för att försörja sina trupper. Krym är Ukraina, och alla manifestationer av ockupation kommer att få hårda svar, säger SBU-chefen.

Se video på attacken genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Allvarliga skador 

Enligt uppgifter till Kyiv Independent har flera brofästen minerats och skadats allvarligt. Explosionen ska ha orsakats av 1 100 kilo dynamit. 

Det finns inga uppgifter om personskador. Ryssland har inte kommenterat attacken. 

Potentiell katastrof för Ryssland

Två större attacker mot bron har genomförts tidigare. Den första i oktober 2022 och den andra i juli 2023.

Kjertbron är en kritisk försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportled för ryska trupper. Om bron slås ut skulle det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

Vore enorm prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av ryssarna 2014 och betraktas idag av Putinregimen som en integrerad del av Ryssland. När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, då motsvarande cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

SE VIDEON PÅ EXPLOSION GENOM ATT KLICKA HÄR (LÄNK TILL SBU:s HEMSIDA)

Foto: Ukrainas säkerhetstjänst SBU

Text: Redaktionen