Fyra Natoländer ger besked – då går vi in i kriget

2024 05 27

Fyra Natoländer är beredda att skicka soldater till Ukraina, oavsett om försvarsalliansens övriga medlemmar motsätter sig ett sådant beslut.

Det rapporterar den tyska tidningen Der Spiegel.

Enligt tidningen planerar de baltiska länderna och Polen att skicka trupper till Ukraina om Ryssland når ”betydande framgångar” på slagfältet.

Parlamentsledamöter från de baltiska länderna ska ha meddelat tyska representanter om planen under ett möte i Estlands huvudstad Talinn.

Budskapet till de tyska tjänstemännen var följande, enligt Der Spiegel:

– Om Ryssland gör märkbara framsteg i östra Ukraina kommer deras regeringar och Polen att skicka trupper till konfliktzonen innan Ryssland hinner reagera och omgruppera nya soldater till gränsen.

Vidare uppger tidningen att de baltiska länderna kritiserat Tysklands beslut att förbjuda Ukraina från att använda tyska vapen i attacker mot mål på ryskt territorium.

– Att visa återhållsamhet mot Ryssland kommer slå tillbaka och i stället leda till en eskalering av kriget, uppges tjänstemännen ha utryckt.

Presidenten bekräftar

Estlands president Alar Karis bekräftar uppgifterna. På en pressträff med sin finländske motsvarighet Alexander Stubb konstaterar Karis att det pågår diskussion om att skicka soldater till Ukraina.

– Vi måste fortsätta diskussionen. I nuläget vill Ukraina ha mer vapen, inte soldater, säger han enligt Hufvudstadsbladet.

Alexander Stubb är mer återhållsam. Presidenten meddelar att Finland, i likhet med Sverige, inte planerar att skicka soldater till Ukraina.

– Fokus ska vara på att alla västländer stödjer Ukraina både ekonomiskt och militärt, säger Stubb enligt tidningen.

Högljudda kritiker

Liksom Ukraina var de baltiska staterna – Estland, Lettland och Litauen – tidigare en del av Sovjetunionen. Det finns en oro hos länderna att de kan stå på tur om Ryssland lyckas besegra Ukraina.

Under den ryska invasionen har Estland, Lettland och Litauen upprepade gånger krävt att Nato ska intensifiera insatsen i Ukraina. Tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron har baltstaterna betonat att de inte utesluter att skicka soldater till Ukraina.

Det är oklart vilken roll trupperna kan få om de skickas till krigszonen. Troligtvis skulle de fylla icke-stridande roller, vilket skulle frigöra fler ukrainska soldater till frontlinjen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Bekräftat: Summan pensionärer behöver få in varje månad 2026

2026 01 31

Nu framgår hur mycket en svensk pensionär behöver få in varje månad under 2026.

Det är tjänsten Min pension – ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen – som har undersökt saken.

De konstaterar att de flesta får mindre att röra sig med som pensionärer – och att det kan vara bra att veta hur mycket man behöver få in varje månad under året.

Det har tjänsten nu tagit reda på.

Så mycket behövs

Min pension framhåller att en “ganska normal pension” ligger på 26 500 kronor före skatt.

Men i kategorin “baspensionären” behövs mindre än så för att ha tillräckligt med pengar att leva på.

Då är det 19 500 kronor som pensionärer behöver få in före skatt.

– En bas-budget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Matkostnaderna gäller om du äter alla dina måltider hemma och ska klara ditt näringsbehov, framhåller tjänsten.

Så kan du öka

Tjänsten ger samtidigt några tips på hur man kan få in mer pengar:

- Söka bostadstillägg/ äldreförsörjningsstöd

- Kolla återbetalningsskydd

- Jobba lite extra när du blivit pensionär

- Dela ekonomin med andra, till exempel matlag, bilpool, byta bostäder med varandra

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Året 2026

De flesta pensionärer får mellan 110 kronor och 900 kronor högre pension efter skatt nästa år, visar Pensionsmyndighetens beräkningar.

För de flesta innebär det en ökning som är högre än årets inflation.

Så funkar det

Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten, kommenterar.

– Tittar man isolerat på garantipensionen så blir det en liten sänkning för de flesta pensionärer. Det beror på att nästan alla med garantipension också har inkomst- och tilläggspension, säger Masic.

– När dessa delar höjs så sänks samtidigt garantipensionen som är ett komplement. Så i praktiken får man som pensionär en ökning av den totala pensionen när vi summerar inkomstpension, tilläggspension och garantipension eftersom garantipensionen är en mindre del av den totala allmänna pensionen för de allra flesta.

Läs mer: Skatt slopas – redan första februari

Foto: B. Macdonald

Text: Redkationen

Nya siffran inifrån Ryssland skakar om – en halv miljon drabbade

2026 01 31

Antalet personliga konkurser når rekordnivåer i Ryssland.

Kreml fortsätter att pumpa in pengar i krigsmaskinen.

Samtidigt blir de ekonomiska förutsättningarna i landet allt tuffare.

Nu kommer besked om att över 500 000 ryssar har gått i personlig konkurs – en ökning med 31 procent från året innan, rapporterar RBC Ukraine.

500 000 ryssar

Vid utgången av 2025 rankades Sverdlovsk-regionen som en av de fem ryska regioner med högst antal konkurser bland privatpersoner och enskilda näringsidkare.

Under året ökade antalet domstolsbeslut om likvidation av tillgångar i regionen med nästan 28 procent.

Nationellt sett är situationen ännu värre.

Under 2025 ökade antalet domstolsbeslutade personliga konkurser i Ryssland med mer än 31 procent, vilket innebär totalt nästan 568 000 fall.

Det är orsaken

De främsta drivkrafterna bakom ökningen är sjunkande realinkomster, stigande levnadskostnader och en extrem skuldsättning bland hushållen.

– Den formella “ekonomiska stabiliteten” som de ryska myndigheterna proklamerar återspeglas inte i medborgarnas verkliga finansiella situation, framhåller Ukrainas underrättelsetjänst.

Läs mer: Zelenskyjs uppmaning till Putin – ”Om du vågar”

“Är inte tillräckligt”

Strax innan årsskiftet konstaterade CNN:s analytiker att den ryska ekonomin är på en dålig plats – men att det inte kommer att vara tillräckligt för att på riktigt få Putin till förhandlingsbordet.

De har pratat med Maria Snegovaya, senior forskare inom Ryssland och Eurasien vid Center for Strategic and International Studies.

Tre till fem år

– Ser man på de kommande tre till fem åren kan Ryssland fortsätta strida, sade hon, och noterade samtidigt att det är svårt att göra en tillförlitlig bedömning bortom det tidsperspektivet, menas det.

Inflationsproblem, minskade intäkter från gas-och oljeförsäljning och en budget som är svår att hålla sig inom bidrar till de ekonomiska problemen i landet.

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen