Fyra Natoländer ger besked – då går vi in i kriget

2024 05 27

Det rapporterar den tyska tidningen Der Spiegel.

Enligt tidningen planerar de baltiska länderna och Polen att skicka trupper till Ukraina om Ryssland når ”betydande framgångar” på slagfältet.

Parlamentsledamöter från de baltiska länderna ska ha meddelat tyska representanter om planen under ett möte i Estlands huvudstad Talinn.

Budskapet till de tyska tjänstemännen var följande, enligt Der Spiegel:

– Om Ryssland gör märkbara framsteg i östra Ukraina kommer deras regeringar och Polen att skicka trupper till konfliktzonen innan Ryssland hinner reagera och omgruppera nya soldater till gränsen.

Vidare uppger tidningen att de baltiska länderna kritiserat Tysklands beslut att förbjuda Ukraina från att använda tyska vapen i attacker mot mål på ryskt territorium.  

– Att visa återhållsamhet mot Ryssland kommer slå tillbaka och i stället leda till en eskalering av kriget, uppges tjänstemännen ha utryckt.

Presidenten bekräftar

Estlands president Alar Karis bekräftar uppgifterna. På en pressträff med sin finländske motsvarighet Alexander Stubb konstaterar Karis att det pågår diskussion om att skicka soldater till Ukraina.

– Vi måste fortsätta diskussionen. I nuläget vill Ukraina ha mer vapen, inte soldater, säger han enligt Hufvudstadsbladet.

Alexander Stubb är mer återhållsam. Presidenten meddelar att Finland, i likhet med Sverige, inte planerar att skicka soldater till Ukraina.

– Fokus ska vara på att alla västländer stödjer Ukraina både ekonomiskt och militärt, säger Stubb enligt tidningen.  

Högljudda kritiker

Liksom Ukraina var de baltiska staterna – Estland, Lettland och Litauen – tidigare en del av Sovjetunionen. Det finns en oro hos länderna att de kan stå på tur om Ryssland lyckas besegra Ukraina. 

Under den ryska invasionen har Estland, Lettland och Litauen upprepade gånger krävt att Nato ska intensifiera insatsen i Ukraina. Tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron har baltstaterna betonat att de inte utesluter att skicka soldater till Ukraina.

Det är oklart vilken roll trupperna kan få om de skickas till krigszonen. Troligtvis skulle de fylla icke-stridande roller, vilket skulle frigöra fler ukrainska soldater till frontlinjen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen