Fyra Natoländer ger besked – då går vi in i kriget

2024 05 27

Fyra Natoländer är beredda att skicka soldater till Ukraina, oavsett om försvarsalliansens övriga medlemmar motsätter sig ett sådant beslut.

Det rapporterar den tyska tidningen Der Spiegel.

Enligt tidningen planerar de baltiska länderna och Polen att skicka trupper till Ukraina om Ryssland når ”betydande framgångar” på slagfältet.

Parlamentsledamöter från de baltiska länderna ska ha meddelat tyska representanter om planen under ett möte i Estlands huvudstad Talinn.

Budskapet till de tyska tjänstemännen var följande, enligt Der Spiegel:

– Om Ryssland gör märkbara framsteg i östra Ukraina kommer deras regeringar och Polen att skicka trupper till konfliktzonen innan Ryssland hinner reagera och omgruppera nya soldater till gränsen.

Vidare uppger tidningen att de baltiska länderna kritiserat Tysklands beslut att förbjuda Ukraina från att använda tyska vapen i attacker mot mål på ryskt territorium.

– Att visa återhållsamhet mot Ryssland kommer slå tillbaka och i stället leda till en eskalering av kriget, uppges tjänstemännen ha utryckt.

Presidenten bekräftar

Estlands president Alar Karis bekräftar uppgifterna. På en pressträff med sin finländske motsvarighet Alexander Stubb konstaterar Karis att det pågår diskussion om att skicka soldater till Ukraina.

– Vi måste fortsätta diskussionen. I nuläget vill Ukraina ha mer vapen, inte soldater, säger han enligt Hufvudstadsbladet.

Alexander Stubb är mer återhållsam. Presidenten meddelar att Finland, i likhet med Sverige, inte planerar att skicka soldater till Ukraina.

– Fokus ska vara på att alla västländer stödjer Ukraina både ekonomiskt och militärt, säger Stubb enligt tidningen.

Högljudda kritiker

Liksom Ukraina var de baltiska staterna – Estland, Lettland och Litauen – tidigare en del av Sovjetunionen. Det finns en oro hos länderna att de kan stå på tur om Ryssland lyckas besegra Ukraina.

Under den ryska invasionen har Estland, Lettland och Litauen upprepade gånger krävt att Nato ska intensifiera insatsen i Ukraina. Tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron har baltstaterna betonat att de inte utesluter att skicka soldater till Ukraina.

Det är oklart vilken roll trupperna kan få om de skickas till krigszonen. Troligtvis skulle de fylla icke-stridande roller, vilket skulle frigöra fler ukrainska soldater till frontlinjen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen