Fyra NATO-länder aktiverar artikel 4 – Sjunde gången sedan 1949

2022 02 25

Natoländerna Polen, Lettland, Litauen och Estland meddelar nu att man aktiverar Natoartikel nummer 4.

Det har bara inträffat sex tidigare gånger under försvarsalliansens historia.

Oftast av Turkiet

De tidigare gångerna är följande:

2020 av Turkiet – Efter att flera turkiska soldater dödats av en syrisk attack i norra Syrien.

2015 av Turkiet – För att informera Natoländerna om landets svar på terrorangrepp i landet.

2014 av Polen – Efter rysk aggression mot Ukraina.

2012 av Turkiet – Efter att ett turkiskt flygplan skjutits ned över Syrien.

2012 av Turkiet – Efter att att turkiska civila dödades av syriska bombningar.

2003 av Turkiet – När landet begärde hjälp efter att kriget i Irak övergick på turkisk mark.

Känner sig hotade

Artikel 4 är en av de mest dramatiska artiklarna i Natos regelverk.

– Länderna skall konsultera tillsammans när helst någon av dem anser att dess territoriella integritet, politiska självständighet eller säkerhet för något av länderna är hotat, lyder artikel 4 enligt Natos stadgar.

NATO:s 30 medlemsländer

Artikel 4 kan leda till ett samlat agerande av de 30 medlemsländerna i Nato. Den mest omtalade av Natos artiklar är nummer 5.

– Länderna överenskommer om att en väpnad attack mot ett eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall ses som en attack mot dem alla.

Skall bistå varandra

– Följaktligen överenskommer de om att när en sådan väpnad attack sker skall var och en av dem bistå de andra länderna.

Natos generalsekreterare tillika Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg har gjort ett uttalande efter den ryska diktatorns angrepp mot Ukraina.

Står bakom Ukrainas folk

– Natos allierade kommer att träffas  för att diskutera konsekvenserna av Ryssland aggressiva agerande. Vi står bakom Ukrainas folk i denna förfärliga stund. Nato kommer att göra allt som krävs för att försvara och skydda våra allierade, meddelar Jens Stoltenberg.

Boris Johnson håller tal

En av Natos nyckelpersoner, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, är en av de som uttryckt starkast stöd till Ukraina och han kommer i dag att hålla tal till nationen.

– Detta är en katastrof för vår kontinent. Jag kommer att tala till nationen denna morgon avseende Rysslands invasion av Ukraina.

– Jag kommer också att tala med G7-ledarna och jag begär ett akut möte med alla NATO-ledare så snart som möjligt. meddelar Storbritanniens premiärminister.

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.
THE UNITED KINGDOM (1949)
THE UNITED STATES (1949)
LUXEMBOURG (1949)
NETHERLANDS (1949)
NORWAY (1949)
PORTUGAL (1949)
BELGIUM (1949)
CANADA (1949)
DENMARK (1949)
FRANCE (1949)
ICELAND (1949)
ITALY (1949)
 
GREECE (1952)
TURKEY (1952)
GERMANY (1955)
SPAIN (1982)
 
HUNGARY (1999)
CZECH REPUBLIC (1999)
POLAND (1999)
 
BULGARIA (2004)
ESTONIA (2004)
LATVIA (2004)
LITHUANIA (2004)
ROMANIA (2004)
SLOVAKIA (2004)
SLOVENIA (2004)
 
ALBANIA (2009)
CROATIA (2009)
 
MONTENEGRO (2017)
NORTH MACEDONIA (2020)
 

Foto: NATO

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen