Fyra NATO-länder aktiverar artikel 4 – Sjunde gången sedan 1949

2022 02 25

Natoländerna Polen, Lettland, Litauen och Estland meddelar nu att man aktiverar Natoartikel nummer 4.

Det har bara inträffat sex tidigare gånger under försvarsalliansens historia.

Oftast av Turkiet

De tidigare gångerna är följande:

2020 av Turkiet – Efter att flera turkiska soldater dödats av en syrisk attack i norra Syrien.

2015 av Turkiet – För att informera Natoländerna om landets svar på terrorangrepp i landet.

2014 av Polen – Efter rysk aggression mot Ukraina.

2012 av Turkiet – Efter att ett turkiskt flygplan skjutits ned över Syrien.

2012 av Turkiet – Efter att att turkiska civila dödades av syriska bombningar.

2003 av Turkiet – När landet begärde hjälp efter att kriget i Irak övergick på turkisk mark.

Känner sig hotade

Artikel 4 är en av de mest dramatiska artiklarna i Natos regelverk.

– Länderna skall konsultera tillsammans när helst någon av dem anser att dess territoriella integritet, politiska självständighet eller säkerhet för något av länderna är hotat, lyder artikel 4 enligt Natos stadgar.

NATO:s 30 medlemsländer

Artikel 4 kan leda till ett samlat agerande av de 30 medlemsländerna i Nato. Den mest omtalade av Natos artiklar är nummer 5.

– Länderna överenskommer om att en väpnad attack mot ett eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall ses som en attack mot dem alla.

Skall bistå varandra

– Följaktligen överenskommer de om att när en sådan väpnad attack sker skall var och en av dem bistå de andra länderna.

Natos generalsekreterare tillika Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg har gjort ett uttalande efter den ryska diktatorns angrepp mot Ukraina.

Står bakom Ukrainas folk

– Natos allierade kommer att träffas  för att diskutera konsekvenserna av Ryssland aggressiva agerande. Vi står bakom Ukrainas folk i denna förfärliga stund. Nato kommer att göra allt som krävs för att försvara och skydda våra allierade, meddelar Jens Stoltenberg.

Boris Johnson håller tal

En av Natos nyckelpersoner, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, är en av de som uttryckt starkast stöd till Ukraina och han kommer i dag att hålla tal till nationen.

– Detta är en katastrof för vår kontinent. Jag kommer att tala till nationen denna morgon avseende Rysslands invasion av Ukraina.

– Jag kommer också att tala med G7-ledarna och jag begär ett akut möte med alla NATO-ledare så snart som möjligt. meddelar Storbritanniens premiärminister.

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.
THE UNITED KINGDOM (1949)
THE UNITED STATES (1949)
LUXEMBOURG (1949)
NETHERLANDS (1949)
NORWAY (1949)
PORTUGAL (1949)
BELGIUM (1949)
CANADA (1949)
DENMARK (1949)
FRANCE (1949)
ICELAND (1949)
ITALY (1949)
 
GREECE (1952)
TURKEY (1952)
GERMANY (1955)
SPAIN (1982)
 
HUNGARY (1999)
CZECH REPUBLIC (1999)
POLAND (1999)
 
BULGARIA (2004)
ESTONIA (2004)
LATVIA (2004)
LITHUANIA (2004)
ROMANIA (2004)
SLOVAKIA (2004)
SLOVENIA (2004)
 
ALBANIA (2009)
CROATIA (2009)
 
MONTENEGRO (2017)
NORTH MACEDONIA (2020)
 

Foto: NATO

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen