Fyra NATO-länder aktiverar artikel 4 – Sjunde gången sedan 1949

2022 02 25

Det har bara inträffat sex tidigare gånger under försvarsalliansens historia.

Oftast av Turkiet

De tidigare gångerna är följande:

2020 av Turkiet – Efter att flera turkiska soldater dödats av en syrisk attack i norra Syrien.

2015 av Turkiet – För att informera Natoländerna om landets svar på terrorangrepp i landet.

2014 av Polen – Efter rysk aggression mot Ukraina.

2012 av Turkiet – Efter att ett turkiskt flygplan skjutits ned över Syrien.

2012 av Turkiet – Efter att att turkiska civila dödades av syriska bombningar.

2003 av Turkiet – När landet begärde hjälp efter att kriget i Irak övergick på turkisk mark.

Känner sig hotade

Artikel 4 är en av de mest dramatiska artiklarna i Natos regelverk.

– Länderna skall konsultera tillsammans när helst någon av dem anser att dess territoriella integritet, politiska självständighet eller säkerhet för något av länderna är hotat, lyder artikel 4 enligt Natos stadgar.

NATO:s 30 medlemsländer

Artikel 4 kan leda till ett samlat agerande av de 30 medlemsländerna i Nato. Den mest omtalade av Natos artiklar är nummer 5.

– Länderna överenskommer om att en väpnad attack mot ett eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall ses som en attack mot dem alla.

Skall bistå varandra

– Följaktligen överenskommer de om att när en sådan väpnad attack sker skall var och en av dem bistå de andra länderna.

Natos generalsekreterare tillika Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg har gjort ett uttalande efter den ryska diktatorns angrepp mot Ukraina.

Står bakom Ukrainas folk

– Natos allierade kommer att träffas  för att diskutera konsekvenserna av Ryssland aggressiva agerande. Vi står bakom Ukrainas folk i denna förfärliga stund. Nato kommer att göra allt som krävs för att försvara och skydda våra allierade, meddelar Jens Stoltenberg.

Boris Johnson håller tal

En av Natos nyckelpersoner, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, är en av de som uttryckt starkast stöd till Ukraina och han kommer i dag att hålla tal till nationen.

– Detta är en katastrof för vår kontinent. Jag kommer att tala till nationen denna morgon avseende Rysslands invasion av Ukraina.

– Jag kommer också att tala med G7-ledarna och jag begär ett akut möte med alla NATO-ledare så snart som möjligt. meddelar Storbritanniens premiärminister.

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Foto: NATO

Text: Redaktionen

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen