Fyra dagar till valet – ett parti riktigt illa ute

2024 06 05

Med fyra dagar kvar till valet ser ett parti ut att få det riktigt tufft.

Valet till Europaparlamentet äger rum på söndag den 9 juni, alltså om fyra dagar.

Partierna är alltså mitt inne i en intensiv valspurt.

Och för vissa ser de sista dagarna ut att bli en svettig historia.

Ett parti löper stor risk att hamna under spärren, visar en ny opinionsmätning.

Riskerar åka ur

Det handlar om Liberalerna, som i den nya mätningen från Aftonbladet/Demoskop har en bra bit upp till fyraprocentsspärren.

Partiet får endast 3,1 procent av rösterna i mätningen, rapporterar Aftonbladet.

L har haft det extra tungt på senare tid, då de har haft svårt att ställa krav på samarbetspartiet SD efter skandalen kring SD:s anonyma konton.

Men enligt Demoskops expert är det inte bara det som ligger bakom L:s kräftgång.

– Snarare ser vi att de inte lyckas öka, utan ligger kvar på ungefär samma nivå. Så vi kan inte se att det skulle ha lett till att de har tappat extra väljare på grund av det, säger Johan Martinsson, som är opinionschef på demoskop.

Tapp för S

Andra partier som har oroat sig över spärren – C och KD – ser däremot ut att ligga bättre till inför söndagens val.

C får 5,7 procent och KD 5,5 procent. Båda ligger alltså över spärren med relativt god marginal i den här mätningen.

Även S och SD backar något, S med hela 2,3 procentenheter jämfört med den förra mätningen från Demoskop.

– Det är nog också ett uttryck för att vi faktiskt närmar oss EU-valet på riktigt och att väljarnas vanliga partisympatier därmed blir något mindre relevanta, säger Johan Martinsson till tidningen.

Bättre går det för V och MP, som båda har ökat jämfört med majmätningen.

Folklistan går trögt

Nybildade Folklistan ser ut att få det väldigt tufft i valet.

De finns under beteckningen ”Övriga”, som sammanlagt får 2,7 procent.

Kandidaten Jan Emanuel har i en intervju med Alltinget påpekat nackdelen med att redovisas som ett ”Övrigt” parti.

När Folklistan inte särredovisas så gynnar det etablerade partier, menar han.

– Det här är en kamp mellan någonting nytt mot det gamla, säger Jan Emanuel till tidningen.

Vänsterpartiet 10 +1

Socialdemokraterna 25 -2

Miljöpartiet 11 +2

Centern 5 +1

Liberalerna 3 -1

Moderaterna 18 +0

Kristdemokraterna 5 +1

Sverigedemokraterna 18 -1

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen