Fyra dagar till valet – ett parti riktigt illa ute

2024 06 05

Med fyra dagar kvar till valet ser ett parti ut att få det riktigt tufft.

Valet till Europaparlamentet äger rum på söndag den 9 juni, alltså om fyra dagar.

Partierna är alltså mitt inne i en intensiv valspurt.

Och för vissa ser de sista dagarna ut att bli en svettig historia.

Ett parti löper stor risk att hamna under spärren, visar en ny opinionsmätning.

Riskerar åka ur

Det handlar om Liberalerna, som i den nya mätningen från Aftonbladet/Demoskop har en bra bit upp till fyraprocentsspärren.

Partiet får endast 3,1 procent av rösterna i mätningen, rapporterar Aftonbladet.

L har haft det extra tungt på senare tid, då de har haft svårt att ställa krav på samarbetspartiet SD efter skandalen kring SD:s anonyma konton.

Men enligt Demoskops expert är det inte bara det som ligger bakom L:s kräftgång.

– Snarare ser vi att de inte lyckas öka, utan ligger kvar på ungefär samma nivå. Så vi kan inte se att det skulle ha lett till att de har tappat extra väljare på grund av det, säger Johan Martinsson, som är opinionschef på demoskop.

Tapp för S

Andra partier som har oroat sig över spärren – C och KD – ser däremot ut att ligga bättre till inför söndagens val.

C får 5,7 procent och KD 5,5 procent. Båda ligger alltså över spärren med relativt god marginal i den här mätningen.

Även S och SD backar något, S med hela 2,3 procentenheter jämfört med den förra mätningen från Demoskop.

– Det är nog också ett uttryck för att vi faktiskt närmar oss EU-valet på riktigt och att väljarnas vanliga partisympatier därmed blir något mindre relevanta, säger Johan Martinsson till tidningen.

Bättre går det för V och MP, som båda har ökat jämfört med majmätningen.

Folklistan går trögt

Nybildade Folklistan ser ut att få det väldigt tufft i valet.

De finns under beteckningen ”Övriga”, som sammanlagt får 2,7 procent.

Kandidaten Jan Emanuel har i en intervju med Alltinget påpekat nackdelen med att redovisas som ett ”Övrigt” parti.

När Folklistan inte särredovisas så gynnar det etablerade partier, menar han.

– Det här är en kamp mellan någonting nytt mot det gamla, säger Jan Emanuel till tidningen.

Vänsterpartiet 10 +1

Socialdemokraterna 25 -2

Miljöpartiet 11 +2

Centern 5 +1

Liberalerna 3 -1

Moderaterna 18 +0

Kristdemokraterna 5 +1

Sverigedemokraterna 18 -1

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen.

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT.

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen