Fullständig kaos på skola – ”det är helt galet”

2024 05 02

Det råder fullständig kalabalik på Bergumsskolan i Olofstorp i Göteborgs kommun.

Lärare, föräldrar och elever vittnar om ett anarkiliknande tillstånd i skollokalerna.

Under vårterminen har 107 anmälningar om kränkning av elever gjorts på skolan. Dessutom har skolpersonalen anmält 53 incidenter om när de känt sig utsatta, rapporterar GP.

Värst är situationen på mellanstadieavdelningen.

Lärare berättar för tidningen att elever springer mellan klassrum  och sparkar på dörrar och väggar. Skolpersonal tvingas ständigt avbryta olika bråk och rena slagsmål.

Lärare uppger även att gemensamma utrymmen vandaliserats, bland annat har avföring kletas på väggar inne på toaletter, vilket tvingat skolan att låsa samtliga utrymmen.

Situationen är så allvarlig att majoriteten av lärarkåren på mellanstadiet har tvingats frångå jobbet på grund av starka stressymptom. Sju av tio lärare är långtidssjukskrivna, uppger GP.

– Jag tror inte det är någon av oss som har varit sjukskriven på grund av elevsituationen tidigare. Men det är helt galet hur det eskalerat, säger en av de drabbade lärarna till tidningen.  

”Stöket fortsätter där”

Fackförbundet Sveriges lärare bedömer att situationen på skolan är ohållbar. De har därför valt att koppla in Arbetsmiljöverket.

Lennart Hellsbornm, huvudskyddsombud Sveriges lärare Göteborg, berättar att han träffat flera av lärarna som sjukskrivit sig.

– De har uppvisat ganska allvarliga symptom på stress: sömnsvårigheter, stickningar i armar och ansikte. Det här är lärare som ofta har gått till jobbet fast de egentligen inte har varit helt okej, men de känner att de inte vill lämna sina kollegor i sticket, säger han till GP.

Ökat med 155 procent

Enligt Arbetsmiljöverkets senaste statistik har antalet anmälningar gällande allvarliga fall av hot och våld i grund- och gymnasieskolan ökat lavinartat. Under perioden 2013–2023 ökade antalet anmälningar med 155 procent.

Linn Santeson och Hanna Garberg, som är huvskyddsombud vid Sveriges lärare Stockholm, pekar ut nedskärningar och besparingar som de främsta orsakerna till att anmälningarna skjuter i höjden.

–  Det är i dag färre vuxna i verksamheterna än för några år sedan. Det gäller inte bara lärare, utan även socialpedagoger, elevassistenter, barnskötare och flera andra yrkesgrupper.

– Elever som uppenbart är i behov av att ha en extra resurs kring sig eller i gruppen får inte det, säger skyddsombuden till sajten Vi Lärare.

Foto: Richard Stachmann

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen