Fullständig kalabalik i Rysslands grannland – ”helt vansinnigt”

2024 05 14

Kaotiska scener utspelar sig i Georgiens parlament.

Ett stort slagsmål har utbrutit efter att parlamentet antagit det kontroversiella och hårt kritiserade lagförslaget om ”utländska agenter”.

Den nya lagen, som det ryssvänliga regeringspartiet Georgisk dröm lagt fram, innebär att organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter” – det vill säga organisationer som "bedriver en främmande makts intressen".

Slagsmål i parlamentet

En liknande lag infördes i Ryssland 2012. Diktatorn Vladimir Putin har utnyttjat lagen för att slå ner på oliktänkande. Kreml har bland annat använt lagen för att angripa oberoende nyhetsmedier och organisationer som är kritiska mot regimen.

Oppositionen i Georgien oroar sig att landet går samma öde till mötes.

De varnar för att lagen kommer ”eliminera den politiska oppositionen”, underminera demokratin och kraftigt hämna Georgiens chanser att närma sig ett medlemskap i EU och Nato.

När lagen antogs väckte det således upprörda känslor. Ett stort slagsmål utbröt mellan riksdagsledamöter från regeringen och oppositionen. Ett filmklipp från händelsen visar hur flera personer ryker ihop. Knytnävesslags utdelas innan klungan skingras.

”Helt galet”

Samtidigt pågår stora protester utanför parlamentet. Tusentals demonstranter protesterar mot den nya lagen.

– Det är helt vansinnigt att ett land som Georgien accepterat det här lagförslaget. Det är en fullständig kränkning av vår framtid, säger en demonstrant till Sky News.

Många av demonstranterna är unga och vill att Georgien ska närma sig väst.

– Lagförslaget för oss längre bort från Europa och resten av världen, samtidigt som det för Georgien närmare den ryska regeringen, säger en läkarstudent som protesterar.

En tredje demonstrant konstaterar att de försökt protestera "fredligt", men varnar för att situationen är på väg att eskalera.

– Vi känner en enorm ilska, smärta och besvikelse. Återigen har en regeringen gått emot folkets vilja.

Georgiens västvänliga president Salome Zourabisjvili har lovat lägga in sitt veto mot lagen.

Regeringspartiet har dock tillräckligt många ledamöter för att trumfa presidentens veto.

Foto:Sociala medier

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen