Fritt fram för svenskar i Thailand – varit förbjudet sedan 1935

2024 09 06

Få resemål är så populära bland svenskar som Thailand.

Ett normalt år åker drygt 320 000 turister från Sverige till det sydostasiatiska paradiset. 

Gång på gång hittas landet i topp bland de vanligaste semestermålen och sedan ett bra tag tillbaka flyger flera flygbolag direkt från svenska flygplatser till huvudstaden Bangkok.

Men ett nöje som är lagligt här hemma i Sverige har varit förbjudet för såväl turister som lokalbefolkning i det välbesökta landet ända sedan 1935.

Det är nu på väg att förändras när den thailändska regeringen går vidare med planer på att introducera kasinon och andra former av spel, rapporterar Reuters.

Har fått nog

Kasino och de flesta former av hasardspel har fram till nu varit strängt förbjudet i Thailand. Enbart visst spelande, till exempel på statligt kontrollerade hästkapplöpningar och på ett officiellt lotteri, är tillåtet.

Samtidigt pågår mängder med illegal vadslagning och hemligt spel, bland annat på fotbollsmatcher.

Enorma summor svarta pengar bedöms vara i omlopp som följd.

Nu har Thailand alltså fått nog.

Det finns en stark majoritet som vill ge grönt ljus och etablera ett “megaunderhållningskomplex” i landet.

– Vi kommer nu att justera lagförslaget baserat på feedbacken och diskutera detta med våra koalitionspartners innan vi skickar det för godkännande, säger Thailands vice finansminister Julapun Amornvivat.

Ska locka fler turister

Tidigare politiska styren i Thailand har genom åren utan framgång försökt genomföra samma förändring.

Bedömningen är att ett hävt förbud skulle locka fler utländska turister, men även generera fler jobb och större intäkter till staten.

Hittills är det den konservativa opinionen som satt stopp, bland annat tidigare premiärminister Thaksin Shinawatra, vars yngsta dotter Paetongtarn Shinawatra svors in som ny ledare förra månaden.

Hennes allierade, tillika föregångare, Srettha Thavisin var den främsta förespråkaren för att göra kasino lagligt.

I regionen har sedan tidigare Kambodja, Singapore, Myanmar och Filippinerna samtliga legaliserat spel på kasino.

Foto: B. Jarvis

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen