JUST NU: Fritt fram för ryska medier i Sverige – trots EU-beslut

2022 04 06

Trots EU-beslutet kommer svenska internetleverantörer, som struntar i beslutet, inte att straffas.

Det bekräftar regeringen, enligt SR Ekot.

Strider mot grundlagen

Regeringens tolkning är att ett ingripande mot internetleverantörer skulle strida mot grundlagen.

– Det är upp till varje leverantör att avgöra och bedöma hur den här förordningen påverkar deras verksamhet. Vi får inte bedriva tillsyn mot medier som är skyddade enligt yttrandesfrihetslagen, säger digitaliseringsminister Khasyahar Farmanbar (S) till SR Ekot.

EU-beslut

När Ryssland den 24 februari invaderade Ukraina blockerade EU de statliga ryska medierna rt.com och Sputniknews. Beslutet innebär att internetleverantörer i EU inte ska sprida de två mediernas budskap.

Ett beslut som fick stöd av kulturministern Jeannette Gustafsdotter (S). Hon konstaterade att kanalerna sprider propaganda och desinformation i en intervju med SR.

De avviker från beslutet

De flesta internetleverantörer i Sverige har följt direktiven från EU och har blockerat de utpekade ryska medierna. Men inte internetleverantören Bahnof, som vidhåller att de inte kommer att stoppa sajterna.

– Rent spontant skär det i kroppen när man hör att det ska införas filtrering och blockering, sade Jon Karlung, vd på Bahnhof, till DN efter att beslutet från EU offentliggjordes.

Kapprustning i censur

Karlung  konstaterade att beslutet kan få en motsatt effekt.

– Man skapar ett prejudikat för Ryssland att göra samma sak. Sanningen kommer inte vinna genom en kapprustning i blockeringar och censur, det är vansinnigt.

Inget straff väntar

Trots att internetleverantören går emot ett EU-beslut väntar inget straff. Enligt regeringens tolkning av grundlagen kan myndigheterna inte ingripa. Men digitalminister Khasyahar Farmanbar framhäver ändå att direktiven är meningsfulla.

– Jag uppfattar att de flesta leverantörer i hela Europa följer den här förordningen.

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen