JUST NU: Fritt fram för ryska medier i Sverige – trots EU-beslut

2022 04 06

Trots EU-beslutet kommer svenska internetleverantörer, som struntar i beslutet, inte att straffas.

Det bekräftar regeringen, enligt SR Ekot.

Strider mot grundlagen

Regeringens tolkning är att ett ingripande mot internetleverantörer skulle strida mot grundlagen.

– Det är upp till varje leverantör att avgöra och bedöma hur den här förordningen påverkar deras verksamhet. Vi får inte bedriva tillsyn mot medier som är skyddade enligt yttrandesfrihetslagen, säger digitaliseringsminister Khasyahar Farmanbar (S) till SR Ekot.

EU-beslut

När Ryssland den 24 februari invaderade Ukraina blockerade EU de statliga ryska medierna rt.com och Sputniknews. Beslutet innebär att internetleverantörer i EU inte ska sprida de två mediernas budskap.

Ett beslut som fick stöd av kulturministern Jeannette Gustafsdotter (S). Hon konstaterade att kanalerna sprider propaganda och desinformation i en intervju med SR.

De avviker från beslutet

De flesta internetleverantörer i Sverige har följt direktiven från EU och har blockerat de utpekade ryska medierna. Men inte internetleverantören Bahnof, som vidhåller att de inte kommer att stoppa sajterna.

– Rent spontant skär det i kroppen när man hör att det ska införas filtrering och blockering, sade Jon Karlung, vd på Bahnhof, till DN efter att beslutet från EU offentliggjordes.

Kapprustning i censur

Karlung  konstaterade att beslutet kan få en motsatt effekt.

– Man skapar ett prejudikat för Ryssland att göra samma sak. Sanningen kommer inte vinna genom en kapprustning i blockeringar och censur, det är vansinnigt.

Inget straff väntar

Trots att internetleverantören går emot ett EU-beslut väntar inget straff. Enligt regeringens tolkning av grundlagen kan myndigheterna inte ingripa. Men digitalminister Khasyahar Farmanbar framhäver ändå att direktiven är meningsfulla.

– Jag uppfattar att de flesta leverantörer i hela Europa följer den här förordningen.

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Mardrömsbesked för Tidöpartierna

2026 08 06

Siffrorna kommer från speljätten Unibet som presenterar sina odds inför valet.  

Det är ingen rolig läsning för regeringen. Enligt oddsen är det nästintill klart att oppositionen (S+V+MP+C) får flest mandat, uppger Unibet.

Med ett odds på 1,15 motsvarar det en sannolikhet på omkring 87 procent att den rödgröna sidan vinner valet och att Magdalena Andersson (S) får bilda regering.

– Politiska odds är ofta träffsäkra. Oddsen samlar in och väger samman all tillgänglig information, som opinionsdata, historiska mönster och politiska händelser samtidigt som de också påverkas av hur spelare väljer att satsa sina pengar, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet.

– Det ger en tydlig bild av var vi står en månad före valdagen.

SD behåller andraplatsen

Unibets odds indikerar också att Sverigedemokraterna blir näst största parti efter Socialdemokraterna. SD väntas få över 20,5 procent av rösterna.

Samtidigt beräknas Moderaterna tappa i stöd.

– Oddsen lutar åt att M får under 17,5 procent av rösterna, vilket skulle vara en nedgång med ett par procentenheter från valresultatet 2022, uppger Unibet.

Noterbart är även att Liberalerna väntas missa riksdagsspärren. Enligt oddsen har partiet 30 procent chans att klara spärren.

Avslutningsvis indikerar Unibets odds att Vänsterpartiet går mot en stor valframgång. V beräknas bli näst största parti på den rödgröna sidan med ett valresultat på omkring åtta procent.

ANDRA LÄSER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara |

FAKTA: Unibets odds på riksdagsvalet 2026

Flest mandat:
Opposition (S+V+MP+C): 1.15
Regeringen (M+SD+KD+L): 4.50

Största parti:
Socialdemokraterna: 1.01
Sverigedemokraterna: 13.00
Moderaterna: 17.00

Över/under riksdagsspärren:
Liberalerna under 4%: 1.34
Liberalerna över 4%: 3.00

Röstandel Socialdemorkraterna:
Under 32,5%: 1.80

Röstandel Moderaterna:
Under 17,5%: 1.75

Röstandel Sverigedemokraterna:
Över 20,5%: 1.60

Röstandel Centerpartiet:
Över 6%: 1.80

Röstandel Vänsterpartiet:
Under 8%: 1.80

Röstandel Kristdemokraterna:
Över 4,5%: 1.34

Röstandel Liberalerna:
Under 4%: 1.34

Röstandel Miljöpartiet:
Över 6,5%: 1.80

Källa: Unibet

LÄS OCKSÅ: Kraftig sänkning vid pump 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen