JUST NU: Fritt fram för ryska medier i Sverige – trots EU-beslut

2022 04 06

Trots EU-beslutet kommer svenska internetleverantörer, som struntar i beslutet, inte att straffas.

Det bekräftar regeringen, enligt SR Ekot.

Strider mot grundlagen

Regeringens tolkning är att ett ingripande mot internetleverantörer skulle strida mot grundlagen.

– Det är upp till varje leverantör att avgöra och bedöma hur den här förordningen påverkar deras verksamhet. Vi får inte bedriva tillsyn mot medier som är skyddade enligt yttrandesfrihetslagen, säger digitaliseringsminister Khasyahar Farmanbar (S) till SR Ekot.

EU-beslut

När Ryssland den 24 februari invaderade Ukraina blockerade EU de statliga ryska medierna rt.com och Sputniknews. Beslutet innebär att internetleverantörer i EU inte ska sprida de två mediernas budskap.

Ett beslut som fick stöd av kulturministern Jeannette Gustafsdotter (S). Hon konstaterade att kanalerna sprider propaganda och desinformation i en intervju med SR.

De avviker från beslutet

De flesta internetleverantörer i Sverige har följt direktiven från EU och har blockerat de utpekade ryska medierna. Men inte internetleverantören Bahnof, som vidhåller att de inte kommer att stoppa sajterna.

– Rent spontant skär det i kroppen när man hör att det ska införas filtrering och blockering, sade Jon Karlung, vd på Bahnhof, till DN efter att beslutet från EU offentliggjordes.

Kapprustning i censur

Karlung  konstaterade att beslutet kan få en motsatt effekt.

– Man skapar ett prejudikat för Ryssland att göra samma sak. Sanningen kommer inte vinna genom en kapprustning i blockeringar och censur, det är vansinnigt.

Inget straff väntar

Trots att internetleverantören går emot ett EU-beslut väntar inget straff. Enligt regeringens tolkning av grundlagen kan myndigheterna inte ingripa. Men digitalminister Khasyahar Farmanbar framhäver ändå att direktiven är meningsfulla.

– Jag uppfattar att de flesta leverantörer i hela Europa följer den här förordningen.

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen