JUST NU: Fritt fram för ryska medier i Sverige – trots EU-beslut

2022 04 06

EU har beslutat att blockera de statliga ryska medierna rt.com och Sputniknews med motiveringen att sajterna sprider rysk propaganda och desinformation om kriget i Ukraina.

Trots EU-beslutet kommer svenska internetleverantörer, som struntar i beslutet, inte att straffas.

Det bekräftar regeringen, enligt SR Ekot.

Strider mot grundlagen

Regeringens tolkning är att ett ingripande mot internetleverantörer skulle strida mot grundlagen.

– Det är upp till varje leverantör att avgöra och bedöma hur den här förordningen påverkar deras verksamhet. Vi får inte bedriva tillsyn mot medier som är skyddade enligt yttrandesfrihetslagen, säger digitaliseringsminister Khasyahar Farmanbar (S) till SR Ekot.

EU-beslut

När Ryssland den 24 februari invaderade Ukraina blockerade EU de statliga ryska medierna rt.com och Sputniknews. Beslutet innebär att internetleverantörer i EU inte ska sprida de två mediernas budskap.

Ett beslut som fick stöd av kulturministern Jeannette Gustafsdotter (S). Hon konstaterade att kanalerna sprider propaganda och desinformation i en intervju med SR.

De avviker från beslutet

De flesta internetleverantörer i Sverige har följt direktiven från EU och har blockerat de utpekade ryska medierna. Men inte internetleverantören Bahnof, som vidhåller att de inte kommer att stoppa sajterna.

– Rent spontant skär det i kroppen när man hör att det ska införas filtrering och blockering, sade Jon Karlung, vd på Bahnhof, till DN efter att beslutet från EU offentliggjordes.

Kapprustning i censur

Karlung  konstaterade att beslutet kan få en motsatt effekt.

– Man skapar ett prejudikat för Ryssland att göra samma sak. Sanningen kommer inte vinna genom en kapprustning i blockeringar och censur, det är vansinnigt.

Inget straff väntar

Trots att internetleverantören går emot ett EU-beslut väntar inget straff. Enligt regeringens tolkning av grundlagen kan myndigheterna inte ingripa. Men digitalminister Khasyahar Farmanbar framhäver ändå att direktiven är meningsfulla.

– Jag uppfattar att de flesta leverantörer i hela Europa följer den här förordningen.

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen