Franska styrkor inleder “större operation”

2024 05 19

Under den senaste tiden har våldsamheter brutit ut i den franska ögruppen Nya Kaledonien, som ligger i Melanesien mellan Australien och ögruppen Vanuatu.

Kavalleri har kallats in och Tiktok har förbjudits som åtgärder för att försöka förhindra ytterligare våldsamheter och oroligheter.

Nu inleder även franska styrkor en “större operation”.

Det rapporterar France 24.

Enorm oro

Flera personer har dött och skadats i samband med oroligheter som utbrutit.

Det efter det att en lagändring klubbats igenom av franska konstitutionen som ska göra det möjligt för invånare som bott i Nya Kaledonien i tio år att rösta i provinsvalet i den franska kolonin.

Det bedöms vara ett hot mot urbefolkningen, och konflikten har fått internationell inblandning då Frankrike anklagat Azerbadjzjan för att uppmuntra protesterna.

Flera faktorer

Oroligheterna grundar sig även i ekonomiska problem, etniska spänningar och ett motstånd mot Frankrikes kontroll över ögruppen.

Frankrikes inrikesminister Gerald Darmanin bekräftar insatsen, som “syftar till att helt återta kontrollen över den 60 kilometer långa huvudvägen”, såväl som återöppnandet av flygplatser.

– De brände i princip upp alla avfarter på motorvägen och alla vägar som man kunde använda för att ta sig någonstans. Så var man än är, är man blockerad, säger en drabbad turist till AFP.

Sex döda

Sex personer har förlorat livet i samband med våldsamheterna och hundratals personer har skadats.

Frankrikes premiärminister Gabriel Attal har uttalat sig om situationen.

– Allt görs för att återställa den ordning och det lugn som invånarna förtjänar, säger han enligt Sky News.

Vill se ställningstaganden

Rock Haocas, en ledare för den lokala befolkningens arbetarunion, som är verksam i Paris, uppmanar till annat än militära åtgärder från politiskt håll.

– Vi vill se den franska regeringen göra ett starkt politiskt uttalande snarare än att skicka trupper.

– Att starta en konversation skulle vara ett starkt politiskt ställningstagande.

Foto: S. Leblanc

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen