Frän kritik mot Kristersson

2022 10 19

Knappt har ekot från de nya ministernamnen och de olika departementens titlar och uppgifter klingat ut förrän det kommer frän kritik mot ett av dem – eller snarare borttagandet av ett av dem som funnits i flera ministärer, nämligen miljödepartementet.

En av dem som ger sig in i kritikerkören är ministern som var med och etablerade departementet.

– När jag blev miljöminister 1987 var detta en underminister i jordbruksdepartementet, men jag krävde ett självständigt miljödepartement och fick igenom det med dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, poängterar Birgitta Dahl för SVD och kallar det för ”väldigt illavarslande” och ”uruselt”.

Miljö på nytt departement

Ansvaret att ta hand om miljöfrågorna landar i den nya departementsfördelningen på klimat- och näringslivdepartementet.

För det ansvarar Ebba Busch (KD) som blir energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari (L) som blir klimat- och miljöminister.

Där ska alltså miljöfrågan tas in.

Förutom Dahl kommer även Per Bolund, tidigare miljöpartistisk miljö- och klimatminister, med ris för regeringen Kristerssons beslut.

– Det är en väldigt tydlig signal att man helt enkelt värderar ner miljö- och klimatarbetet på ett oerhört dramatiskt sätt, framhåller han till tidningen.

Och tillägger han:

– Det är flera årtionden av arbete i miljödepartementet som riskerar att grusas.

Kritik från miljöorganisation och forskare

Det kommer även tuff kritik från utanför politiken.

– Att miljödepartementet avvecklas som eget departement och i stället hamnar under näringsdepartementet är bekymmersamt, poängterar Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl, för Expressen.

Och med anledning av Ulf Kristerssons ord i regeringsförklaringen att Sverige blev ”en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” på 1970-talet, får klimatforskaren Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, att frustrerat utbrista till DN:

– Det är verkligen helt fel. Sverige är absolut inte fossilfritt ännu på flera decennier, vi är inte ens nästan fossilfria.

MILJÖMINISTRAR GENOM ÅREN

1985  Ingvar Carlsson (S)

1986  Birgitta Dahl (S)

1991  Olof Johansson (C)

1994  Görel Thurdin (S)

1994  Karl Erik Olsson (C)

1994  Anna Lindh (S)

1998  Kjell Larsson (S)

2002  Lena Sommestad (S)

2006  Andreas Carlgren (C)

2011  Lena Ek (C)

2014  Åsa Romson (MP)

2016  Karolina Skog (MP)

2019  Isabella Lövin (MP)

2021  Per Bolund (MP)

2021  Annika Strandhäll (S)

2022  Romina Pourmokhtari (L)

Foto: A. Adolfsson

Text: Redaktionen

JUST NU: 18 forskare attackerar regeringen

2025 10 22

Regeringen och Tidöpartierna får stenhård kritik av hela 18 forskare i socialt arbete.

Forskarna anklagar regeringen för att ”straffa barn” samt att ”misstänkliggöra” och ”demonisera” människor.

”Misstänkliggör” och ”demoniserar”

18 forskare från gruppen Kunskapsmiljön Aktiv, som består av forskare i socialt arbete vid en rad svenska universitet, går till hård attack mot regeringen i en debattartikel i DN.

Forskarna är kritiska till regeringens bidragsreform, som bland annat innehåller ett bidragstak för stora barnfamiljer.

– Människor hålls kvar i fattigdom, samtidigt som de misstänkliggörs av politiker som lata, otacksamma och bidragsberoende, skriver de 18 forskarna i debattartikeln.

Samtidigt anklagar de regeringen för att vara okunnig – och för att ”demonisera” bilden av utrikesfödda barnfamiljer.

– Att svaja på siffrorna i fråga om statistik och beräkningsmodeller, som ministrarna gör, visar bara på deras djupa okunskap om försörjningsstödssystemet, och de förstärker samtidigt en demoniserande diskurs riktad mot utrikesfödda barnfamiljer som lever i fattigdom, menar debattörerna från Kunskapsmiljön Aktiv.

LÄS OCKSÅ: Hushåll kan få 30 000 kronor mer - på ett villkor

”Straffar” barnen

Vidare hävdar de att regeringen ”straffar” barn.

– När regeringen nu vill skära i stödet till barnfamiljer handlar det därför inte om en rättvis politik, utan om en bestraffande politik. De som straffas är de som annars är våra mest skyddsvärda i samhället: barnen, skriver de 18 forskarna i debattartikeln.

Forskarna i Kunskapsmiljön Aktiv forskar om ekonomiskt bistånd, kommunal arbetsmarknadspolitik och fattigdom.

De hävdar vidare att det redan idag lönar sig mycket mer att arbeta än att leva på bidrag.

– Löntagare har löneutveckling, pension, trygghet i socialförsäkringen och tillgång till skattefinansierade resurser som rut och rot, skriver forskarna.

Regeringen vill bryta bidragsberoende

Regeringen och Tidöpartierna menar emellertid att deras bidragsreform är helt nödvändig för att bryta det bidragsberoende som många lever i idag.

För många människor lönar det sig inte att arbeta, och det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas, skriver Arbetsmarknadsdepartementet.

– Det här handlar om rättvisa. Det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det. Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna ser bidragsreformen som nödvändig. Det är en fråga om rättvisa, menar de.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, har SD:s gruppledare Linda Lindberg tidigare sagt.

LÄS OCKSÅ: Total förvirring - Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen