Från friad till livstid – Högsta domstolen ändrar dom

2023 02 14

Högsta domstolen river upp den tidigare domen.

Mannen döms till livstids fängelse.

– Högsta domstolen har i dag meddelat fällande dom i ett mål som riksåklagaren överklagat och som rör så kallad indiciebevisning, framhåller Åklagarmyndigheten.

Hovrätten friade mannen som tingsrätten tidigare dömt till livstids fängelse för mord. Hovrätten ansåg att bevisningen inte var tillräcklig och att det gick inte att utesluta en alternativ gärningsman.

Högsta domstolen river upp domen och dömer 25-åringen till livstids fängelse.

Mannens dna har hittats på patronhylsor och att en jacka har återfunnits i mannens bostad, rapporterar Aftonbladet.

– Det samlade värdet av bevisningen är i detta fall högre än det adderade värdet av de enskilda bevisen; det framstår som mycket osannolikt att samtliga de omständigheter som framkommit genom åklagarens bevisning skulle föreligga även om gärningsmannen var någon annan än AC. Vid en sammanvägd bedömning ger därför den av åklagaren åberopade bevisningen ett mycket starkt stöd för åtalet, står det i domen.

”Stor betydelse”

 Riksåklagare Petra Lundh anser att Högsta domstolens beslut kommer att få stor betydelse för framtida fall.

– Dagens dom är principiellt viktig och kommer att få en stor betydelse, inte minst vid skjutningar i kriminella miljöer där det ofta saknas vittnen som berättar vad som hänt och där bevisningen därför består av indicier.

–  Jag kan konstatera att Högsta domstolen delar min uppfattning att bevisningen räckte i det här fallet. Först ska varje bevis värderas för sig och därefter måste en sammanvägd bedömning göras av all bevisning i målet. Flera pusselbitar som var för sig inte räcker för en fällande dom kan vid en samlad bedömning leda till att åtalet är styrkt, säger hon i ett pressmeddelande.  

Lämnat landet

Den 25-åriga mannen har dömts i sin frånvaro.

Efter att ha friats i hovrätten antas mannen har lämnat landet, erfar Aftonbladet.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen