Framgång för SD – tack vare Tyskland

2023 03 03

Allt pekade på att EU:s ministerråd idag, fredag, formellt skulle fatta beslut om att förbjuda bensin- och dieselbilar.

Men så blev det inte.

Tyskland satte nämligen stopp för beslutet genom att lägga ned sin röst istället, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Tyskland menar att ett förbud hotar den tyska bilindustrin och att förbränningsmotorer skulle kunna drivas med andra bränslen än bensin och diesel, säger Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot.

Jubel i SD

Att Tyskland avstod från att rösta gör att kvalificerad majoritet saknas i rådet.

Vad som nu händer med förslaget, som skulle förbjuda nytillverkning av bensin- och dieseldrivna bilar i EU från och med år 2035, finns det för närvarande inget svar på.

Däremot kan det konstateras att Sverigedemokraterna, åtminstone för stunden, kan räkna hem en framgång i och med Tysklands agerande idag.

– EU-förbud mot förbränningsmotorer skjuts upp! jublar Europaparlamentarikern Johan Nissininen (SD) på Twitter.

– Tyskland och Italien går över till nej-sidan, där bara SD funnits representerat från svenskt håll. Regeringen skjuter därför upp rådets omröstning då ett förbud inte skulle röstas igenom. Väldigt glädjande, nu hoppas vi på hårda förhandlingar, fortsätter han.

Enda partiet som inte vill se förbud

Sverigedemokraterna är det enda i riksdagen som inte stödjer Europaparlamentets förslag om ett förbud.

– Det är vi som får betala för andra länder när vi har byggt upp vår laddinfrastruktur, har SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen sagt till SR.

Tidigare i veckan utvecklade både Johan Nissinen och Martin Kinnunen sitt resonemang i en längre debattartikel i Aftonbladet.

– Man lamslår det befintliga för att få det som inte ännu fungerar att verka oundvikligt och attraktivt, framhöll politikerna.

De jämförde ett förbud av bensin- och dieselbilar med kärnkraftsavvecklingen.

“Voodooideologi”, tycker Kinnunen och Nissinen.

– Om nu elbilar är så mycket bättre, effektivare, renare och inom en snar framtid också billigare, varför är det då nödvändigt att förbjuda bensin- och dieselmotorn överhuvudtaget?

Pekar på annan utveckling

Åsikterna som står emot SD pekar på att utvecklingen går rakt mot ett framtida behov av den typ av bilar som EU vill förbjuda.

– Noll europeiska biltillverkare planerar att sälja bilar som går på något annat än el efter 2035, säger Christofer Fjellner (M), före detta medlem i Europaparlamentet, till SR.

Ifrågasätter behovet.

Även bensinbolag har ifrågasatt ett behov av bensin- och dieselbilar i framtiden, och menar till och med att EU ligger efter i sitt agerande.

– Frågan är om det alls kommer att säljas bilar som går på flytande bränsle 2035 med tanke på hur snabbt personbilstillverkarna ställer om, sade drivmedelbolaget OKQ8:s kommunikationschef Karin Hellgren till Svenska Dagblad i oktober förra året.

– Det räcker med att se på vilka modeller de kommer ut med. I stort sett alla annonser handlar bara om elektrifierade bilar.

Foto: Sverigedemokraterna (redigerad av MarcusOscarsson.se)

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen