9 februari 2026

Framgång för Magdalena Andersson (S)

2023 06 25

Nu kommer ett välkommet besked för Magdalena Andersson.

Bland riksdagspartiernas partiledare är det Centerpartiets Muharrem Demirok som har lägst förtroende bland svenskarna.

Omkring fyra procent har ganska eller mycket högt förtroende för honom.

Bättre ser det ut för Magdalena Andersson (S), där siffran ligger på 50 procent enligt en ny undersökning från GP/Novus.

– Det är skillnad på förtroende och sympati. Man kan ha förtroende för någon även om man tycker att ideologin inte är något som Sverige mår bra av. Och då vill man inte rösta på partiet, säger Torbjörn Sjöström som är vd på Novus.

Kristersson och Åkesson

Efter Socialdemokraternas partiledare följer statsminister Ulf Kristersson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

33 procent av svenskarna har ganska eller mycket stort förtroende för Kristersson, medan motsvarande siffra ligger på 26 procent för Åkesson.

Det är problemet

Betydligt mörkare ser det alltså ut för Centerpartiets nytillträdde partiledare Muharrem Demirok.

Sjöström menar att hans låga förtroendesiffror inte har att göra med att han är okänd.

– Det är Demiroks problem. På grund av turbulensen kring honom, att han inte var tydlig med sin historia, blev han väldigt fort känd, för att inte berätta hela sanningen, säger han till GP.

Busch och Dadgostar

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar hamnar precis efter Jimmie Åkesson på 22 procent och efterföljs av Ebba Busch (KD) med 21 procent och Johan Pehrson (L) med 13 procent.

Därefter kommer Miljöpartiets avgående Per Bolund med 11 procent, Märta Stenevi får 10 procent.

Reagerat starkt

Under den senaste tiden har Magdalena Andersson fått uppmärksamhet då hon reagerat kraftigt på regeringens förslag om att stoppa politiska lotterier.

– Det finns skäl till att överväga om det överhuvudtaget är lämpligt att politiska partier ska vara aktörer på den här marknaden, framhåller finansmarknadsminister Niklas Wykman i ett pressmeddelande.

Oppositionsledaren är inte nöjd med saken.

– Det vi ser nu är en regering som medvetet använder lagstiftningsmakten för att tysta oppositionen. 

– Genom att försöka strypa vår finansiering vill man ge sig på vår förmåga att granska regeringen, har hon sagt enligt SVT.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 juli 2026

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten. 

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:


3 juli 2026

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen