9 februari 2026

Framgång för Magdalena Andersson (S)

2023 06 25

Nu kommer ett välkommet besked för Magdalena Andersson.

Bland riksdagspartiernas partiledare är det Centerpartiets Muharrem Demirok som har lägst förtroende bland svenskarna.

Omkring fyra procent har ganska eller mycket högt förtroende för honom.

Bättre ser det ut för Magdalena Andersson (S), där siffran ligger på 50 procent enligt en ny undersökning från GP/Novus.

– Det är skillnad på förtroende och sympati. Man kan ha förtroende för någon även om man tycker att ideologin inte är något som Sverige mår bra av. Och då vill man inte rösta på partiet, säger Torbjörn Sjöström som är vd på Novus.

Kristersson och Åkesson

Efter Socialdemokraternas partiledare följer statsminister Ulf Kristersson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

33 procent av svenskarna har ganska eller mycket stort förtroende för Kristersson, medan motsvarande siffra ligger på 26 procent för Åkesson.

Det är problemet

Betydligt mörkare ser det alltså ut för Centerpartiets nytillträdde partiledare Muharrem Demirok.

Sjöström menar att hans låga förtroendesiffror inte har att göra med att han är okänd.

– Det är Demiroks problem. På grund av turbulensen kring honom, att han inte var tydlig med sin historia, blev han väldigt fort känd, för att inte berätta hela sanningen, säger han till GP.

Busch och Dadgostar

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar hamnar precis efter Jimmie Åkesson på 22 procent och efterföljs av Ebba Busch (KD) med 21 procent och Johan Pehrson (L) med 13 procent.

Därefter kommer Miljöpartiets avgående Per Bolund med 11 procent, Märta Stenevi får 10 procent.

Reagerat starkt

Under den senaste tiden har Magdalena Andersson fått uppmärksamhet då hon reagerat kraftigt på regeringens förslag om att stoppa politiska lotterier.

– Det finns skäl till att överväga om det överhuvudtaget är lämpligt att politiska partier ska vara aktörer på den här marknaden, framhåller finansmarknadsminister Niklas Wykman i ett pressmeddelande.

Oppositionsledaren är inte nöjd med saken.

– Det vi ser nu är en regering som medvetet använder lagstiftningsmakten för att tysta oppositionen. 

– Genom att försöka strypa vår finansiering vill man ge sig på vår förmåga att granska regeringen, har hon sagt enligt SVT.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen