En ny opinionsmätning från New York Times/Siena visar att det är väldigt jämnt mellan Donald Trump och Kamala Harris.

Trump leder med en procentenhet, 48 mot 47 procent, rapporterar tidningen.

Men trots att Harris ligger under så ses en tydlig återhämtning från Demokraternas sida, enligt undersökningen som har gjorts efter att Joe Biden hoppade av presidentvalet.

Markant ökning

I undersökningen frågas också om deltagarna har en positiv eller negativ syn på respektive kandidat. 48 procent svarar att de har en positiv syn på Trump, och för Harris är siffran 46 procent.

Siffrorna visar emellertid att Harris popularitet har ökat markant.

I februari svarade 36 procent att de hade en positiv syn på Harris, och i juli alltså 46 procent. Stödet för Harris har alltså ökat med tio procentenheter.

Harris har med andra ord lyckats vinna många amerikaners förtroende på kort tid, rapporterar tidningen.

Knappar in

För några veckor sedan visade en mätning att Trump hade ett tydligt övertag mot Joe Biden. Den sittande presidenten låg under med sex procentenheter mot Trump.

Men Kamala Harris ser ut att kunna ge Trump en betydligt tuffare match, av mätningen att döma.

Hela 93 procent av Demokraterna stödjer Harris, vilket innebär att hon har ett lika robust stöd bland partiets väljare som Trump har bland republikaner. Harris tycks inte splittra Demokraterna på samma sätt som Joe Biden gjorde tiden innan han hoppade av.

Trump fortfarande i ledning

Mätningen tyder på att opinionsläget har återgått till hur det såg ut före Joe Bidens fiasko i den första presidentvalsdebatten, enligt tidningen.

Donald Trump är dock fortfarande i ledning, om än med liten marginal.

Och även Trumps stöd har ökat, inte minst sedan han utsattes för ett mordförsök i Butler, Pennsylvania.

Även om Kamala Harris har ett bra utgångsläge så är det alltså fortfarande Trump som ligger bäst till med fyra månader kvar till presidentvalet.

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks, Official White House Photo by Oliver Contreras

Text: Redaktionen

Donald Trump och hans team kommer att inta en stenhård hållning gentemot Iran.

Diktaturen har en stor inverkan på händelseutvecklingen i Mellanöstern, inte minst genom sitt stöd till terrorgrupper som Hizbollah, Hamas och huthirebellerna.

Trumps plan är att sätta maximal press på Iran och på så sätt tvinga landet till ett nytt kärnavtal samt få diktaturen att sluta finansiera proxygrupper, rapporterar Financial Times.

”Bankrutt – så snart som möjligt”

Trumps team planerar att trappa upp sanktionerna rejält, bland annat genom att sikta in sig på Irans oljeexport, enligt tidningen.

Planen kommer att sättas i verket så fort Trump återvänder till Vita huset i januari, enligt personer som är insatta i den nya administrationens planer.

– Han är fast besluten att återinföra en strategi för maximal press för att göra Iran bankrutt så snart som möjligt, säger en nationell säkerhetsexpert som är insatt i planerna.

Trump har under sin valkampanj pratat om vikten av att sätta hård press på Iran.

– Vi måste få till en uppgörelse, för konsekvenserna är omöjliga. Vi måste få till en uppgörelse, sade Trump i september, enligt tidningen.

Det yttersta målet är alltså att försvaga Iran rejält och på så sätt tvinga landet till förhandlingsbordet.

Oljan – Irans främsta inkomstkälla

Redan under sin första period som president använde sig Trump av en taktik av ”maximal press” och övergav en kärnuppgörelse med Iran. Istället införde han hundratals sanktioner mot den islamiska republiken.

Detta ledde då till att Iran ökade sin anrikning av uran.

Sanktionerna har blivit kvar under Biden-administrationen, även om de inte har tillämpats lika hårt.

Donald Trumps plan är att framför allt rikta in på Iran oljeexport, som har tredubblats de senaste fyra åren. Nästan all export går till Kina, och Trump-administrationen kan bland annat satsa på sekundära sanktioner mot kinesiska köp av iransk olja.

– Oljan är deras främsta inkomstkälla och deras ekonomi är redan mycket ömtåligare än den var då… de är inträngda i ett hörn på ett mycket värre sätt än till och med under den första mandatperioden, så det skulle vara en ganska svår situation, säger Bob McNally, tidigare energirådgivare åt George W. Bush-administrationen, till Financial Times.

Foto: Gage Skidmore flickr

Text: Redaktionen