Fotbollsklubb riskerar konkurs – spelade nyss i allsvenskan

2025 03 19

År 2015 gick Östersunds FK upp i allsvenskan.

Knappt två år senare tog klubben sin första titel genom att ta hem svenska cupen, vilket ledde till Europaspel och sextondelsfinal mot klassiska storklubben Arsenal i Europa League.

Sedan dess har det mesta gått snett.

Laget åkte ur allsvenskan 2021 och har i flera år befunnit sig i ekonomisk kris.

Nu riskerar ÖFK konkurs och kan dra sig ur spel i superettan – ett besked som kommer bara tio dagar före säsongspremiären.

– Vi har i nuläget inte det kapital som behövs för att starta och genomföra säsongen, men vi jobbar vidare för att kunna lösa det, säger Anders Cederberg, ordförande för Östersunds FK Elitfotboll AB, enligt Fotbollskanalen som hänvisar till sajten fotbollz.se.

Utesluter inte konkurs

Östersunds FK utesluter inte konkurs under året.

– Det finns idag inga garantier, men vi arbetar för att undvika konkurs, och den föreslagna investeringen hjälper klubben lång väg om målet uppnås, informerar klubben på sin hemsida.

Att det ekonomiska läget befinner sig mer eller mindre på bristningsgränsen är ingen hemlighet.

Enligt ÖFK arbetas det för att återställa underskottet från 2024 och det finns en betalning som löper över april månad. Den avser en gammal skatteskuld på drygt tre miljoner kronor.

– Vi har aktivt sökt investeringar till elitbolaget. Just nu har externa parter arbetat fram en tänkt investeringsmodell för att kunna investera i lagets spelartrupp. Förra veckan gjorde ÖFK bedömningen att detta kändes genomförbart och att ekonomin skulle hamna i balans. 

– Just nu känns det inte lika klart att klubben klarar detta, ungefär hälften av det uppsatta målet om 11 miljoner saknas. Gensvaret behöver öka för att det ska spelas elitfotboll på Jämtkraft Arena under 2025. 

Räddades i sista stund

ÖFK:s ekonomiska problem har varit återkommande de senaste åren, vilket försatt klubbens elitlicens i fara.

I höstas räddades föreningen efter att i absolut sista stund fått in tre miljoner kronor som skulle betalas till Skatteverket, en skuld från pandemin.

– För en knapp timme sedan gjorde vi det. Vi har dessutom fått in så mycket pengar så vi har säkrat driften för hela det här året, säger han vid en presskonferens på måndagskvällen, sade Anders Cederberg på en pressträff i oktober.

Foto: Moda Futbol FC

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen