SVERIGE: Förutspår tung smäll för hushåll

2023 06 27

Sverige är på väg att få en “ny energikris”.

Det menar Pär Dalhielm som är vd på branschorganisationen Svenskt Vatten, rapporterar SVT.

Han flaggar nu för att vattenräkningarna i framtiden kan bli rejält kännbara – efter att den så kallade VA-taxan förväntas bli minst fyra gånger så hög som idag.

3 000 kronor i månaden

På flera håll har taxorna redan höjts betänkligt.

Det gäller framför allt de områden där det mer eller mindre råder ständig vattenbrist på sommaren, till exempel i Båstad.

Där har man höjt taxan med 20 procent – och ytterligare en 30-procentig höjning är gång.

Och Båstad är verkligen inte ensamma i sitt slag i det långa perspektivet.

– En snittvilla betalar 700 kronor i månaden för vatten nu. Det blir närmare 3 000 kronor i månaden med nya taxor, säger Pär Dalhielm till tv-kanalen.

"Systemkollaps"

Svenskt Vatten kräver nu åtgärder och en “nationell diskussion”.

Man pekar bland annat på att tempot med att byta ut Sveriges gamla vattenledningar tar alldeles för lång tid och måste åtminstone fördubblas.

I nuvarande takt skulle det ta 200 år att färdigställa ett sådant arbete.

Pär Dalhielm jämför med energikrisen, som han menar brustit under lång tid.

– När det gäller vattenförsörjning har vi tid på oss, men vi måste sätta igång nu om vi ska undvika en framtida systemkollaps.

Ekonomiskt ansträngt

I dagarna gick Svenskt Vatten ut med pressmeddelande efter att årets taxeundersökning publicerats.

Där konstateras ett ekonomiskt ansträngt läge, stora skillnader mellan kommunerna och många höjningar i brukningsavgifterna.

– Samtidigt täcker höjningarna enbart 2023 års kostnader och inte framtida behov, betonar branschorganisationen på sin webbplats.

Högsta höjningen på 21 år

Organisationen slår även fast att en av trenderna från 2023 års taxestatistik är att man sett den högsta höjningen sedan 2002.

– Omkring 100 kommuner har höjt sina brukningsavgifter i nivå med KPIF (konsumentprisindex med fast ränta, red. anm.), framhåller Svenskt Vatten vidare.

Skiljer 500 procent

Bland det som sticker ut har organisationen även fastnat för de ibland kolossala skillnaderna mellan olika kommuner – där det skiljer nästan 500 procent mellan den kommun med högst respektive lägst brukaravgift.

– En anmärkningsvärd skillnad utifrån att det i princip är samma tjänst som levereras.

Svenskt Vatten tillägger:

– Ytterligare höjningar är att vänta framöver, även om det är svårt att sia om hur höga de blir då utvecklingen är starkt kopplad till omvärldsfaktorer.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen