JUST NU: Förutspår slutet för diktatorn

2022 11 17

Det menar Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid FOI.

Enligt Rysslandsexperten är Krim någonting helt annat än de östra regionerna i Ukraina.

– Annekteringen av Krim var väldigt populär i Ryssland, även i kretsar som var kritiska till Putin. Det fanns en acceptans i det ryska samhället men också i väst. Putin kom undan med det. Att han skulle överleva en förlust av Krim politiskt, det har jag väldigt svårt att se, säger Gudrun Persson i en intervju med Dagens Nyheter.

"Ger aldrig upp Krim"

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har varit tydlig med vilken betydelse Krimhalvön har för krigets utgång.

– Krim är ukrainskt och vi kommer aldrig att ge upp det, sade han enligt BBC i augusti.

Presidenten tillade:

– Vi kommer inte att glömma att det ryska kriget mot Ukraina började med ockupationen av Krim. Det måste sluta med Krim – med dess befrielse.

"Stora militära återverkningar"

Enligt Gudrun Persson väntar “stora militära återverkningar” om kriget skulle komma att handla om Krim och Ukraina inleder ett större anfall för att ta tillbaka halvön.

– Putin har ju hotat med kärnvapen och han uttrycker sig drastiskt. 2018 sa Putin, när han pratade om när Ryssland skulle kunna sätta in kärnvapen: ”För övrigt kommer vi till paradiset som martyrer och de andra bara dör, de hinner inte ens ångra sina synder”, säger hon till DN.

Natokälla: "Kan ta tillbaka halvön"

Från och till under året har det florerat uppgifter om att Ukraina kan vinna tillbaka den förlorade halvön som olagligt annekterades av Ryssland 2014. 

– Jag tror att de skulle kunna [återta Krim och Donbas], ja. Inte nu, inte snart, men om de kan fortsätta kampen så tror jag det, uppgav en tjänsteman inom Nato till CNN i våras.

Sedan dess har Ryssland annekterat ytterligare fyra regioner i Ukraina, men den ukrainska militären har svarat för imponerande motoffensiver.

Förra veckan utspelade sig exempelvis glädjescener i Kherson efter att ryska styrkor retirerat och staden återigen pryddes med ukrainska flaggor.

Bron sattes i lågor

I början av oktober uppmärksammades Krim när bron som förbinder halvön till Ryssland sattes i lågor. Efter händelsen anklagade Putin direkt Ukrainas underrättelsestyrkor för att ha riktat in sig på att förstöra kritisk infrastruktur i Ryssland, rapporterade BBC.

– Det råder inga tvivel om att detta är ett terrordåd, sade Rysslands diktator vid samtal med chefen för Rysslands Undersökningskommitté Alexander Bastrykin.

Bilden av Putin

Ukraina har inte medgivit att de låg bakom dådet som emellertid skapade både glädje och oro i Ukraina.

– Bron är inte förstörd utan skadad. Däremot är bilden av Putin förstörd och det är det allra viktigaste, säger Oleksiy Goncharenko som är parlamentsledamot i Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Turkiet planerar jättebygge – ska gå genom hela Europa

2026 05 15

Om Europa eller Nato hamnar i en väpnad konflikt med Ryssland måste oljeledningar kunna förse trupper med bränsle över hela kontinenten.

En sådan ledning ska gå från Västeuropa till Östeuropa. Idag tar den nuvarande emellertid slut i Tyskland.

Det vill Turkiet ändra på.

Natojätten har därför föreslagit att bygga en ny pipeline värd 1,2 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg.

Oljeledningen ska användas av Natoallierade för att kunna transportera bränsle som behövs för militära ändamål, uppger källor med insyn för Bloomberg.

– Det följer påtryckningar från alliansen att expandera sina militära ledningsnätverk, skriver nyhetsbyrån.

Genom två länder

Ambitionen är att ledningen ska gå från väst till öst. 

Ett absolut minimum är dock att man förbereder för att länder i Natos sydöstra del ska kunna ta del av den. Av det skälet har Turkiet gått fram med förslaget att ledningen ska byggas genom Bulgarien till Rumänien.

– Enligt källor skulle en bränsleledning från Turkiet kunna bli fem gånger billigare än alternativ som redan föreslagits, inklusive rutter genom Grekland eller länder väster om Rumänien, skriver den ryska oberoende exiltidningen The Moscow Times, som också rapporterar om bygget.

ANDRA LÄSER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Hög sekretess

Rörledningen skulle inte vara tillgänglig för civilt bruk. Den potentiella kapaciteten är dessutom sekretessberlagd.

Frågan har kommit upp på bordet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och störnignarn i energiförsörjningen efter att Hormuzsundet stängt, erfar Bloomberg.

De baltiska länderna på Natos östra flank har särskilt efterlyst ledningen, enligt den tyska generallöjtnanten  Kai Rohrschneider. 

LÄS MER: 36 länder ska ta Putin till domstol

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen