JUST NU: Förutspår slutet för diktatorn

2022 11 17

Om Ukraina försöker ta tillbaka Krim hänger Vladimir Putin löst.

Det menar Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid FOI.

Enligt Rysslandsexperten är Krim någonting helt annat än de östra regionerna i Ukraina.

– Annekteringen av Krim var väldigt populär i Ryssland, även i kretsar som var kritiska till Putin. Det fanns en acceptans i det ryska samhället men också i väst. Putin kom undan med det. Att han skulle överleva en förlust av Krim politiskt, det har jag väldigt svårt att se, säger Gudrun Persson i en intervju med Dagens Nyheter.

"Ger aldrig upp Krim"

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har varit tydlig med vilken betydelse Krimhalvön har för krigets utgång.

– Krim är ukrainskt och vi kommer aldrig att ge upp det, sade han enligt BBC i augusti.

Presidenten tillade:

– Vi kommer inte att glömma att det ryska kriget mot Ukraina började med ockupationen av Krim. Det måste sluta med Krim – med dess befrielse.

"Stora militära återverkningar"

Enligt Gudrun Persson väntar “stora militära återverkningar” om kriget skulle komma att handla om Krim och Ukraina inleder ett större anfall för att ta tillbaka halvön.

Putin har ju hotat med kärnvapen och han uttrycker sig drastiskt. 2018 sa Putin, när han pratade om när Ryssland skulle kunna sätta in kärnvapen: ”För övrigt kommer vi till paradiset som martyrer och de andra bara dör, de hinner inte ens ångra sina synder”, säger hon till DN.

Natokälla: "Kan ta tillbaka halvön"

Från och till under året har det florerat uppgifter om att Ukraina kan vinna tillbaka den förlorade halvön som olagligt annekterades av Ryssland 2014. 

– Jag tror att de skulle kunna [återta Krim och Donbas], ja. Inte nu, inte snart, men om de kan fortsätta kampen så tror jag det, uppgav en tjänsteman inom Nato till CNN i våras.

Sedan dess har Ryssland annekterat ytterligare fyra regioner i Ukraina, men den ukrainska militären har svarat för imponerande motoffensiver.

Förra veckan utspelade sig exempelvis glädjescener i Kherson efter att ryska styrkor retirerat och staden återigen pryddes med ukrainska flaggor.

Bron sattes i lågor

I början av oktober uppmärksammades Krim när bron som förbinder halvön till Ryssland sattes i lågor. Efter händelsen anklagade Putin direkt Ukrainas underrättelsestyrkor för att ha riktat in sig på att förstöra kritisk infrastruktur i Ryssland, rapporterade BBC.

– Det råder inga tvivel om att detta är ett terrordåd, sade Rysslands diktator vid samtal med chefen för Rysslands Undersökningskommitté Alexander Bastrykin.

Bilden av Putin

Ukraina har inte medgivit att de låg bakom dådet som emellertid skapade både glädje och oro i Ukraina.

– Bron är inte förstörd utan skadad. Däremot är bilden av Putin förstörd och det är det allra viktigaste, säger Oleksiy Goncharenko som är parlamentsledamot i Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 16

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen