01 okt 26

JUST NU: Förutspår slutet för diktatorn

2022 11 17

Om Ukraina försöker ta tillbaka Krim hänger Vladimir Putin löst.

Det menar Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid FOI.

Enligt Rysslandsexperten är Krim någonting helt annat än de östra regionerna i Ukraina.

– Annekteringen av Krim var väldigt populär i Ryssland, även i kretsar som var kritiska till Putin. Det fanns en acceptans i det ryska samhället men också i väst. Putin kom undan med det. Att han skulle överleva en förlust av Krim politiskt, det har jag väldigt svårt att se, säger Gudrun Persson i en intervju med Dagens Nyheter.

"Ger aldrig upp Krim"

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har varit tydlig med vilken betydelse Krimhalvön har för krigets utgång.

– Krim är ukrainskt och vi kommer aldrig att ge upp det, sade han enligt BBC i augusti.

Presidenten tillade:

– Vi kommer inte att glömma att det ryska kriget mot Ukraina började med ockupationen av Krim. Det måste sluta med Krim – med dess befrielse.

"Stora militära återverkningar"

Enligt Gudrun Persson väntar “stora militära återverkningar” om kriget skulle komma att handla om Krim och Ukraina inleder ett större anfall för att ta tillbaka halvön.

– Putin har ju hotat med kärnvapen och han uttrycker sig drastiskt. 2018 sa Putin, när han pratade om när Ryssland skulle kunna sätta in kärnvapen: ”För övrigt kommer vi till paradiset som martyrer och de andra bara dör, de hinner inte ens ångra sina synder”, säger hon till DN.

Natokälla: "Kan ta tillbaka halvön"

Från och till under året har det florerat uppgifter om att Ukraina kan vinna tillbaka den förlorade halvön som olagligt annekterades av Ryssland 2014. 

– Jag tror att de skulle kunna [återta Krim och Donbas], ja. Inte nu, inte snart, men om de kan fortsätta kampen så tror jag det, uppgav en tjänsteman inom Nato till CNN i våras.

Sedan dess har Ryssland annekterat ytterligare fyra regioner i Ukraina, men den ukrainska militären har svarat för imponerande motoffensiver.

Förra veckan utspelade sig exempelvis glädjescener i Kherson efter att ryska styrkor retirerat och staden återigen pryddes med ukrainska flaggor.

Bron sattes i lågor

I början av oktober uppmärksammades Krim när bron som förbinder halvön till Ryssland sattes i lågor. Efter händelsen anklagade Putin direkt Ukrainas underrättelsestyrkor för att ha riktat in sig på att förstöra kritisk infrastruktur i Ryssland, rapporterade BBC.

– Det råder inga tvivel om att detta är ett terrordåd, sade Rysslands diktator vid samtal med chefen för Rysslands Undersökningskommitté Alexander Bastrykin.

Bilden av Putin

Ukraina har inte medgivit att de låg bakom dådet som emellertid skapade både glädje och oro i Ukraina.

– Bron är inte förstörd utan skadad. Däremot är bilden av Putin förstörd och det är det allra viktigaste, säger Oleksiy Goncharenko som är parlamentsledamot i Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp 

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 oktober 2026

Ny sopregel införs 1 januari – hushåll måste betala

2026 10 06

Från och med årsskiftet införs nya sopregler i Sverige.

Det är de nya reglerna om förpackningsinsamlingen som träder i kraft den 1 januari 2027. Enligt lagen ska alla hushåll då ha tillgång vad som kallas fastighetsnära insamling, vilket innebär möjlighet att slänga papper, plast, glas och metall högst 400 meter från bostaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen, framhöll den dåvarande S-regeringen när besked kom sommaren 2022.

Läggs på hushållen

Gratis har det dock inte blivit, rapporterar SvD. Det är företagen bakom förpackningarna som ska bära kostnaden. Producenterna betalar därför ersättning till kommunerna som har ansvaret för insamlingen.

Men modellen som ligger till grund för ersättningen utgår från hämtning av glas och metall var fjärde vecka och papp- och plastförpackningar varannan vecka.

Så fungerar det inte i verkligheten, menar experterna. Hämtningarna behöver ske med tätare mellanrum vilket driver upp kostnaderna för kommuner och fastigheter – och en del av dem läggs på hushållen.

– Frågan är när det blev hushållens ansvar att betala för ett underfinansierat system? säger Elvira Andersson, förvaltningsexpert på Fastighetsägarna, till tidningen.

360 kronor per hushåll 

Bara i Stockholm fattas cirka 70 miljoner kronor för att täcka de extra kostnaderna den nya lagen medför. Producentansvaret täcker heller inte allt för de fastigheter som kan beviljas undantag. Det nya förslaget på avfallstaxa innebär 360 kronor mer per hushåll och år för berörda fastigheter.

– Om ersättningen inte täcker kostnaderna så måste ju vi täcka våra kostnader på något sätt och då ta betalt av hushållen, säger Malin Werner, avdelningschef på Stockholm Vatten och Avfall, till SvD.

Läs mer: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Återvinningsstationer försvinner

Den nya lagen har sin grund i EU:s avfallsdirektiv och syftar till att öka återvinningen. En annan effekt av lagen är att de traditionella återvinningsstationera avvecklas och försvinner.

– Enklare insamling och sortering av förpackningar för hushåll och verksamheter gör att producenterna kan återvinna mer avfall, och bidrar i sin tur till en mer resurseffektiv hantering av avfall, förklarade regeringen 2022.

För lite mindre än ett år sedan meddelade exempelvis Uppsala Vatten och Avfall att 19 av 27 av kommunens återvinningsstationer kommer att stängas.

–  De 8 återvinningsstationer som blir kvar kommer att göras om och enbart ta emot plast- och pappersförpackningar. Det har beslutats av Naturvårdsverket och sker i samband med att den fastighetsnära insamlingen nu byggs ut i Sverige, skrev Uppsala Vatten och Avfall i ett uttalande. 

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen