Förtvivlade vittnen – efter nattens dödsexplosion

2023 09 28

En 25-årig kvinna har dött efter en explosion i Uppsala.

Larmet kom till polisen 03.45 natten till torsdag.

Flera personer ringde 112 efter att ha hört en hög smäll i ett bostadsområde strax utanför staden.

Väl på plats konstaterade polisen att två hus fått kraftiga skador av en explosion och ytterligare tre hus skadades.

En kvinna i 25-årsåldern transporterades omedelbart till sjukhus och bekräftades död av polisen klockan 06.17.

Var inte måltavla

Explosionen i sig kopplas till den pågående och allt mer eskalerande våldsvågen.

Däremot har kvinnan som avlidit ingen koppling alls till konflikten, enligt uppgifter till Aftonbladet.

Hon ska inte ens ha varit måltavla – vilket istället ett intilliggande hus ska ha varit.

Nu berättar förtvivlade grannar om nattens händelser som skakar Uppsala.

– Jag känner hopplöshet och maktlöshet men jag tänker bo kvar, det här måste ta slut någon gång. Det är sorgligt att det drabbar så många helt oskyldiga, säger grannen Lars Sandén Warg till Upsala Nya Tidning.

"Grannar sprang"

Han berättar att han vaknade av en kraftig smäll.

En tryckvåg gjorde att tavlorna rasade ned från väggarna.

Robin Söderberg, som även han bor i närheten, har också påverkats av nattens explosion.

Han säger till lokaltidningen att han kunde se hur grannar sprang omkring i riktning mot de spränga husen och då insåg att det hade förekommit en sprängning.

– Visst har man tankar på att flytta när sådant här händer, men samtidigt händer det på så många platser just nu så man vet inte vart man skulle vilja flytta, säger Robin Söderberg till UNT.

"Total förödelse"

Enligt flera uppgifter är det hus som fått värst skador mer eller mindre totalförstört.

Det har strukturella skador och fönsterna är utblåsta, uppger Aftonbladet.

På två intilliggande hus är fasaderna bortsprängda.

– Det var total förödelse. Hela ytterväggen är borta och grannhuset är också helt demolerat, säger ett vittne till tidningen.

Misstänkt mord

Nationella bombskyddet befinner sig på brottsplatsen och gör en teknisk undersökning.

Polisen utreder händelsen som mord och grov allmänfarlig ödeläggelse.

– Platsen är avspärrad, framhåller polisregion Mitts kommunikationsenhet på polisens hemsida.

Arkivfoto: Polisen Linköping

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen