SVERIGE: Fortsatt prisras – två förklaringar

2022 10 09

Elpriserna fortsätter att sjunka i hela Sverige.

I dag, onsdag, sjönk priset till 32 öre per kilowattimme. Priset gäller hela Sverige.

Dagens prisras innebär att priset på el är det lägsta på över två månader i södra Sverige.

Senast elpriset nådde liknande låga nivåer i landets södra delar var för drygt två månader sedan – den 6 augusti.

Då betalade elkunder i landets södra delar 5,5 öre per kilowattimme.

Fortsätter att sjunka

På torsdagen fortsätter raset.

Det visar den senaste prissättningen på elprisbörsen Nordpool.

I morgon sjunker elpriset till 4,6 öre/kWh i hela Sverige, enligt Nordpools index.

Det låga priset gäller samtliga fyra elområden – från södra till norra Sverige.

Blåsigt väder

Den kraftiga nedgången beror framför allt på att kommande dagar förväntas bli väldigt blåsiga. Det påverkar priserna i södra Sverige, där behovet av en hög vindproduktion är stort.

– Det blir väldigt blåsigt över stora delar av Sverige, det tillför jättemycket produktion vilket gör att elpriserna sjunker, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia, till Aftonbladet.

Avbrott i utlandskablar

En annan förklaring till de sjunkande elpriserna är att El-kablar till Polen och Danmark har varit bortkopplade den senaste veckan, rapporterar SVT Nyheter.

– Ju mer Sverige exporterar desto mer el behövs och då blir det dyrare el-produktion som tas i bruk. Allt detta påverkar eftersom elpriset generellt är högre i våra grannländer, säger Svenska kraftnäts strategiska driftschef Erik Ek, till tv-kanalen.

För närvarande pågår planerat underhåll av kablarna inför vintern, då Sverige har ett större behov av att importera el.

De avstängda el-kablarna påverkar Sveriges kapacitet att exportera el till kontinenten.

När denna förmåga har begränsat har elpriserna sjunkit i södra Sverige. Snittpriset för vecka 39 har legat på drygt en krona per kWh.

– Det är det lägsta sedan vecka 31 i början på augusti. Orsaken är att flera kablarna till utlandet varit avstängda, säger Erik Ek till SVT.

Foto: Svenska Kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen