Försvarsmakten vill ändra regler – ”vore ödesdigert”

2023 05 09

Försvaret vill ändra flera regler och krav för att kunna möta behovet av nya internationella militärövningar.

Det gäller Sveriges miljöregler som för närvarande begränsar Försvarsmaktens möjligheter att trappa upp övningar med andra länder.

Regeringen har gått med på kortare undantag från reglerna, men det väcker nu stor oro hos flera aktörer.

Anledningen är att dricksvattnet riskerar att äventyras, rapporterar Sveriges Radio.

Vi kan inte försvara ett land genom att förstöra det vi lever av, det vill säga dricksvatten eller den miljö vi har, säger branchorganisationen Svenskt Vattens vd Per Dalhielm.

"Vore ödesdigert"

Regeringens förslag om undantag är nu ute på remiss.

Flera kommuner, som inte tillfrågats, har valt att motsätta sig Försvarsmaktens önskemål.

Exempelvis anser Tidaholms kommun, som köper vatten från Vättern, att det “vore ödesdigert” att ge grönt ljus för att förbise vattenskyddet, skriver SR.

– Vi vet ju att tillfälliga utsläpp kan ge skador. Det är det vi är oroliga för, säger Pär Dalhielm och betonar att det måste till finansiella medel och en vilja att återställa sådant som förstörs.

"Har en inspektör"

Försvarsmakten å sin sida menar att miljön skulle stå under tillsyn även om det enbart rör sig om tillfälliga lättnader i reglerna.

– Vi har en försvarsinspektör som har till uppgift att kontrollera vår verksamhet och se till att Försvarsmakten håller sig inom de föreskrifter och regelverk vi har att följa, säger myndighetens pressekreterare Guna Graufelds till SR.

En bromskloss

Vid flera tillfällen har Försvarsmakten flaggat för att miljöbalken är en bromskloss när det svenska försvaret snabbt ska öka i storlek.

Särskilt stort är behovet av skjutfält och flygplatser.

Redan i somras skickade man in en lista på förordningsändringar man ville att landets ledning skulle se över, vilket nu har gjorts.

– I nuläget bedömer man att möjligheterna för utbildning, övning och skarp verksamhet som krävs inte är tillräckliga, sade Erik Karlsson, som också är pressekreterare på Försvaret, till Altinget vid tillfället.

Påmint regeringen

Under våren har Försvarsmakten påmint regeringen om att lätta på miljökraven, vilket lovades av försvarsminister Pål Jonson (M) i januari.

– De behov som Försvarsmakten har redovisat i de både hemställan från juni respektive oktober 2022 kvarstår och det är därför av stor vikt att regeringen beslutar i enlighet med de föreslagna författningsändringarna, framhåller myndigheten i sitt budgetunderlag.

Foto: Försvarsmakten Atonia Sehlstedt

Text: Redaktionen


29 november 2025

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen