Försvarsmakten vill ändra regler – ”vore ödesdigert”

2023 05 09

Försvaret vill ändra flera regler och krav för att kunna möta behovet av nya internationella militärövningar.

Det gäller Sveriges miljöregler som för närvarande begränsar Försvarsmaktens möjligheter att trappa upp övningar med andra länder.

Regeringen har gått med på kortare undantag från reglerna, men det väcker nu stor oro hos flera aktörer.

Anledningen är att dricksvattnet riskerar att äventyras, rapporterar Sveriges Radio.

Vi kan inte försvara ett land genom att förstöra det vi lever av, det vill säga dricksvatten eller den miljö vi har, säger branchorganisationen Svenskt Vattens vd Per Dalhielm.

"Vore ödesdigert"

Regeringens förslag om undantag är nu ute på remiss.

Flera kommuner, som inte tillfrågats, har valt att motsätta sig Försvarsmaktens önskemål.

Exempelvis anser Tidaholms kommun, som köper vatten från Vättern, att det “vore ödesdigert” att ge grönt ljus för att förbise vattenskyddet, skriver SR.

– Vi vet ju att tillfälliga utsläpp kan ge skador. Det är det vi är oroliga för, säger Pär Dalhielm och betonar att det måste till finansiella medel och en vilja att återställa sådant som förstörs.

"Har en inspektör"

Försvarsmakten å sin sida menar att miljön skulle stå under tillsyn även om det enbart rör sig om tillfälliga lättnader i reglerna.

– Vi har en försvarsinspektör som har till uppgift att kontrollera vår verksamhet och se till att Försvarsmakten håller sig inom de föreskrifter och regelverk vi har att följa, säger myndighetens pressekreterare Guna Graufelds till SR.

En bromskloss

Vid flera tillfällen har Försvarsmakten flaggat för att miljöbalken är en bromskloss när det svenska försvaret snabbt ska öka i storlek.

Särskilt stort är behovet av skjutfält och flygplatser.

Redan i somras skickade man in en lista på förordningsändringar man ville att landets ledning skulle se över, vilket nu har gjorts.

– I nuläget bedömer man att möjligheterna för utbildning, övning och skarp verksamhet som krävs inte är tillräckliga, sade Erik Karlsson, som också är pressekreterare på Försvaret, till Altinget vid tillfället.

Påmint regeringen

Under våren har Försvarsmakten påmint regeringen om att lätta på miljökraven, vilket lovades av försvarsminister Pål Jonson (M) i januari.

– De behov som Försvarsmakten har redovisat i de både hemställan från juni respektive oktober 2022 kvarstår och det är därför av stor vikt att regeringen beslutar i enlighet med de föreslagna författningsändringarna, framhåller myndigheten i sitt budgetunderlag.

Foto: Försvarsmakten Atonia Sehlstedt

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen