Försvarsmakten varnar för flyktingström

2023 11 28

Risken för hybridoperationer mot Sverige har ökat.

Det fastslår Försvarsmakten i en ny rapport.

Försvarsstabschef Michael Claesson pekar ut flera pågående hotbilder mot Sverige.

Det handlar bland annat om sabotagehot mot sårbar infrastruktur, omfattande cyberangrepp och påvekanskampanjer.

Utöver ovanstående målar Försvarsmakten även upp en ny hotbild mot Sverige: Ryssland skulle kunna använda båtflyktingar i en hybridoperation mot Sverige.

– Det skulle kunna ha en bäring på Sverige, att man skulle igångsätta andra typer av rörelser som på olika sätt träffar vårt territorium.

– Det är svårt att se, men inte omöjligt att tänka sig, att man för människor på flykt från ryskt territorium, fastlandsterritorium, till Kaliningrad och sen sätter av därifrån i båt, säger Michael Claesson till SVT Nyheter.

Samtal pågår

Försvarsstabschefen meddelar att Sverige har börjat förbereda sig inför olika migrationsscenarier.

Samtal pågår mellan Försvarsmakten, Polismyndigheten och Migrationsverket.

Operation mot Finland

Försvarsmaktens nya varning utfärdas med bakgrund av den pågående ryska hybridoperationen mot Finland.

Flera illegala migranter har skeppats mot den finska gränsen via Ryssland.

Den finska regeringen har agerat. Alla gränsövergångar har stängts, förutom den nordligaste gränsövergången Rajajooseppi.

Infiltratörer

I november har 900 personer ankommit till Finland via Ryssland.  

Det finska inrikesdepartementet utesluter inte att det kan finnas ryska infiltratörer bland migranterna som skjutsas från Ryssland.

Finlands Skyddspolis, Skypo, vill inte kommentera hur stor risken är för att krigsbrottslingar och soldater i civilkläder tar sig över gränsen tillsammans med migranterna.

– Det tar jag inte ställning till. Olika myndigheter gör bedömningar som ligger som grund för beslutet.

– Vår uppgift är förstås att förbereda oss på olika slags hotbilder, vare sig de är sannolika eller mindre sannolika, säger Skyddspolisens chef Antti Pelttari till Hufvudstadsbladet.

Han tillägger att de asylsökandes bakgrund alltid utreds noggrant.

– Därför är det kanske för en främmande makts underrättelsetjänst inte det bästa sättet att försöka infiltrera personer som asylsökande. Men vi måste förstås också förbereda oss på den risken.

Sverige står redo

Finland har än så länge inte begärt hjälp av Sverige för att hantera migrationskrisen.

Men om en förfrågan kommer så är det svenska försvaret redo.

Det betonar försvarsstabschef Michael Claesson.

– Vi håller varandra informerade mellan myndigheterna, både finländska och svenska myndigheter och försvarsmakterna därtill. Vi har en god lägesbild så att vi kan agera inom ramen för de mandat vi både har och skulle kunna få av regeringen.

Foto: Axel Öberg Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen