Försvarsmakten utsatt för cyberattack

2022 12 02

Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

Attacken inträffade under torsdagen.

Den medförde att Försvarsmaktens hemsida låg nere i tio minuter.

– Resultatet av den här attacken blev att webbplatsen låg nere i tio minuter. Händelsen har inte påverkat Försvarsmaktens förmågor, säger brigadgeneral Peder Ohlsson, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör. 

Händer hela tiden

Försvarsmakten understryker att liknande cyberattacker mot svenska myndigheters webbplatser sker kontinuerligt, men det är sällan det blir någon större effekt. 

– Försvarsmakten och andra myndigheter utsätts regelbundet för angrepp. Torsdagens överbelastningsattack mot Försvarsmaktens webbplats visade att det skydd som finns fungerade, uppger myndigheten.

Av säkerhetsskäl vill inte Försvarsmakten kommentera vem eller vilka som låg bakom torsdagens händelse.

Fakta Sveriges cyberförsvar

- Cyberförsvar skiljer sig från cybersäkerhet genom att kärnan i cyberförsvaret baseras på förmågan att genomföra defensiva och offensiva operationer i cyberdomänen, medan cybersäkerhet oftast används som en synonym till it-säkerhet.

- Försvarsmakten har i dag de kompetenser som krävs för att genomföra alla typer av cyberoperationer.

- Försvarsmaktens cyberförsvar har unika uppgifter och mandat – där kärnan i cyberförsvaret är förmågan till cyberoperationer samt att upptäcka, identifiera och avvärja hot mot skyddet av svenska intressen.

- Cyberoperationer är en lika självklar del i modern krigsföring som mark-, sjö- och luftoperationer.

- Cyberförsvaret leds och utvecklas av chef på militärstrategisk nivå.

- Cyberförsvarsresurser verkar på allt från stridsteknisk till strategisk nivå. Stridsteknisk komponent är it-försvarsförbanden.

Källa: Försvarsmakten

Cyberattack mot a-kassa

Under gårdagen meddelade även Sveriges a-kassor att en svensk a-kassa utsatts för en misstänkt cyberattack.

Organisationen uppgav att de utreder en ”cybersäkerhetsrelaterad incident i a-kassans miljöer”.

– Tillsammans med driftleverantörer och andra experter analyserar vi vad som har hänt och arbetar med att minimera risken för eventuella konsekvenser. För stunden kan vi inte se att incidenten har någon påverkan på verksamheten, framhöll Tomas Eriksson, kanslichef i Sveriges a-kassor.

Intresseorganisationen uppger att händelsen har anmälts till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), krisledningen har aktiverats och att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har informerats.

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen