Tvärvändning om vindkraftverk – 300 meter höga

2024 03 07

År 2020 ansökte det statliga bolaget Statkraft om att bygga 300 meter höga vindkraftverk.

Vindsnurrorna skulle placeras i vindkraftparken Markbygden i Piteå och innebära en kraftig utveckling av de 200 meter höga kraftverk som man redan hade tillstånd för.

Samma år sade även Försvarsmakten ja till planerna.

Men nu ändrar myndigheten sig tvärt, rapporterar SVT Norrbotten.

Det har dock inte att göra med rikets säkerhet, vilket Statkraft inledningsvis misstänkte.

– Bolaget hävdar att Försvarsmaktens inställning grundar sig på en åsikt att det “redan i nuläget finns ‘för mycket’ vindkraftsetablering i Markbygden”. Det är inte korrekt, framhåller försvaret i en skrivelse till domstolen i Umeå. 

– En analys av hur eventuellt ett vindkraftsprojekt påverkar ett riksintresse för totalförsvarets militära del görs vid varje enskild ansökan, tidpunkt för ansökan och utifrån vid tillfället kända fakta.

Ligger hos regeringen

Enligt Statkraft skulle de 300 meter höga vindsnurrorna möjliggöras tack vare nyutvecklad teknik.

De nya moderna vindkraftverken skulle dessutom växa i antal – från 85 till 105 och producera 2,2 terawattimmar istället för 1,7.

Ärendet ligger nu hos regeringen som därmed skulle gå emot Försvarsmakten om man ger grönt ljus.

– Vi vill gärna att regeringen fattar ett beslut snabbt, säger Statkrafts affärsutvecklare Kristina Falk till SVT.

"Obefintlig lönsamhet"

Markbygden har nyligen uppmärksammats på grund av stora ekonomiska förluster bland Sveriges vindkraftsbolag.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, sade Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till DN i februari.

Tomas Hallberg från branschorganisationen Svensk vindenergi slog dock tillbaka.

– Över tid är det en bra affär och helt nödvändigt för att möta det ökade elbehovet, sade han till samma tidning.

LÄS MER: Krisbesked för svensk vindkraft

Foto: Jesse De Meulenaere

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen