JUST NU: Försvarsmakten – ett angrepp kommer att mötas med kraft

2022 04 11

– Ett angrepp mot Sverige kommer att mötas med kraft. Det kommer stå angriparen mycket dyrt.

Det konstaterar Försvarsmakten i sin nya film ”Försvaret av Sverige – i dag och i morgon” som publicerades i dag.

Hotbilden mot Sverige

– Hotbilden mot Sverige har blivit mer komplex. En angripare har i dag möjlighet att genomföra en större mängd aktiviteter som syftar till att destabilisera vårt samhälle, men som ligger under gränsen för det traditionella väpnade angreppet, skriver Försvarsmakten.

I den nya kampanjfilmen redovisas det för hur Försvarsmakten ser på dagens och morgondagens utmaningar.

Inledningsvis berörs frågan: ”Är Sverige i fred i dag?

Är Sverige i fred

Formellt är Sverige i fred. Men i informationsmiljön är Sverige ständigt under angrepp, konstaterar Försvarsmakten.

Marcus Mohlin är Fil. Dr. i Krigsvetenskap och arbetar med långsiktig strategisk analys på Försvarsmakten. Han menar att frågan om fred är en definitionsfråga.

– Det pågår enormt mycket påverkanskampanjer och destabiliserande åtgärder så att hela fredsbegreppet blir svårt att ta till sig, säger han.

Hotbilden i dag

– Dagens hotbild skiljer sig från den traditionella hotbilden. Samhällen utsätts nästan dagligen för olika angrepp. Inte nödvändigtvis för väpnade angrepp, men för angrepp som påverkar samhället, säger Överstelöjtnant Annelie Olausson.

I en ny värld med nya spänningar och konflikter behöver Sverige en starkare militär, konstaterar Försvarsmakten.

Ny budget

Efter försvarsbeslutet 2020 har Försvarsmakten en utökad budget som innebär att de kan investera i nya ubåtar, stridsflygplan och teknisk avancerade system.

Det sistnämnda kan bli ytterst viktigt då framtidens krigsföring kommer att se annorlunda ut.

– Det vi ser i dag och det vi kommer att uppleva i framtiden är ett nytt sätt att föra krig. Ett krig som bedrivs precis under gränsen för vad vi normalt uppfattar som ett väpnat angrepp, säger Marcus Mohlin.

Han framhäver att det till stor del handlar och kommer att handla om attacker på Sveriges cybermiljö och it-infrastruktur, samt andra påverkansoperationer.

Det kräver en helt ny förberedelse.

Ett aktivt försvar

– I dag måste vi kunna förstå, förutse, avhålla och möta – samtidigt. Det här kallar vi för ett aktivt försvar, säger Annelie Olausson.

Enligt kommendörkapten Bengt Forssman är Sverige redo för att möta ett väpnat angrepp.

– Vi har det aktiva försvaret som bygger på att vi konstant har en lägesuppfattning. Vi analyserar vad som sker. Ytterst vill vi att det aktiva försvaret är krigsavhållande, säger han och tillägger:

– Om det inte lyckas vidtar vi beredskapsanpassningar och är redo att kunna agera om det behövs.

Så agerar fienden

I filmen framhäver Försvarsmakten att vid ett väpnat angrepp mot Sverige kommer motståndaren försöka slå ut Sveriges politiska och militära ledning. Fienden kommer även att försöka slå ut viktig infrastruktur – samt el- och vattenförsörjning.

Sverige är redo

– Om fienden försöker etablera sig på vårt territorium agerar vi omedelbart, säger Bengt Forssman.

Sverige är redo för att försvara sig mot ett väpnat angrepp.  

 – Vi kan försvara Sverige. Vi försvarar Sverige här och nu. Och vi kommer försvara Sverige i alla konfliktnivåer, konstaterar Försvarsmakten i filmen och tillägger:

– Ett angrepp på Sverige möts med kraft och det kommer att stå angriparen mycket dyrt.

Då når Sverige tvåprocentmålet

Samtidigt som den nya informationsfilm publicerades erfar Försvarsmakten att Sveriges försvar kan rustas upp till motsvarande två procent av BNP till år 2028.

Det bedömer Försvarsmakten i sitt förslag till regeringen. Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina finns det ett brett stöd i riksdagen för att Sverige försvarsbudget ska växa till två procent av BNP.

Se hela filmen här

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen