JUST NU: Försvarsmakten – ett angrepp kommer att mötas med kraft

2022 04 11

– Ett angrepp mot Sverige kommer att mötas med kraft. Det kommer stå angriparen mycket dyrt.

Det konstaterar Försvarsmakten i sin nya film ”Försvaret av Sverige – i dag och i morgon” som publicerades i dag.

Hotbilden mot Sverige

– Hotbilden mot Sverige har blivit mer komplex. En angripare har i dag möjlighet att genomföra en större mängd aktiviteter som syftar till att destabilisera vårt samhälle, men som ligger under gränsen för det traditionella väpnade angreppet, skriver Försvarsmakten.

I den nya kampanjfilmen redovisas det för hur Försvarsmakten ser på dagens och morgondagens utmaningar.

Inledningsvis berörs frågan: ”Är Sverige i fred i dag?

Är Sverige i fred

Formellt är Sverige i fred. Men i informationsmiljön är Sverige ständigt under angrepp, konstaterar Försvarsmakten.

Marcus Mohlin är Fil. Dr. i Krigsvetenskap och arbetar med långsiktig strategisk analys på Försvarsmakten. Han menar att frågan om fred är en definitionsfråga.

– Det pågår enormt mycket påverkanskampanjer och destabiliserande åtgärder så att hela fredsbegreppet blir svårt att ta till sig, säger han.

Hotbilden i dag

– Dagens hotbild skiljer sig från den traditionella hotbilden. Samhällen utsätts nästan dagligen för olika angrepp. Inte nödvändigtvis för väpnade angrepp, men för angrepp som påverkar samhället, säger Överstelöjtnant Annelie Olausson.

I en ny värld med nya spänningar och konflikter behöver Sverige en starkare militär, konstaterar Försvarsmakten.

Ny budget

Efter försvarsbeslutet 2020 har Försvarsmakten en utökad budget som innebär att de kan investera i nya ubåtar, stridsflygplan och teknisk avancerade system.

Det sistnämnda kan bli ytterst viktigt då framtidens krigsföring kommer att se annorlunda ut.

– Det vi ser i dag och det vi kommer att uppleva i framtiden är ett nytt sätt att föra krig. Ett krig som bedrivs precis under gränsen för vad vi normalt uppfattar som ett väpnat angrepp, säger Marcus Mohlin.

Han framhäver att det till stor del handlar och kommer att handla om attacker på Sveriges cybermiljö och it-infrastruktur, samt andra påverkansoperationer.

Det kräver en helt ny förberedelse.

Ett aktivt försvar

– I dag måste vi kunna förstå, förutse, avhålla och möta – samtidigt. Det här kallar vi för ett aktivt försvar, säger Annelie Olausson.

Enligt kommendörkapten Bengt Forssman är Sverige redo för att möta ett väpnat angrepp.

– Vi har det aktiva försvaret som bygger på att vi konstant har en lägesuppfattning. Vi analyserar vad som sker. Ytterst vill vi att det aktiva försvaret är krigsavhållande, säger han och tillägger:

– Om det inte lyckas vidtar vi beredskapsanpassningar och är redo att kunna agera om det behövs.

Så agerar fienden

I filmen framhäver Försvarsmakten att vid ett väpnat angrepp mot Sverige kommer motståndaren försöka slå ut Sveriges politiska och militära ledning. Fienden kommer även att försöka slå ut viktig infrastruktur – samt el- och vattenförsörjning.

Sverige är redo

– Om fienden försöker etablera sig på vårt territorium agerar vi omedelbart, säger Bengt Forssman.

Sverige är redo för att försvara sig mot ett väpnat angrepp.  

 – Vi kan försvara Sverige. Vi försvarar Sverige här och nu. Och vi kommer försvara Sverige i alla konfliktnivåer, konstaterar Försvarsmakten i filmen och tillägger:

– Ett angrepp på Sverige möts med kraft och det kommer att stå angriparen mycket dyrt.

Då når Sverige tvåprocentmålet

Samtidigt som den nya informationsfilm publicerades erfar Försvarsmakten att Sveriges försvar kan rustas upp till motsvarande två procent av BNP till år 2028.

Det bedömer Försvarsmakten i sitt förslag till regeringen. Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina finns det ett brett stöd i riksdagen för att Sverige försvarsbudget ska växa till två procent av BNP.

Se hela filmen här

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


17 nov 2026

Slår igen dörren för V – ny mätning

2026 11 17

Socialdemokraterna har presenterat ett regeringsalternativ utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Partiledningen och Nooshi Dadgostar (V) har dock inte vikt en tum i partiets regeringskrav.

Nu har S-väljarna sagt sitt.

Nära hälften av dem, 47 procent, säger nej till Vänsterpartiet i regeringen, visar en ny mätning från SvD/Demoskop. Av S-väljarna är 28 procent positiva till vänsterpartister på ministerposter i en S-ledd regering medan 25 är tveksamma.

Mätningen talar sitt tydliga språk, menar Demoskops opinionschef Johan Martinsson.

– Det är ett ganska slående resultat. Det är inte bara sossarnas ledning med Andersson och Ygeman det handlar om, utan det är också väljarna som är rätt ovilliga att ta in V i en regering, säger han till SvD.

C-väljarna slår igen dörren

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist har både före och efter valet hållit en benhård röd linje till Vänsterpartiet. Så sent som igår gick hon ut och lovade en regering utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Hon tycks ha sitt parti bakom sig. Bland Centerns väljare är siffrorna än mer förkrossande. 77 procent säger nej till V i regeringen och enbart 10 procent är för.

Mer positivt är det dock för Vänstern bland Miljöpartiet. 60 procent av MP-väljarna vill se V i regeringen tillsammans med MP.

– MP:s väljare är väldigt långt ut till vänster numera, de är nuförtiden ganska lika i sina åsikter. Så det i sig är inte så konstigt att miljöpartister vill se V i regering, säger Johan Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Stort stöd i V

Inom Vänsterpartiet finns det samtidigt ett starkt stöd för partiets hållning i regeringsfrågan. 74 procent anser att V gör rätt i att ställa krav på ministerposter för att släppa fram Magdalena Andersson. Blott 7 procent är emot kravet.

– Det är ett överväldigande stöd för det här inom Vänsterpartiet. Och nu är vi ändå ganska sent i regeringsbildningsprocessen, säger Johan Martinsson till SvD.

Noterbart är också att 7 procent av Tidöväljarna tycker att V ska ingå i regeringen. 35 procent anser att Dadgostar gör rätt i att ställa krav på ministerposter.

– Det ena alternativet kan ju vara att Tidöpartiernas väljare tycker att det är bra att Vänsterpartiet ställer krav för att det försvårar för en Anderssson-regering och ökar sannolikheten för ett nyval, säger Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


16 nov 26

3 000 kronor på väg till många hushåll

2026 11 17

Elpriserna sticker i väg ordentligt under veckan.

I södra Sverige kan priserna nå över 300 öre per kilowattimme, enligt energiföretaget Fjordkrafts senaste marknadsrapport.

Noteringen är omkring 200 procent högre än den högsta prognostiserade prisnivån för de norra elområdena SE1 och SE2, där elpriset väntas nå en topp på cirka 100 öre per kilowattimme.

Prisuppgången har flera orsaker.

– Vi har flera faktorer som samverkar just nu. Vindkraften väntas ligga klart under det normala samtidigt som kärnkraftsproduktionen har minskat. Det bidrar till att hålla uppe priserna, med särskilt tydliga pristoppar i södra Sverige, säger Hans Johansson, kraftförvaltare och energiexpert på Fjordkraft Företag.

Smällen: 11 000 kronor

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

3 000 kronor på väg

Hushållen kommer att kompenseras för den dyra fakturan. Regeringens högkostnadsskydd aktiveras om snittpriset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Enligt Hemberg kan därför många hushåll förvänta sig flera tusen kronor i stöd.

– En fördel är elpristaket, som gör att staten tar hand om all el över 150 öre. Det kan ge ett elstöd på 3 000 kronor för en vanlig villa i Skåne och Småland, uppger energiekonomen.

Läs också: Många pensionärer missar viktigt bidrag

LISTA: Veckans förväntade elpriser

- SE1 – 21–100 öre/kWh

- SE2 – 21–100 öre/kWh

- SE3 – 120–271 öre/kWh

- SE4 – 191–305 öre/kWh

Källa: Fjordkraft

Andra läser: EU ger Ukraina rekordbesked

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen