JUST NU: Försvarsmakten – ett angrepp kommer att mötas med kraft

2022 04 11

– Ett angrepp mot Sverige kommer att mötas med kraft. Det kommer stå angriparen mycket dyrt.

Det konstaterar Försvarsmakten i sin nya film ”Försvaret av Sverige – i dag och i morgon” som publicerades i dag.

Hotbilden mot Sverige

– Hotbilden mot Sverige har blivit mer komplex. En angripare har i dag möjlighet att genomföra en större mängd aktiviteter som syftar till att destabilisera vårt samhälle, men som ligger under gränsen för det traditionella väpnade angreppet, skriver Försvarsmakten.

I den nya kampanjfilmen redovisas det för hur Försvarsmakten ser på dagens och morgondagens utmaningar.

Inledningsvis berörs frågan: ”Är Sverige i fred i dag?

Är Sverige i fred

Formellt är Sverige i fred. Men i informationsmiljön är Sverige ständigt under angrepp, konstaterar Försvarsmakten.

Marcus Mohlin är Fil. Dr. i Krigsvetenskap och arbetar med långsiktig strategisk analys på Försvarsmakten. Han menar att frågan om fred är en definitionsfråga.

– Det pågår enormt mycket påverkanskampanjer och destabiliserande åtgärder så att hela fredsbegreppet blir svårt att ta till sig, säger han.

Hotbilden i dag

– Dagens hotbild skiljer sig från den traditionella hotbilden. Samhällen utsätts nästan dagligen för olika angrepp. Inte nödvändigtvis för väpnade angrepp, men för angrepp som påverkar samhället, säger Överstelöjtnant Annelie Olausson.

I en ny värld med nya spänningar och konflikter behöver Sverige en starkare militär, konstaterar Försvarsmakten.

Ny budget

Efter försvarsbeslutet 2020 har Försvarsmakten en utökad budget som innebär att de kan investera i nya ubåtar, stridsflygplan och teknisk avancerade system.

Det sistnämnda kan bli ytterst viktigt då framtidens krigsföring kommer att se annorlunda ut.

– Det vi ser i dag och det vi kommer att uppleva i framtiden är ett nytt sätt att föra krig. Ett krig som bedrivs precis under gränsen för vad vi normalt uppfattar som ett väpnat angrepp, säger Marcus Mohlin.

Han framhäver att det till stor del handlar och kommer att handla om attacker på Sveriges cybermiljö och it-infrastruktur, samt andra påverkansoperationer.

Det kräver en helt ny förberedelse.

Ett aktivt försvar

– I dag måste vi kunna förstå, förutse, avhålla och möta – samtidigt. Det här kallar vi för ett aktivt försvar, säger Annelie Olausson.

Enligt kommendörkapten Bengt Forssman är Sverige redo för att möta ett väpnat angrepp.

– Vi har det aktiva försvaret som bygger på att vi konstant har en lägesuppfattning. Vi analyserar vad som sker. Ytterst vill vi att det aktiva försvaret är krigsavhållande, säger han och tillägger:

– Om det inte lyckas vidtar vi beredskapsanpassningar och är redo att kunna agera om det behövs.

Så agerar fienden

I filmen framhäver Försvarsmakten att vid ett väpnat angrepp mot Sverige kommer motståndaren försöka slå ut Sveriges politiska och militära ledning. Fienden kommer även att försöka slå ut viktig infrastruktur – samt el- och vattenförsörjning.

Sverige är redo

– Om fienden försöker etablera sig på vårt territorium agerar vi omedelbart, säger Bengt Forssman.

Sverige är redo för att försvara sig mot ett väpnat angrepp.  

 – Vi kan försvara Sverige. Vi försvarar Sverige här och nu. Och vi kommer försvara Sverige i alla konfliktnivåer, konstaterar Försvarsmakten i filmen och tillägger:

– Ett angrepp på Sverige möts med kraft och det kommer att stå angriparen mycket dyrt.

Då når Sverige tvåprocentmålet

Samtidigt som den nya informationsfilm publicerades erfar Försvarsmakten att Sveriges försvar kan rustas upp till motsvarande två procent av BNP till år 2028.

Det bedömer Försvarsmakten i sitt förslag till regeringen. Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina finns det ett brett stöd i riksdagen för att Sverige försvarsbudget ska växa till två procent av BNP.

Se hela filmen här

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 12 09

Under hela vecka 50 råder det nationell trafikvecka i Sverige.

Det innebär att hela landet kommer att kunna märka av en ökad polisnärvaro på vägarna.

Fokus just den här veckan är nykterhet i trafiken.

– Rattfylleri dödar, hjälp oss stoppa det, framhåller Polisen södra Roslagen på sociala medier och fortsätter:

Under nationell trafikvecka vecka 50 (8–14 december) gör polisen extra nykterhetskontroller i hela landet. Alkohol och droger ligger bakom många av årets 174 dödsolyckor.

"Ska bort från vägarna"

Polisen genomför cirka tio nationella trafikveckor om året. Fokuset skiftar och kan vara exempelvis hastighetskontroller eller att upptäcka kriminell aktivitet i trafiken.

Den här veckan handlar det alltså om nykterhet.

– Onyktra förare utsätter både sig själva och andra för livsfara. Våra kontroller ska få bort dem från vägarna – och rädda liv, understryker polisen.

Uppmaningen: tipsa polisen

Polisen går samtidigt ut med en uppmaning till svenskarna. Om du misstänker att någon kör påverkad – tipsa polisen.

– Varje dag kör tusentals påverkade av droger eller alkohol i trafiken, skriver polisen i skånska Klippan på Facebook.

– Tillsammans räddar vi liv. 

Vill du tipsa polisen om någon som kör eller kommer att köra berusad kan du ringa 114 14. Är situationen akut, ring 112.

– Kom ihåg att lämna så mycket information du kan om fordon, tidpunkter, resväg med mera. Du kan vara anonym, uppmanar polisen.

LÄS MER: ”Fullständig katastrof” för alla som vill sälja bilen

Därför informerar polisen i förväg

Visionen för myndighetens trafiksäkerhetsarbete är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Att öka andelen nyktra förare beskrivs som ett prioritet i frågan.

Sedan ett tag tillbaka väljer dessutom polisen i förväg att informera om insatserna, vilket har visat sig vara effektivt.

Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare sagt.

LÄS MER: Från första december: Hårdare tag mot Sveriges bilister

Foto: Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen