JUST NU: Försvarsmakten – ett angrepp kommer att mötas med kraft

2022 04 11

– Ett angrepp mot Sverige kommer att mötas med kraft. Det kommer stå angriparen mycket dyrt.

Det konstaterar Försvarsmakten i sin nya film ”Försvaret av Sverige – i dag och i morgon” som publicerades i dag.

Hotbilden mot Sverige

– Hotbilden mot Sverige har blivit mer komplex. En angripare har i dag möjlighet att genomföra en större mängd aktiviteter som syftar till att destabilisera vårt samhälle, men som ligger under gränsen för det traditionella väpnade angreppet, skriver Försvarsmakten.

I den nya kampanjfilmen redovisas det för hur Försvarsmakten ser på dagens och morgondagens utmaningar.

Inledningsvis berörs frågan: ”Är Sverige i fred i dag?

Är Sverige i fred

Formellt är Sverige i fred. Men i informationsmiljön är Sverige ständigt under angrepp, konstaterar Försvarsmakten.

Marcus Mohlin är Fil. Dr. i Krigsvetenskap och arbetar med långsiktig strategisk analys på Försvarsmakten. Han menar att frågan om fred är en definitionsfråga.

– Det pågår enormt mycket påverkanskampanjer och destabiliserande åtgärder så att hela fredsbegreppet blir svårt att ta till sig, säger han.

Hotbilden i dag

– Dagens hotbild skiljer sig från den traditionella hotbilden. Samhällen utsätts nästan dagligen för olika angrepp. Inte nödvändigtvis för väpnade angrepp, men för angrepp som påverkar samhället, säger Överstelöjtnant Annelie Olausson.

I en ny värld med nya spänningar och konflikter behöver Sverige en starkare militär, konstaterar Försvarsmakten.

Ny budget

Efter försvarsbeslutet 2020 har Försvarsmakten en utökad budget som innebär att de kan investera i nya ubåtar, stridsflygplan och teknisk avancerade system.

Det sistnämnda kan bli ytterst viktigt då framtidens krigsföring kommer att se annorlunda ut.

– Det vi ser i dag och det vi kommer att uppleva i framtiden är ett nytt sätt att föra krig. Ett krig som bedrivs precis under gränsen för vad vi normalt uppfattar som ett väpnat angrepp, säger Marcus Mohlin.

Han framhäver att det till stor del handlar och kommer att handla om attacker på Sveriges cybermiljö och it-infrastruktur, samt andra påverkansoperationer.

Det kräver en helt ny förberedelse.

Ett aktivt försvar

– I dag måste vi kunna förstå, förutse, avhålla och möta – samtidigt. Det här kallar vi för ett aktivt försvar, säger Annelie Olausson.

Enligt kommendörkapten Bengt Forssman är Sverige redo för att möta ett väpnat angrepp.

– Vi har det aktiva försvaret som bygger på att vi konstant har en lägesuppfattning. Vi analyserar vad som sker. Ytterst vill vi att det aktiva försvaret är krigsavhållande, säger han och tillägger:

– Om det inte lyckas vidtar vi beredskapsanpassningar och är redo att kunna agera om det behövs.

Så agerar fienden

I filmen framhäver Försvarsmakten att vid ett väpnat angrepp mot Sverige kommer motståndaren försöka slå ut Sveriges politiska och militära ledning. Fienden kommer även att försöka slå ut viktig infrastruktur – samt el- och vattenförsörjning.

Sverige är redo

– Om fienden försöker etablera sig på vårt territorium agerar vi omedelbart, säger Bengt Forssman.

Sverige är redo för att försvara sig mot ett väpnat angrepp.  

 – Vi kan försvara Sverige. Vi försvarar Sverige här och nu. Och vi kommer försvara Sverige i alla konfliktnivåer, konstaterar Försvarsmakten i filmen och tillägger:

– Ett angrepp på Sverige möts med kraft och det kommer att stå angriparen mycket dyrt.

Då når Sverige tvåprocentmålet

Samtidigt som den nya informationsfilm publicerades erfar Försvarsmakten att Sveriges försvar kan rustas upp till motsvarande två procent av BNP till år 2028.

Det bedömer Försvarsmakten i sitt förslag till regeringen. Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina finns det ett brett stöd i riksdagen för att Sverige försvarsbudget ska växa till två procent av BNP.

Se hela filmen här

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen