JUST NU: Officerens varning – stor officersbrist om Sverige ansluter till Nato

2022 05 06

Personalbristen kan förvärras vid ett svenskt medlemskap i alliansen.

Det råder redan brist på officerare inom Försvarsmakten i Sverige.

Nu varnar Officersförbundets ordförande för att ett potentiellt Natomedlemskap kan förvärra den bristen ytterligare, rapporterar SVT.

“Ett hundratal”

I grannlandet Norge befinner sig ungefär 250 officerare i Natotjänst. Enligt Officersförbundet bör det handla om ungefär lika många om Sverige blir medlem.

– Det är ju ett ansträngt läge redan nu med en brist på yrkesofficerare. Samtidigt som vi ska växa inom landet så blir det ju ytterligare en pålaga när ett hundratal officerare ska på Natostab och Natocenter, säger Lars Fresker, svensk officer och ordförande i Officersförbundet, till kanalen.

Lika många pensioneras

250 officerare motsvarar drygt lika många officerare som pensioneras i Sverige varje år.

De senaste åren har officersbristen i Sverige varit både välkänd och omdebatterad. Efter flera decennier med nedrustning skedde en omväxlande upprustning efter Rysslands annektering av Krim 2014.

Stor utmaning

Lars Fresker varnar för att Natomedlemskap kommer innebära en stor påfrestan och utmaning för det svenska försvaret och dess personalstyrka.

Han hävdar dock att det inte kan vara en avgörande faktor till vilket beslut Sverige ska landa i.

“Officerarna är lojala”

– Nu har vi inte gjort någon medlemsundersökning men den bild jag får är att man är för Nato. Man är för samarbete. Man måste hjälpas åt för att kunna försvara landet, men exakt hur det ser ut bland medlemmarna vet jag inte. Officerare är ju också per definition lojala, och är det så att politiken bestämmer att vi ska vara med i Nato, ja då är vi med i Nato, säger Lars Fresker till SVT.

S äger frågan

Ett svenskt besked om en eventuell ansökan närmar sig. Socialdemokraterna äger i praktiken frågan, och i veckan bekräftade partiet att partistyrelsen kallat till ett möte redan den 15 maj istället för nio dagar därpå som först kommunicerades.

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, uppger en källa till Aftonbladet.

Processen kan gå blixtsnabbt

Om Sverige lämnar in en Natoansökan kan processen gå blixtsnabbt, rapporterade flera diplomatiska källor för norska VG i veckan.

– Det handlar om att inte göra den här tiden längre än nödvändigt, säger Norges premiärminister Jonas Gahr Støre.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen