Försvarets råd till regeringen – utesluter inte kärnvapen i Sverige

2022 11 01

Sverige kan husera kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

Det meddelar Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén på en presskonferens på tisdagsförmiddagen.

– Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av nato-allierade om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, säger han enligt Expressen.

Varnar för allvarlig utveckling

På pressträffen gav Försvaret även besked om myndighetens utbyggnad och det militära råd som man nu har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.

– Det är ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge, konstaterar Micael Bydén.

Överbefälhavaren syftar på det ryska anfallskriget mot grannlandet Ukraina som någonting som påverkar säkerheten överlag i hela Europa.

– Vi kan inte utesluta en ännu allvarligare händelseutveckling i Ukraina.

Tre råd till regeringen

Utöver att Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag, ger Försvarsmakten ytterligare tre råd till regeringen, rapporterar SVT.

Dels ska man erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor.

Man bör även förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen.

Dessutom anser Försvarsmakten också att Sverige ska delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna.

– Vidare behöver nationella förmågor snarast stärkas. Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, säger Micael Bydén.

Ska utöka med 50 000 personer

Försvarsmakten har även synpunkter på myndighetens personalstyrka.

Som det ser ut nu har Försvaret drygt 70 000 anställda. Detta ska öka till mer än 120 000 år 2035.

Av dem ska 50 000 människor bestå av värnpliktiga i krigsorganisationen.

Minst två procent av Sveriges BNP ska öronmärkas till det svenska försvaret. Det är samma siffra som Nato kräver av sina medlemsländer, och någonting som den S-ledda regeringen fattade beslut om redan i våras.

– Det är en oerhört stor satsning och det kan bara jämföras med satsningar på försvaret under 1950-talet, kommenterade dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) beslutet i mars.

Vill tidigarelägga mål

Medan den dårande regeringen talade om målet skulle vara uppnått 2028 vill Ulf Kristerssons tidigarelägga målet till 2026, skriver SvD.

– I dagsläget kan Försvarsmakten inte med säkerhet säga vilket år målet nås. 2026 är möjligt men det beror helt på exempelvis utvecklingen av BNP och försvarets egen ekonomi som förstås påverkas av det skakiga läget, säger general Mikael Granholm till tidningen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

12 jun 26

”Det är kört” – chockbesked för Donald Trump

2026 06 12

Väljarstödet för Donald Trump har sjunkit i en stadig takt under hans andra mandatperiod, enligt flera opinionsmätningar.

Nu kommer nya mardrömssiffror för presidenten.

Enligt en färsk undersökning från Reuters är endast 22 procent nöjda med hur Trump hanterar levnadskostnaderna, medan 70 procent säger sig vara missnöjda.

Siffran innebär att missnöjet Trumps hantering av levnadskostnaderna är större än under hans föregångare Joe Bidens, som kritiserades kraftigt för sin ekonomiska politik. 

Under slutet av Bidens mandatperiod uppgav 29 procent av väljarna att det var nöjda med hans hantering av levnadskostnaderna, medan 63 procent var missnöjda.

”Det är kört”

Inflationen i USA har stigit till den högsta nivån på tre år i svallvågorna av landets krig mot Iran.

I maj landade inflationstakten på 4,2 procent. Stigande mat- och elpriser pekas ut som drivande faktorer, rapporterar Politico.

En tidigare tjänsteman inom Trumpadministrationen bedömer att Trump har förlorat kontrollen över ekonomin.

– Det spelar ingen roll om det här är inflationens topp eller inte. Det är kört när det gäller hur folk ser på ekonomin, säger personen enligt Politico.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad |

Värsta sedan pandemin

Irankriget slår hårt mot ekonomier världen över.

Kriget väntas bromsa den globala ekonomiska tillväxten till den lägsta takten sedan covid-19-pandemin, enligt ny rapport från Världsbanken.

Den globala ekonomiska tillväxten väntas bli 2,5 procent i år – en minskning från 2,9 procent 2025.

– En förnyad upptrappning av fientligheterna eller mer långvariga störningar i råvaruflödena skulle kunna höja råvarupriserna ytterligare, intensifiera inflationstrycket och osäker livsmedelsförsörjning, utlösa finansiell stress och långsam tillväxt, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen