Försvarets råd till regeringen – utesluter inte kärnvapen i Sverige
2022 11 01
Sverige kan husera kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.
Det meddelar Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén på en presskonferens på tisdagsförmiddagen.
– Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av nato-allierade om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, säger han enligt Expressen.
Varnar för allvarlig utveckling
På pressträffen gav Försvaret även besked om myndighetens utbyggnad och det militära råd som man nu har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.
– Det är ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge, konstaterar Micael Bydén.
Överbefälhavaren syftar på det ryska anfallskriget mot grannlandet Ukraina som någonting som påverkar säkerheten överlag i hela Europa.
– Vi kan inte utesluta en ännu allvarligare händelseutveckling i Ukraina.
Tre råd till regeringen
Utöver att Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag, ger Försvarsmakten ytterligare tre råd till regeringen, rapporterar SVT.
Dels ska man erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor.
Man bör även förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen.
Dessutom anser Försvarsmakten också att Sverige ska delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna.
– Vidare behöver nationella förmågor snarast stärkas. Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, säger Micael Bydén.
Ska utöka med 50 000 personer
Försvarsmakten har även synpunkter på myndighetens personalstyrka.
Som det ser ut nu har Försvaret drygt 70 000 anställda. Detta ska öka till mer än 120 000 år 2035.
Av dem ska 50 000 människor bestå av värnpliktiga i krigsorganisationen.
Minst två procent av Sveriges BNP ska öronmärkas till det svenska försvaret. Det är samma siffra som Nato kräver av sina medlemsländer, och någonting som den S-ledda regeringen fattade beslut om redan i våras.
– Det är en oerhört stor satsning och det kan bara jämföras med satsningar på försvaret under 1950-talet, kommenterade dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) beslutet i mars.
Vill tidigarelägga mål
Medan den dårande regeringen talade om målet skulle vara uppnått 2028 vill Ulf Kristerssons tidigarelägga målet till 2026, skriver SvD.
– I dagsläget kan Försvarsmakten inte med säkerhet säga vilket år målet nås. 2026 är möjligt men det beror helt på exempelvis utvecklingen av BNP och försvarets egen ekonomi som förstås påverkas av det skakiga läget, säger general Mikael Granholm till tidningen.
Foto: Försvarsmakten
Text: Redaktionen
