Försvarets råd till regeringen – utesluter inte kärnvapen i Sverige

2022 11 01

Sverige kan husera kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

Det meddelar Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén på en presskonferens på tisdagsförmiddagen.

– Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av nato-allierade om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, säger han enligt Expressen.

Varnar för allvarlig utveckling

På pressträffen gav Försvaret även besked om myndighetens utbyggnad och det militära råd som man nu har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.

– Det är ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge, konstaterar Micael Bydén.

Överbefälhavaren syftar på det ryska anfallskriget mot grannlandet Ukraina som någonting som påverkar säkerheten överlag i hela Europa.

– Vi kan inte utesluta en ännu allvarligare händelseutveckling i Ukraina.

Tre råd till regeringen

Utöver att Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag, ger Försvarsmakten ytterligare tre råd till regeringen, rapporterar SVT.

Dels ska man erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor.

Man bör även förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen.

Dessutom anser Försvarsmakten också att Sverige ska delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna.

– Vidare behöver nationella förmågor snarast stärkas. Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, säger Micael Bydén.

Ska utöka med 50 000 personer

Försvarsmakten har även synpunkter på myndighetens personalstyrka.

Som det ser ut nu har Försvaret drygt 70 000 anställda. Detta ska öka till mer än 120 000 år 2035.

Av dem ska 50 000 människor bestå av värnpliktiga i krigsorganisationen.

Minst två procent av Sveriges BNP ska öronmärkas till det svenska försvaret. Det är samma siffra som Nato kräver av sina medlemsländer, och någonting som den S-ledda regeringen fattade beslut om redan i våras.

– Det är en oerhört stor satsning och det kan bara jämföras med satsningar på försvaret under 1950-talet, kommenterade dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) beslutet i mars.

Vill tidigarelägga mål

Medan den dårande regeringen talade om målet skulle vara uppnått 2028 vill Ulf Kristerssons tidigarelägga målet till 2026, skriver SvD.

– I dagsläget kan Försvarsmakten inte med säkerhet säga vilket år målet nås. 2026 är möjligt men det beror helt på exempelvis utvecklingen av BNP och försvarets egen ekonomi som förstås påverkas av det skakiga läget, säger general Mikael Granholm till tidningen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 26

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen