Försvarets råd till regeringen – utesluter inte kärnvapen i Sverige

2022 11 01

Sverige kan husera kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

Det meddelar Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén på en presskonferens på tisdagsförmiddagen.

– Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av nato-allierade om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, säger han enligt Expressen.

Varnar för allvarlig utveckling

På pressträffen gav Försvaret även besked om myndighetens utbyggnad och det militära råd som man nu har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.

– Det är ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge, konstaterar Micael Bydén.

Överbefälhavaren syftar på det ryska anfallskriget mot grannlandet Ukraina som någonting som påverkar säkerheten överlag i hela Europa.

– Vi kan inte utesluta en ännu allvarligare händelseutveckling i Ukraina.

Tre råd till regeringen

Utöver att Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag, ger Försvarsmakten ytterligare tre råd till regeringen, rapporterar SVT.

Dels ska man erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor.

Man bör även förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen.

Dessutom anser Försvarsmakten också att Sverige ska delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna.

– Vidare behöver nationella förmågor snarast stärkas. Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, säger Micael Bydén.

Ska utöka med 50 000 personer

Försvarsmakten har även synpunkter på myndighetens personalstyrka.

Som det ser ut nu har Försvaret drygt 70 000 anställda. Detta ska öka till mer än 120 000 år 2035.

Av dem ska 50 000 människor bestå av värnpliktiga i krigsorganisationen.

Minst två procent av Sveriges BNP ska öronmärkas till det svenska försvaret. Det är samma siffra som Nato kräver av sina medlemsländer, och någonting som den S-ledda regeringen fattade beslut om redan i våras.

– Det är en oerhört stor satsning och det kan bara jämföras med satsningar på försvaret under 1950-talet, kommenterade dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) beslutet i mars.

Vill tidigarelägga mål

Medan den dårande regeringen talade om målet skulle vara uppnått 2028 vill Ulf Kristerssons tidigarelägga målet till 2026, skriver SvD.

– I dagsläget kan Försvarsmakten inte med säkerhet säga vilket år målet nås. 2026 är möjligt men det beror helt på exempelvis utvecklingen av BNP och försvarets egen ekonomi som förstås påverkas av det skakiga läget, säger general Mikael Granholm till tidningen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins bluff avslöjad

2025 08 31

Putinregimens bluff har avslöjats.

Rysslands diktator Vladimir Putin och hans regim gör allt för att framställa kriget i Ukraina som en rysk framgång.

Nu avslöjas stora lögner från Kreml om situationen på slagfältet – lögner som syftar till att påverka västvärldens syn på kriget.

Regimens bluff avslöjas

Tankesmedjan ISW uppger i sin dagliga rapport att Kreml tycks ha inlett en samordnad desinformationskampanj om påstådda ryska framgångar på slagfältet.

Syftet är att framställa en rysk seger i kriget som oundviklig, och att på så vis påverka västerländska politikers benägenhet att stödja Ukraina.

Men ISW avslöjar Putinregimens bluff.

Den ryske försvarschefen Valerij Gerasimov hävdade på lördagen att de ryska styrkorna har tagit 3 500 kvadratkilometer territorium och 149 bosättningar sedan mars 2025. Men siffrorna är helt felaktiga, enligt ISW – som presenterar en helt annan statistik.

– ISW bedömer att Gerasimov blåser upp de flesta av sina påståenden. ISW har observerat bevis för att bedöma att ryska styrkor endast har erövrat ungefär 2 346 kvadratkilometer ukrainskt territorium och intagit 130 bosättningar sedan den 1 mars, skriver tankesmedjan i sin rapport.

– Gerasimovs påståenden blåser upp de ryska vinsterna med ungefär 1 200 kvadratkilometer och 19 bosättningar, menar ISW.

Även försvarsministern överdriver

Och Gerasimov är inte ensam om att måla upp en överdriven bild av ryska framgångar på slagfältet.

Även Rysslands försvarsminister Andrei Belousov har så sent som i fredags målat upp en helt felaktig bild av de ryska styrkornas erövringar.

– Rysslands försvarsminister Andrei Belousov hävdade på liknande sätt den 29 augusti att ryska styrkor för närvarande beslagtar 600 till 700 kvadratkilometer per månad, men ISW bedömer att ryska styrkor endast avancerade 440 till 500 kilometer per månad i juni, juli och augusti 2025, skriver tankesmedjan.

Vill påverka väst

Skälet till att Kreml blåser upp de ryska resultaten på slagfältet är att man vill påverka västerländska politiker, bedömer ISW.

– Kreml försöker övertyga väst om att Ryssland oundvikligen kommer att uppnå sina krigsmål på slagfältet, så att Ukraina bör ge efter för ryska krav och väst därför bör upphöra med sitt stöd till Ukraina, enligt ISW.

Men den ryska statistiken är alltså felaktig och målar upp en felaktig bild av vad som verkligen händer på slagfältet.

– Kremls presentation av statistik över territoriella vinster ignorerar de betydande förluster som Ryssland ådrar sig och den gradvisa, smygande karaktären av Rysslands framsteg, konstaterar tankesmedjan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk förändring i SVT ikväll

2025 08 31

En historisk förändring kommer att ske i SVT ikväll.

SVT genomför ofta förändringar som ibland väcker starka känslor hos tittarna.

På söndagskvällen sker ännu en förändring som lär väcka reaktioner – och som kritiseras av SVT:s personal.

Stor förändring ikväll

SVT har beslutat att sluta livesända med hallåor, rapporterar DN.

Redan tidigare har man tagit bort bildhallåor, och ikväll är sista gången man kommer att höra en livesänd rösthallåa.

Från och med imorgon blir hallåorna istället förinspelade.

Anna von Rosen blir den sista livesända rösthallåan. Hon är kritisk och säger att hon har svårt att förstå SVT:s beslut.

– Enligt förklaringen på SVT:s intranät görs det för att frigöra resurser och effektivisera. Det var samma argument när bildhallåorna försvann, säger hon till tidningen.

Finns nackdelar

Bildhallåorna försvann redan 2012, men återvände tillfälligt 2020 under pandemin.

– Det känns självklart att visa våra tittare att vi finns nu i tuffa tider när önskan om sällskap dagtid har efterfrågats, sade Ritza Papaconstantinou, som var tillfällig hallåa under pandemin, enligt SVT.

Sedan har bildhallåorna försvunnit igen.

Och nu ska alltså även de livesända rösthallåorna försvinna och ersättas av förinspelade programpresentationer.

Anna von Rosen säger att det finns nackdelar med beslutet, bland annat för att man inte kan anpassa sig efter kortsiktiga förändringar.

– Om en sportsändning går över tiden så att tablån måste förskjutas eller ett program får ett sent byte av en gäst. Det gör att vi inte alltid kan formulera oss så som vi skulle önska, säger hon till tidningen.

Förändringar på SVT väcker känslor

Anna von Rosen gör sin allra sista insats som livehallåa klockan 22.50 ikväll, när hon presenterar programmet ”Alone Norge” i SVT1.

Förändringar på SVT väcker ibland starka reaktioner bland tittarna.

När Anne Lagercrantz tillsattes som vd för SVT 2024 gick hon ut och sade att SVT1 kommer att försvinna som huvudtjänst, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Senare har hon klargjort att SVT1 sannolikt kommer att finnas kvar under lång tid framöver. Men på sikt kommer kanalen ”kanske” att läggas ned, har hon sagt till Expressen.

– Redan nu når vi fler med våra nyheter digitalt än via tablå-tv. SVT1 och SVT2 kommer bli mindre viktiga och på lång sikt kanske läggas ner, sade hon till tidningen.

Foto: Clement M

Text: Redaktionen