Försvarets råd till regeringen – utesluter inte kärnvapen i Sverige

2022 11 01

Sverige kan husera kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

Det meddelar Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén på en presskonferens på tisdagsförmiddagen.

– Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av nato-allierade om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, säger han enligt Expressen.

Varnar för allvarlig utveckling

På pressträffen gav Försvaret även besked om myndighetens utbyggnad och det militära råd som man nu har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.

– Det är ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge, konstaterar Micael Bydén.

Överbefälhavaren syftar på det ryska anfallskriget mot grannlandet Ukraina som någonting som påverkar säkerheten överlag i hela Europa.

– Vi kan inte utesluta en ännu allvarligare händelseutveckling i Ukraina.

Tre råd till regeringen

Utöver att Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag, ger Försvarsmakten ytterligare tre råd till regeringen, rapporterar SVT.

Dels ska man erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor.

Man bör även förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen.

Dessutom anser Försvarsmakten också att Sverige ska delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna.

– Vidare behöver nationella förmågor snarast stärkas. Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, säger Micael Bydén.

Ska utöka med 50 000 personer

Försvarsmakten har även synpunkter på myndighetens personalstyrka.

Som det ser ut nu har Försvaret drygt 70 000 anställda. Detta ska öka till mer än 120 000 år 2035.

Av dem ska 50 000 människor bestå av värnpliktiga i krigsorganisationen.

Minst två procent av Sveriges BNP ska öronmärkas till det svenska försvaret. Det är samma siffra som Nato kräver av sina medlemsländer, och någonting som den S-ledda regeringen fattade beslut om redan i våras.

– Det är en oerhört stor satsning och det kan bara jämföras med satsningar på försvaret under 1950-talet, kommenterade dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) beslutet i mars.

Vill tidigarelägga mål

Medan den dårande regeringen talade om målet skulle vara uppnått 2028 vill Ulf Kristerssons tidigarelägga målet till 2026, skriver SvD.

– I dagsläget kan Försvarsmakten inte med säkerhet säga vilket år målet nås. 2026 är möjligt men det beror helt på exempelvis utvecklingen av BNP och försvarets egen ekonomi som förstås påverkas av det skakiga läget, säger general Mikael Granholm till tidningen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


18 nov 26

Pekar ut Mohamed Ali (V) som minister

2026 11 18

Vänsterpartiets kryssraket Mohamed Ali har väckt stor uppmärksamhet under sina första veckor i riksdagen.

Ali har bland annat fått svara på frågor om misstänkt valfusk kopplat till hans personvalskampanj i Borlänge.

Samtidigt har det rapporterats om riksdagsledamotens skulder till Kronofogden och flera kontroversiella inlägg på sociala medier.

Nu pekar Ebba Busch (KD) ut Ali som en potentiell minister i en rödgrön regering. KD-ledaren fäller uttalandet i samband med en lång harang mot Socialdemokraterna.

Ebba Busch anklagar S för att ha använt ”enorma överord” under regeringsbildningen. Hon kopplar den hårda retoriken till att partiet återigen riskerar att hamna utanför regeringsställning.  

– Det är kanske det som motiverar att man går väldigt lågt i anklagelserna mot Centerpartiet, säger hon enligt Expressen.

– Att gå till den nivån och säga att det skulle vara ”det största sveket i svensk politisk historia” om Centerpartiet inte släpper sitt vallöfte om att hålla undan Vänsterpartiet, Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson, ifrån att bli ministrar. Eller Mohamed Ali, vi vet inte, fortsätter hon.  

”Nästan varit hotfullt”

Ebba Busch anklagar Socialdemokraterna för att ”pinpointat varenda centerpartist” i en stor påverkanskampanj.

– Det har bitvis nästan varit hotfullt. Man har tagit i med överord och gett sig på enskilda ledamöter i C på ett sätt som jag tycker är en ganska oschysst arbetsmetod, säger hon till SvD.

Läs också: Ekonomiskt larm om var tredje svensk – klarar inte denna utgift 

S svarar

Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren bemöter Ebba Buschs anklagelser.

Hon betonar att S för samtal med samtliga rödgröna partier för att försöka lösa en ”svår situation”.

– De låsningar som också väljarna har varit medvetna om, de är ju på riktigt och vi gör vårt allra bästa för att komma tillrätta med dem. Men Ebba Busch vill ju uppenbarligen gärna lyfta frågan och få en debatt, säger Hallengren till tidningen.

Andra läser: Vanlig miss med julbelysningen kan höja elräkningen 

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


18 nov 2026

Xi Jinping förnedrar Putin

2026 11 18

Idag anslöt Donald Trump, Xi Jinping och Vladimir Putin till Apecmötet i Shenzen, där bland annat kärnvapen och kriget i Iran väntas avhandlas.

Men under mötets första dag är det någonting annat som har stulit rubrikerna, nämligen den kinesiska ledarens behandling av Putin.

När de tre världsledarna samlades på scen för fotografering uppstod nämligen en besynnerlig situation. När Putin anslöt sig till Xi och Trump blev det inget handslag mellan de två förstnämnda. Istället beordrade Xi Jinping kyligt den ryska diktatorn till en plats mellan Xis fru och Vietnams president To Lam, till synes till stor besvikelse för Putin.

Själv tog Xi Jinping plats bredvid Donald Trump framför kamerorna.

Se videon längst ned i artikeln.

Skickade "reserven" att hämta Putin

Anton Gerashchenko, tidigare biträdande inrikesminister i Ukraina, hånar Putin efter draget från Xi.

– Putin sattes på plats igen. Baserat på hans ansiktsuttryck verkar han inte så glad över det. Xi Jinping erbjöd inte Putin något handslag och visade honom hans plats, skriver han på X.

Den finländska tidningen Iltalehti har också uppmärksammat klippet och kallar det både “pinsamt” och "förödmjukande" för Putin.

Till saken hör dessutom att Xi Jinping skickade Cai Qi, chefen för kommunistpartiets generalkansli, att möta Vladimir Putin på flygplatsen. Donald Trump mötte han dock upp personligen under stort pompa och ståt med röd matta och orkester.

– Putin förödmjukades offentligt i Kina, menar Anton Gerashchenko och fortsätter:

– President Trump fick ett högt välkomnande, till skillnad från Kinas allierade Putin. Detta var ett tydligt sätt för Peking att signalera Rysslands underordnade position i sin relation med Kina. Ryska propagandister och mediebolag undvek att visa detta möte och sände endast bilder från hans flygplans landning. 

Vladimir Putin ställdes åt sidan. Foto: President of Russia Office.

Historiskt möte

Mötet i Kina är första gången i modern tid som ledarna från USA, Kina och Ryssland samlas vid samma bord för ett trilateralt möte. Från början var det sagt att Ukrainakriget inte skulle finnas på dagordningen.

Trump har dock sagt att han avser att ta upp det.

– Ryssland förlorar 25 000 soldater i månaden. Så vi kommer att prata om det, sade Trump före avresan enligt RBC-Ukraine.

Se videon genom att klicka här (länk till X, tidigare Twitter).

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen