Försvarets råd till regeringen – utesluter inte kärnvapen i Sverige

2022 11 01

Sverige kan husera kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

Det meddelar Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén på en presskonferens på tisdagsförmiddagen.

– Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av nato-allierade om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, säger han enligt Expressen.

Varnar för allvarlig utveckling

På pressträffen gav Försvaret även besked om myndighetens utbyggnad och det militära råd som man nu har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.

– Det är ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge, konstaterar Micael Bydén.

Överbefälhavaren syftar på det ryska anfallskriget mot grannlandet Ukraina som någonting som påverkar säkerheten överlag i hela Europa.

– Vi kan inte utesluta en ännu allvarligare händelseutveckling i Ukraina.

Tre råd till regeringen

Utöver att Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag, ger Försvarsmakten ytterligare tre råd till regeringen, rapporterar SVT.

Dels ska man erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor.

Man bör även förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen.

Dessutom anser Försvarsmakten också att Sverige ska delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna.

– Vidare behöver nationella förmågor snarast stärkas. Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, säger Micael Bydén.

Ska utöka med 50 000 personer

Försvarsmakten har även synpunkter på myndighetens personalstyrka.

Som det ser ut nu har Försvaret drygt 70 000 anställda. Detta ska öka till mer än 120 000 år 2035.

Av dem ska 50 000 människor bestå av värnpliktiga i krigsorganisationen.

Minst två procent av Sveriges BNP ska öronmärkas till det svenska försvaret. Det är samma siffra som Nato kräver av sina medlemsländer, och någonting som den S-ledda regeringen fattade beslut om redan i våras.

– Det är en oerhört stor satsning och det kan bara jämföras med satsningar på försvaret under 1950-talet, kommenterade dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) beslutet i mars.

Vill tidigarelägga mål

Medan den dårande regeringen talade om målet skulle vara uppnått 2028 vill Ulf Kristerssons tidigarelägga målet till 2026, skriver SvD.

– I dagsläget kan Försvarsmakten inte med säkerhet säga vilket år målet nås. 2026 är möjligt men det beror helt på exempelvis utvecklingen av BNP och försvarets egen ekonomi som förstås påverkas av det skakiga läget, säger general Mikael Granholm till tidningen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


22 maj 26

USA vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 07 20

USA behöver hjälp.

För knappt två veckor sedan framhöll president Donald Trump att vapenvillan mellan USA och Iran var över. Länderna drabbade då samman efter det ramavtal som slöts den 17 juni.

Under natten till måndagen bröt attacker ut för nionde dagen i rad.

Och då kräver Vita huset hjälp med att hantera situationen i Hormuzsundet. Enligt USA:s utrikesminister Marco Rubio används sundet som en hävstång gentemot resten av världen.

– USA gör vad som krävs för att skydda den globala sjöfarten, men andra länder måste träda fram och erbjuda hjälp för att dela denna börda, säger Rubio enligt CNN och fortsätter:

– Oavsett om det gäller utrustning eller ekonomiskt stöd.

Ministern upprörd

Marco Rubio säger i samma veva att USA “alltid är öppet” för en diplomatisk lösning så att attackerna kan upphöra.

– Vi har försökt flera gånger med Iran, och vi kommer att fortsätta försöka. Om den dörren öppnas, ser vi gärna det.

Samtidigt är utrikesministern mycket upprörd över att Iran både attackerar och blockerar fartyg i Hormuzsundet. Det avtal som slöts i juni ämnade att få trafiken att flyta på, understryker Rubio.

– De kan inte ha ett giltigt samförståndsavtal om de bryter mot dess villkor. De fortsätter att skicka signaler om att de vill prata, att de vill förhandla, men deras beteende är vad vi reagerar på, och deras beteende är att de avfyrar missiler och drönare mot fartyg, även i natt.

Trump: ”Behöver ingen hjälp”

USA har även vid tidigare tillfällen begärt hjälp från allierade när det gäller Irankriget. I våras fick Vita huset kalla handen efter att Trump begärt minsvepare och hangarfartyg. 

Därefter uppgav Trump att USA inte behöver någon hjälp alls.

– Faktum är, jag talar som USA:s president, det överlägset mäktigaste landet i hela världen, VI BEHÖVER INTE HJÄLP FRÅN NÅGON, underströk presidenten i versaler på Truth Social i mars.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen