Försvaret skickar ut historiskt meddelande till svenska folket

2023 04 21

För tillfället håller Försvarsmakten sin största övning på flera år.

Just nu pågår militärövningen Aurora 23, som är den största militärövningen i Sverige på 30 år.

Den håller på från och med 17 april till 11 maj. Under övningen ska Försvarsmakten bland annat testa sin krigsberedskap genom att skicka ut det första mobiliseringsmeddelandet någonsin i Sveriges Radio.

Meddelandet kommer skickas ut i alla P4-kanaler.

– I meddelandet som sänds ut kommer det framgå hur ska man agera. Vi hoppas att det inte ska bli några missförstånd där, säger Lenny Ericsson, kommunikatör hos Försvarsmakten till Aftonbladet.

Bara en övning

Försvarsmakten vill vara tydliga med att meddelandet bara kommer vara en övning och de säger att det kommer vara tydligt för alla lyssnare.

På måndag kommer meddelandet sändas och enligt Försvarsmakten kommer meddelandet låta ungefär så här:

– Detta meddelande är en del av försvarsmaktsövningen Aurora 23. I dag den 24 april, inleds Aurora 23. Du som har fått en inkallelse till krigsförbandsövning (KFÖ) med start den 24 april, ska nu så snart som möjligt inställa dig på den plats som anges i inkallelseordern, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

– Din inkallelseorder gäller, detta är en komplettering. Har du en inkallelseorder med ett annat datum för inryckning, ska du inställa dig den dag som står på inkallelsen. Aurora 23 är en övning och ordern om inställelse gäller endast dig som tidigare har fått en skriftlig inkallelseorder.

Aldrig tidigare hänt

Anledningen varför Försvarsmakten testar sin kommunikation är för att de vill testa alla moment under Auroraövningarna.

– Det har aldrig hänt tidigare i modern tid att vi sänt en sånt meddelande. Eftersom Aurora är den största övningen på över 30 år vill vi öva på hela kedjan, säger Lenny Ericson.

Under Aurora 23 kommer 26 000 personer från militären och hemvärnet delta. Bland annat kommer flygvapnet och marinen testas under övningen. Dessutom kommer militär från 14 andra länder vara på plats.

Flera sätt vid skarpt läge

Försvarsmakten utesluter inte att fler radiomeddelanden kan skickas ut framöver.

– Det beslutar vi efter utvärderingen av övningen i samråd med Sveriges Radio, säger överstelöjtnant Ronnie Uddén, planeringsansvarig för mobiliseringsmomentet under Aurora 23, till myndighetens hemsida.

Vid händelse av allmän mobilisering skickas information ut på fler sätt än enbart i radio.

Bland annat via beredskapslarm, tv och brevinkallelser.

Foto: Mats Carlsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen