JUST NU: Första orden efter mötet – Ryssland anklagar FN

2022 04 26

Det hettade till på den efterföljande pressträffen i Moskva efter tisdagens möte mellan FN:s generalsekreterare António Guterres och Rysslands diktator Vladimir Putin.

Inför en samlad presskår anklagade Rysslands utrikesminister FN för att inte ingripa mot påstådda brott som ukrainare har begått mot den rysktalande befolkningen i utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina, rapporterar BBC.

Lavrov hävdade att det ryska språket förbjudits i området och att den ukrainska ledningen infört en ”nazistisk ideologi”.

Finns en sak som är sann

Guterres svarade kort att Ryssland har många klagomål, men att ”det finns en sak som är sann och att inga argument kan förändra detta".

– Det finns inga ukrainska trupper på ryskt territorium. Däremot finns det ryska trupper på ukrainskt territorium, konstaterade FN:s generalsekreterare.

Utrikesministern bekräftar

På den efterföljande frågestunden bekräftade Sergej Lavrov att han håller med Guterres resonemang om att det endast finns ryska soldater på ukrainskt territorium.

– Det är sant. Det bekräftar jag, sa Lavrov.

Krigsbrott

På frågan om påstådda krigsbrott utförda av ryska trupper svarade Guterres att ”det gör honom mycket orolig”.

Vidare konstaterade FN-chefen att han kräver en oberoende utredning av händelserna och att FN står redo att agera med alla resurser för humanitära insatser.

Föreslår en särskild grupp

FN-ledaren föreslår att en kontaktgrupp för humanitära frågor upprättas. FN ska ingå i gruppen.

Syftet är att kunna åstadkomma fler humanitära korridorer i Ukraina.

Bland annat vill Guterres så snabbt som möjligt upprätta en humanitär korridor i ockuperade Mariupol, där tusentals människor, inklusive civila,

är instängda på stålverket Azovstal.

Om mötet med Putin

Efter sitt möte med den ryska diktatorn Vladimir Putin konstaterade António Guterres att parterna har olika syn på händelseförloppet och sakerna som sker i Ukraina.

Han framhävde att Rysslands krig i Ukraina är ett brott mot Ukrainas territoriella integritet och mot FN-stadgan, vilket även en majoritet av medlemmarna i FN är överens om.

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Putin ger grönt ljus: återaktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påverkade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva kriget i Ukraina.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

– Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

– Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen