Första landet i Europa som väntas legalisera cannabis

2021 10 27

Alla som fyllt 18 år ska få odla fyra egna cannabisplantor och på sikt skall försäljning införas i hela landet.

Det är tanken från Luxemburgs regering som nu tänker om helt när det gäller landets drogpolitik med syfte att minska den svarta marknaden och den grova brottsligheten där kriminella gäng livnär sig på att sälja olaglig knark.

Nationella planer

Luxemburgs regering säger i sitt nya förslag ja till att sälja frön till cannabisplantor rapporterar The Guardian. Allmänheten ska även kunna köpa frön i affärer, importera eller köpa på nätet.

Längre fram ska man även producera och leverera på ett nationellt plan och även sälja frön i affärer enligt regeringens planer.

Stoppa svarta marknaden

 – Vi anser att vi måste agera på grund av problem med droger och cannabis som är en del av en stor illegal marknad, säger justitieminister Sam Tanson till tidningen.

Slå mot grov brottslighet

Målet är att stoppa de kriminellas verksamhet.

– Vi vill att folk ska kunna odla hemma med fokus på att konsumtionen inte ska vara olaglig. Tanken är att man ska kunna konsumera cannabis utan att det är olagligt samtidigt som vi bryter den långa illegala kedjan från produktion till leverans och försäljning som kopplas till mycket elände. Vi vill göra allt vi kan för att stoppa den olagliga svarta marknaden, förklarar justitieministern.

Utomhus eller inomhus

Hemmaodlare ska kunna odla utomhus på balkongen eller i trädgården eller inomhus i sin bostad enligt regeringens förslag. Förbud mot att bruka cannabis på offentliga platser kvarstår och även försäljning av annat än frön förblir olagligt likaså.

Inte längre åtalbart

Emellertid föreslår Luxemburgs regering även att konsumtion och transport av cannabis på allmän plats inte längre klassas som ett åtalbart brott utan bara som en mindre förseelse om det avser 3 gram eller mindre.

Regeringen uppger att förändringarna ska ses som ett första steg och på sikt vill man tillåta nationell produktion, leverans och försäljning som knäcker den svarta marknaden och grova brottsligheten samt ger intäkter till att motverka och utbilda avseende narkotikamissbruk.

Förslaget har arbetats fram i samarbete mellan Liberalerna, Socialdemokraterna och de Gröna.

ANALYS
Luxemburg går samma väg som Kanada, Uruguay och drygt 10 amerikanska delstater som liberaliserar sina narkotikalagar med syfte att bland annat motverka den grova brottsligheten.

Min prognos är att allt fler länder i Europa kommer att följa efter. En sak är klar – den nuvarande narkotikapolitiken och de omfattande problemen med grov gängkriminalitet som livnär sig på knarkaffärer fungerar inte i en rad EU-länder.

Övriga EU-länder lär följa utvecklingen i Luxemburg för att studera både hur folkhälsan och den grova brottsligheten påverkas. Nästa år väntas Luxemburgs parlament ta ställning till regeringens nya förslag.

Foto: K. Nanney

[yop_poll id="819"]

30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen