Första landet i Europa som väntas legalisera cannabis

2021 10 27

Alla som fyllt 18 år ska få odla fyra egna cannabisplantor och på sikt skall försäljning införas i hela landet.

Det är tanken från Luxemburgs regering som nu tänker om helt när det gäller landets drogpolitik med syfte att minska den svarta marknaden och den grova brottsligheten där kriminella gäng livnär sig på att sälja olaglig knark.

Nationella planer

Luxemburgs regering säger i sitt nya förslag ja till att sälja frön till cannabisplantor rapporterar The Guardian. Allmänheten ska även kunna köpa frön i affärer, importera eller köpa på nätet.

Längre fram ska man även producera och leverera på ett nationellt plan och även sälja frön i affärer enligt regeringens planer.

Stoppa svarta marknaden

 – Vi anser att vi måste agera på grund av problem med droger och cannabis som är en del av en stor illegal marknad, säger justitieminister Sam Tanson till tidningen.

Slå mot grov brottslighet

Målet är att stoppa de kriminellas verksamhet.

– Vi vill att folk ska kunna odla hemma med fokus på att konsumtionen inte ska vara olaglig. Tanken är att man ska kunna konsumera cannabis utan att det är olagligt samtidigt som vi bryter den långa illegala kedjan från produktion till leverans och försäljning som kopplas till mycket elände. Vi vill göra allt vi kan för att stoppa den olagliga svarta marknaden, förklarar justitieministern.

Utomhus eller inomhus

Hemmaodlare ska kunna odla utomhus på balkongen eller i trädgården eller inomhus i sin bostad enligt regeringens förslag. Förbud mot att bruka cannabis på offentliga platser kvarstår och även försäljning av annat än frön förblir olagligt likaså.

Inte längre åtalbart

Emellertid föreslår Luxemburgs regering även att konsumtion och transport av cannabis på allmän plats inte längre klassas som ett åtalbart brott utan bara som en mindre förseelse om det avser 3 gram eller mindre.

Regeringen uppger att förändringarna ska ses som ett första steg och på sikt vill man tillåta nationell produktion, leverans och försäljning som knäcker den svarta marknaden och grova brottsligheten samt ger intäkter till att motverka och utbilda avseende narkotikamissbruk.

Förslaget har arbetats fram i samarbete mellan Liberalerna, Socialdemokraterna och de Gröna.

ANALYS
Luxemburg går samma väg som Kanada, Uruguay och drygt 10 amerikanska delstater som liberaliserar sina narkotikalagar med syfte att bland annat motverka den grova brottsligheten.

Min prognos är att allt fler länder i Europa kommer att följa efter. En sak är klar – den nuvarande narkotikapolitiken och de omfattande problemen med grov gängkriminalitet som livnär sig på knarkaffärer fungerar inte i en rad EU-länder.

Övriga EU-länder lär följa utvecklingen i Luxemburg för att studera både hur folkhälsan och den grova brottsligheten påverkas. Nästa år väntas Luxemburgs parlament ta ställning till regeringens nya förslag.

Foto: K. Nanney

[yop_poll id="819"]

9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen