Första hunden i Sverige som smittats av covid-19

2021 07 16

Statens veterinärmedicinska anstalt meddelar nu att det första kända fallet av en svensk hund som smittats med coronaviruset har inträffat.

– Hunden undersöktes och behandlades på djursjukhus på grund av luftvägssymtom. Prover från hunden analyserades vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) som ett led i en smittspårning eftersom de personer som haft hand om hunden en längre tid, samt en ur djursjukhusets personal som vårdade hunden, insjuknat i Covid-19, uppger myndigheten.

Testat positiv

Internationellt har hundar drabbats tidigare men nu har det första fallet där en svensk hund testats positiv för coronaviruset upptäckts.

– Trots positivt provsvar går det dock inte att säga huruvida hunden spelat en roll som smittspridare från djurhållare till personalen i fråga. Hundar anses endast måttligt mottagliga för SARS-CoV-2-infektion och det finns inga rapporter där smittspridning från hund till andra djur eller människor dokumenterats. Den största risken för smittspridning finns fortfarande i första hand mellan människor, säger statsepizootolog Karl Ståhl, SVA.

Glad nyhet

Det finns dock en mycket glad nyhet! Och det är att hundens symtom var kortvariga och nu har vovven tillfrisknat.

Statens veterinärmedicinska anstalt understryker även vad man ska tänka på när det gäller kontakten mellan människor och djur med tanke på pandemin.

Tänk så med djur

– För att förebygga smittspridning mellan människa och djur är den allmänna rekommendationen att man vid kontakt med husdjur, inklusive produktionsdjur och hästar, följer normala hygienrutiner. Handtvätt med tvål och vatten före och efter kontakt med djur är en bra grund som är extra viktigt om man är sjuk. Sjuka djur bör som en allmän princip hållas hemma och skilda från andra djur så långt möjligt, framhåller Statens veterinärmedicinska anstalt i ett pressmeddelande.

ANALYS

Det är med andra ord samma sak som gäller för sjuka djur som det är för sjuka människor – stanna hemma och håll distansen.

Foto: J. Street. Hunden på bilden är ej berörd.


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen