Första fall upptäckt – hundar kan bli allvarligt sjuka

2023 06 28

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har gjort ett mycket ovanligt fynd.

För första gången har ett fall av den så kallade brokiga hundfästingen upptäckts i Västra Götaland.

Och det kan vara en mycket bekymmersam nyhet för hundar och hundägare i hela landet, rapporterar Göteborgs-Posten.

Fästingen kan nämligen föra med sig en parasit som kan göra hundar allvarligt sjuka – och enligt forskarna kommer den att sprida sig.

Spridit sig från andra länder

En teori är att fästingen följt med när hundar illegalt tagits in till Sverige från Östeuropa.

I länder som Ryssland och baltiska länder är just den här fästingvarianten väletablerad.

Men den kan också ha fått spridning av att hundar korsar gränsen på helt lagliga grunder, som om familjen till exempel varit på semester.

– Den brokiga hundfästingen hoppar på ett djur och sitter fast i tre till fyra dygn. Därför rekommenderar vi att man ger hunden profylax så fort man är tillbaka, säger laboratorieveterinären och forskaren Giulio Grandi vid SVA, till GP.

Profylax kan till exempel finnas i halsband, spot on-droppar eller tabletter och ska förebygga fästingar.

Här för att stanna

Även om fästingen nu för första gången rapporterats i Västra Götaland har den förekommit tidigare på andra håll i Sverige, men är som sagt extremt ovanlig.

Den allra första rapporten överhuvudtaget kom 2010 då en kvinna i Skåne hade blivit biten.

Nu är det dock inget tvivel om att den brokiga hundfästingen lär rota sig på riktigt i Sverige.

– I Sverige har vi alla förutsättningar, både med vädret och ett kallt klimat, säger Giulio Grandi.

"Behöver hjälp"

Det var via SVA:s eget verktyg “Rapportera Fästing” som upptäckten gjordes.

Ett webbformulär myndigheten tagit fram för att övervaka nya fästingarter i landet.

– Vi behöver hjälp från allmänheten att rapportera in fynd av fästingar, framhåller SVA på sin hemsida.

Viktigt att anmäla

Myndigheten betonar hur viktigt det är att rapportera om man upptäcker en fästing som ser ovanlig ut, till exempel på sin hund, katt eller på sig själv.

– Ovanliga eller exotiska fästingar som påträffas i Sverige bidrar till ökad risk för att djur och människor kan bli smittade av fästingburna parasiter, bakterier och virus som idag inte förekommer i Sverige.

Se en bild på brokig hundfästing via SVA:s hemsida så att du känner igen den genom att klicka här.

Webbverktyget "Rapportera fästing" hittar du här.

LÄS MER: Kraftig spridning av hundsjukdom

Foto: R. Stone

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen