13 oktober 2025

Forskare varnar – populär maträtt ökar risken för cancer

2024 07 30

Under 2023 landade den genomsnittliga konsumtionen av rött kött på 2 procent över Livsmedelsverkets rekommendation.

Totalt låg den genomsnittliga konsumtionen av rött kött – det vill säga griskött, lammkött och nötkött – på över 500 gram i veckan. Siffran är högre än Livsmedelsverkets råd. Myndigheten rekommenderar att vi äter max 500 gram tillagat rött kött i veckan.

– För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark, framhåller Livsmedelsverket på sin hemsida.

ST-läkaren Thyra Löwenmark vid Sundeby sjukhus gör samma bedömning.

Läkaren, som forskat om tarmcancer, varnar för att rött kött ökar risken för cancer.

– Det finns flera olika riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer. De viktigaste är hög ålder och ärftlighet, men vi vet också att den västerländska livsstilen, till exempel intag av rött kött, ökar risken, säger hon till SVT. 

Andra riskfaktorer är följande, enligt läkaren:

- Intag av mycket kalorier

- Övervikt

- Rökning

- Inaktivitet

Tusentals drabbas 

Varje år drabbas cirka 4 100 personer av tjocktarmscancer och 2 100 av ändtarmscancer.

Ungefär 30 procent av de personer som drabbats dör på grund av sin cancer inom fem år, enligt Cancerfonden. 

”Största orsakerna till ohälsa”

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har tidigare fastslagit att dagens livsmedelskonsumtion inte är hållbar för hälsa, miljö och klimat.

– Dagens livsmedelskonsumtion är en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige. På befolkningsnivå beror det bland annat på överkonsumtion av energi, för lågt intag av fullkorn och baljväxter, samt för högt intag av salt, charkprodukter, rött kött och av livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring, framhöll Livsmedelsverket i en undersökning som publicerades i februari.

Nationella mål

För att komma tillrätta med problemet föreslår myndigheterna att flera nationella mål ska upprättas för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Till år 2035 föreslås följande nationella mål:

- Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa

- Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.

För att nå de nationella målen bör svenska folket ändra sin livsmedelskonsumtion på följande sätt, enligt Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket:

- Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.

- Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.

- Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. 

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.   

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.  

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen