13 oktober 2025

Forskare varnar – populär maträtt ökar risken för cancer

2024 07 30

Under 2023 landade den genomsnittliga konsumtionen av rött kött på 2 procent över Livsmedelsverkets rekommendation.

Totalt låg den genomsnittliga konsumtionen av rött kött – det vill säga griskött, lammkött och nötkött – på över 500 gram i veckan. Siffran är högre än Livsmedelsverkets råd. Myndigheten rekommenderar att vi äter max 500 gram tillagat rött kött i veckan.

– För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark, framhåller Livsmedelsverket på sin hemsida.

ST-läkaren Thyra Löwenmark vid Sundeby sjukhus gör samma bedömning.

Läkaren, som forskat om tarmcancer, varnar för att rött kött ökar risken för cancer.

– Det finns flera olika riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer. De viktigaste är hög ålder och ärftlighet, men vi vet också att den västerländska livsstilen, till exempel intag av rött kött, ökar risken, säger hon till SVT. 

Andra riskfaktorer är följande, enligt läkaren:

- Intag av mycket kalorier

- Övervikt

- Rökning

- Inaktivitet

Tusentals drabbas 

Varje år drabbas cirka 4 100 personer av tjocktarmscancer och 2 100 av ändtarmscancer.

Ungefär 30 procent av de personer som drabbats dör på grund av sin cancer inom fem år, enligt Cancerfonden. 

”Största orsakerna till ohälsa”

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har tidigare fastslagit att dagens livsmedelskonsumtion inte är hållbar för hälsa, miljö och klimat.

– Dagens livsmedelskonsumtion är en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige. På befolkningsnivå beror det bland annat på överkonsumtion av energi, för lågt intag av fullkorn och baljväxter, samt för högt intag av salt, charkprodukter, rött kött och av livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring, framhöll Livsmedelsverket i en undersökning som publicerades i februari.

Nationella mål

För att komma tillrätta med problemet föreslår myndigheterna att flera nationella mål ska upprättas för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Till år 2035 föreslås följande nationella mål:

- Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa

- Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.

För att nå de nationella målen bör svenska folket ändra sin livsmedelskonsumtion på följande sätt, enligt Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket:

- Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.

- Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.

- Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen


17 sep 2026

Pensionsmyndigheten: Många kan få 8 000 kronor mindre i pension

2026 09 17

Många blivande pensionärer riskerar att gå miste om cirka 8 200 kronor i månaden när de väl slutar jobba.

Det flaggar Pensionsmyndigheten för i ett uttalande på torsdagen.

Myndigheten syftar på att många fortfarande saknar tjänstepension. Idag är det en av tio anställda som inte har tjänstepension, till exempel för att de jobbar på mindre företag eller saknar kollektivavtal. Dessutom finns det egenföretagare som inte själva sätter undan utebliven tjänstepension.

– Många känner till att tjänstepensionen är viktig, men få inser att den kan vara värd över 8 000 kronor i månaden. De här beräkningarna visar vilken betydelse tjänstepensionen kan ha för ekonomin som pensionär, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Värre smäll nu än förr

Summan på 8 200 kronor är baserad på en person med medianlön, det vill säga 38 500 kronor i månaden. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det  om 26 procent av hela den totala pensionen som denna grupp går miste om.

Det finns dessutom ytterligare en alarmerande faktor. De senaste åren har tjänstepensionens andel av den framtida pensionen vuxit för svenska folket. Saknar man tjänstepension blir därför den ekonomiska smällen värre idag än för tidigare generationer.

– Tjänstepensionen är en av de viktigaste ekonomiska förmånerna som en arbetsgivare kan erbjuda. Det har undersökningar från Tjänstepensionens dag visat i många år. Därför finns det mycket att vinna på att vara tydliga med att man erbjuder tjänstepension, inte minst för att skapa trygghet för medarbetarna, säger Pia Carlsson Thörnqvist, enhetschef Kommunikation och marknad på Avtalat och projektledare för Tjänstepensionens dag, som inträffar 27 september.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Fakta: så mycket pengar handlar det om

Nedan ser du Pensionsmyndighetens uträkning för hur stor del av pensionen som skulle kunna komma från tjänstepensionen, beroende på hur mycket du tjänar. Räkneexemplet är baserat på personer födda 1982 som börjar arbeta vid 23 års ålder och går i pension vid 69 års ålder, det vill säga nuvarande riktålder.

Medialön per månad

Tjänstepension per månad

Andel av total pension

31 700 kr

6 700 kr

25,6 %

38 500 kr

8 200 kr

26,4 %

60 000 kr

24 000 kr

43,6 %

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


17 sep 2026

Blankt nej – nytt besked i regeringsfrågan

2026 09 18

Oppositionen har vunnit valet.

Nu ska de rödgröna partierna försöka enas om ett regeringsunderlag.

Tidigare under dagen öppnade Centerpartiet för en ren S-regering med stöd av MP, C och V.

– Varken V och C är intresserade av att MP får fördelen att sitta i regeringen, sade en C-källa till Aftonbladet.

Blankt nej

Nu svarar Vänsterpartiet.

V säger blankt nej till förslaget, rapporterar Aftonbladet.

Alla regeringsalternativ där V inte ingår ses som uteslutna, uppger tidningen med hänvisning till källor inom Vänsterpartiet.

”Alla ska med!”

Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson dömer också ut förslaget om en ren S-regering.

– Klart att alla fyra partier bör ta ansvar i regeringen, för stabiliteten, så att våra överenskommelser och budgetar kan genomföras. Nu testar C att säga nej till ännu ett parti, skriver hon på X och fortsätter:

– Tror ärligt talat det är bättre att inse att man måste börja säga ja istället! Alla ska med!

Samtal inleds i morgon

Talmannen Andreas Norlén kommer att inleda samtal med alla partiledare under fredagen. Detta efter att statsminister Ulf Kristersson (M) meddelat sin avgång under dagen.

– Talmannen har i dag tagit emot begäran om entledigande från statsminister Ulf Kristersson (M). Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister, framhåller riksdagen i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Butikskedja delar ut 56 miljoner till anställda efter jättesuccén 

Ebba Busch: Vi står redo

Om förhandlingarna mellan de rödgröna partierna skulle kollapsa är högersidan redo att ta över ledartröjan, uppger KD-ledaren Ebba Busch.

– Det blågula laget har i fyra år visat att vi både kan enas och genomföra för Sverige nödvändiga reformer, politik och budget. Vi kan också konstatera att valresultatet gett Sverige en majoritet för en borgerlig ekonomisk politik framåt, det står vi redo att söka möjligheter kring framåt, skriver hon på X.

LÄS MER: Arbetslösheten minskar i Sverige – en grupp sticker ut 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen