13 oktober 2025

Forskare varnar – populär maträtt ökar risken för cancer

2024 07 30

Under 2023 landade den genomsnittliga konsumtionen av rött kött på 2 procent över Livsmedelsverkets rekommendation.

Totalt låg den genomsnittliga konsumtionen av rött kött – det vill säga griskött, lammkött och nötkött – på över 500 gram i veckan. Siffran är högre än Livsmedelsverkets råd. Myndigheten rekommenderar att vi äter max 500 gram tillagat rött kött i veckan.

– För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark, framhåller Livsmedelsverket på sin hemsida.

ST-läkaren Thyra Löwenmark vid Sundeby sjukhus gör samma bedömning.

Läkaren, som forskat om tarmcancer, varnar för att rött kött ökar risken för cancer.

– Det finns flera olika riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer. De viktigaste är hög ålder och ärftlighet, men vi vet också att den västerländska livsstilen, till exempel intag av rött kött, ökar risken, säger hon till SVT. 

Andra riskfaktorer är följande, enligt läkaren:

- Intag av mycket kalorier

- Övervikt

- Rökning

- Inaktivitet

Tusentals drabbas 

Varje år drabbas cirka 4 100 personer av tjocktarmscancer och 2 100 av ändtarmscancer.

Ungefär 30 procent av de personer som drabbats dör på grund av sin cancer inom fem år, enligt Cancerfonden. 

”Största orsakerna till ohälsa”

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har tidigare fastslagit att dagens livsmedelskonsumtion inte är hållbar för hälsa, miljö och klimat.

– Dagens livsmedelskonsumtion är en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige. På befolkningsnivå beror det bland annat på överkonsumtion av energi, för lågt intag av fullkorn och baljväxter, samt för högt intag av salt, charkprodukter, rött kött och av livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring, framhöll Livsmedelsverket i en undersökning som publicerades i februari.

Nationella mål

För att komma tillrätta med problemet föreslår myndigheterna att flera nationella mål ska upprättas för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Till år 2035 föreslås följande nationella mål:

- Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa

- Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.

För att nå de nationella målen bör svenska folket ändra sin livsmedelskonsumtion på följande sätt, enligt Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket:

- Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.

- Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.

- Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen