JUST NU: Forskare sågar uttalande från Annie Lööf

2022 06 21

Klimatpolitikforskaren Naghmeh Nasiritousi kritiserar flera aspekter av partiledarens förslag på klimatmål.

Annie Lööf (C) berättar om Centerpartiets klimatmål i en längre intervju i Dagens Nyheter, där hon bland annat betonar att partiet vill skärpa klimatmålen.

I det har skogsbruket en nyckelroll enligt Lööf, som hyllar parollen “frihet under ansvar” när det kommer till hur skogen ska användas.

“Frihet under ansvar”

Centerledaren understryker att “det man äger, det vårdar man”.

– Sedan 1990-talet har vi en ny skogslagstiftning i Sverige, där miljö och produktion ska gå hand i hand, där det är ”frihet under ansvar”. Det har tjänat svensk skogspolitik och biologisk mångfald väl. För Centerpartiets del är den biologiska mångfalden oerhört viktig. Sedan 1950 har inte skogen påverkat en enda artdöd, säger Annie Lööf till DN.

Specialist: “Stämmer inte”

Det stämmer dock inte enligt Ulf Bjelke, miljöanalysspecialist och kontaktperson för frågor om rödlistade arter på Artdatabanken Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Skogsarter har dött ut från landet sedan 1950, till exempel Värmlandslav. Av de mer än 1 000 rödlistade skogslevande arterna som finns kvar i landet är fler än 70 procent minskande och föremål för pågående lokala utdöenden, säger han till tidningen.

Kritiserar Lööfs uttalande

Även klimatpolitikforskaren Naghmeh Nasiritousi, docent vid Stockholms universitet och Utrikespolitiska institutets, är kritisk till Annie Lööfs uttalande. 

– Det låter som att hon menar att allt är frid och fröjd i den svenska skogen, vilket går emot mycket forskning inte minst om biologisk mångfald, säger hon till DN.

Sågar “frihet under ansvar”

Hon sågar även principen “frihet under ansvar” som Lööf värdesätter i frågan om skogsbruket.

– Från forskningen vet vi att information och frivillighet inte leder till snabba förändringar, säger Nagmeh Nasiritousi.

Viktig fråga för C

Centerpartiet har vid upprepade tillfällen värnat om skogsbrukets produktion och motsatt sig ökade brukandeförbud.

– Vi kan inte ha det så att man tar mark från markägare utan att ersätta dem. Redan idag är en tredjedel av alla marker belagda med brukandeförbud, sade Peter Helander (C) till SVT 2021.

Tas med i valrörelsen

En hållning som Annie Lööf står fast vid i valrörelsen 2022.

Vår politik bygger på frihet under ansvar, med enkla men tydliga regler. På så sätt får vi ett skogsbruk där miljö och ökad produktion går hand i hand, framhäver partiledaren på sociala medier.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen