Forskare pekar ut allvarlig sjukdomsrisk för fotbollsspelare

2023 03 17

Risken för att drabbas av demens bedöms vara 62 procent högre jämfört med andra män i samma ålder.

Det visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. 

– Det är jätteviktigt att uppmärksamma för det finns så många människor som spelar fotboll, säger hjärnforskare Henrik Zetterberg till SR Ekot.

Stor studie

Studien bygger på insamlad data från 6 000 fotbollsspelare som var aktiva i Allsvenskan mellan 1924 och 2019.

Spelarnas hälsoregisterdata har jämförts med män i samma ålder.

Resultatet är slående.

Män som spelade fotboll fram till mitten av 1900-talet hade 62 procents högre risk att drabbas av demens jämfört med män i samma ålder.

Pekar ut orsak

Forskarna tror att nickar ligger bakom riskhöjningen, samt hjärnskakningar i samband med närkamper.

Ett konstaterande som gjorts eftersom kopplingen inte syns bland alla spelare.

Målvakter, som får använda händerna och inte nickar bollen lika ofta, uppvisar inte någon ökad risk för demens, enligt studien.

– I en direkt jämförelse, har utespelare en högre risk för neurodegenerativ sjukdom än målvakter. Riskökningarna för utespelare jämfört med målvakter observerades endast för Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar, står det i studien.

Inget förbud

Ett förbud mot nickar i fotboll är dock föga troligt.

Det framhåller hjärnforskaren Henrik Zetterberg.

Däremot tror han att sporten kan behöva förändras.

–  Man behöver ta hjärnskakningar och misstänkt hjärnskakning på större allvar. Vi skulle kunna införa att man inte får gå upp och störa en annan spelare i en nicksituation och besluta att det skulle räknas som vårdslöst spel, vilket resulterar i ett rött kort. Man skulle kunna vara lite tydligare på det viset, säger Henrik Zetterberg till Ekot.

Har ändrat saker

Även om fotbollens regler inte ändrats markant sedan slutet av 1800-talet har en del förändrats både på match- och träningsplanen.

Sporten har gått från läderbollar, som kan suga upp vatten när det regnar och bli tyngre, till bollar av syntet som inte är lika ”tunga” att nicka.

– Spelstil och träningsrutiner har även förändrats, framhåller studiens forskare.

Foto: T. Flyckt 

Text: Redaktionen

Stor upptäckt om magsjukdom – en miljon svenskar har den

2025 10 20

Patienter uppmanas ofta att ändra sin kost och undvika vissa livsmedel för att lindra symptomen.

Nu kan dock helt nya behandlingar vara på väg.

Forskare från Göteborgs universitet har identifierat två bakteriearter som tillsammans kan producera serotonin – ett ämne som bland annat styr tarmens rörelser och som ibland kallas för ”tarmens hjärna”.

– När bakterierna introducerades i bakteriefria möss med serotoninbrist ökade nivåerna av serotonin i tarmen, liksom tätheten av nervceller i tjocktarmen. Bakterierna normaliserade även tarmens passagehastighet, skriver forskarna om upptäckten som de hoppas kan leda till nya behandlingar mot IBS.

– Det är otroligt fascinerande hur bakterierna i tarmen kan producera bioaktiva signalmolekyler som påverkar hälsan, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av de ledande forskarna bakom studien.

”Nya vägar för behandling”

Forskarkollegan Magnus Simrén delar Bäckheds entusiasm.   

– Våra resultat tyder på att vissa tarmbakterier kan tillverka bioaktivt serotonin och därmed spela en viktig roll för tarmens hälsa och öppna nya vägar för behandling av funktionella tarmsjukdomar som IBS, säger Simrén, som är professor i medicinsk gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

LÄS MER: Historiskt läkemedel på väg: 600 000 svenskar har sjukdomen

”Kan vara nyckeln”

Fredrik Bäckhed konstaterar att det rör sig om ett stort genombrott i forskningen om tarmsjukdomar.

– Våra upptäckter tyder på att tarmens bakterier kan bilda signalämnen som serotonin vilket kan vara nyckeln till att även förstå hur tarmen och dess invånare kan påverka hjärnan och vårt beteende.

LÄS OCKSÅ: Skatten kan sänkas – för 1,2 miljoner hushåll

Foto: M. Majun

Text: Redaktionen