Svenska forskare larmar – vanlig behandling ökar risken för hudcancer

2025 03 27

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt ett tydligt samband mellan östrogenbehandling och hudcancer.

Varje år drabbas cirka 60 000 svenskar av hudcancer – och minst 500 personer dör i sjukdomen.

Nu gör en ny studie från Lunds universitet gällande att östrogenbehandling bidrar till en tydligt ökad risk för hudcancer.

“Stärker misstankarna”

Kari Nielsen är överläkare och universitetslektor vid Lunds universitet.

Enligt henne kan den ökade risken bero på att östrogen gör huden mer solkänslig.

– Exakt orsak vet vi inte, eftersom det här var en observationsstudie, men det är vad vi tror. Dessutom kunde vi delvis se att de som solar mer löper en högre risk att drabbas än de som solar mindre, vilket stärker misstankarna om att det är solandet som är orsaken, säger Nielsen till DN.

“Vill inte skrämmas, men …”

Detta innebär att tusentals kvinnor i Sverige som äter östrogen mot klimakteriebesvär löper en tydligt ökad risk för att utveckla hudcancer.

Samtidigt vill forskare inte avråda någon från behandling – utan snarare öka medvetenheten om riskerna.

– Vi vill inte skrämmas, men vi vill uppmärksamma kvinnor och läkare på den här riskökningen. De här kvinnorna får ju östrogen av en anledning och om man mår bra av det ska man fortsätta med behandlingen, fortsätter Kari Nielsen.

“Är sannolikt bästa vägen att gå”

Gustav Christensen är doktor i medicinsk vetenskap med inriktning mot hudcancer vid Lunds universitet, samt överläkare på Hudmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Han uppger att studien inte ger tillräckliga belägg för att ändra svenska läkares förskrivningsrutiner – åtminstone inte ännu.

Däremot betonar även han vikten av att informera om de risker huden utsätts för i samband med östrogenbehandling.

– Att bli bättre på solskydd och samtidigt kunna ta sin medicin är sannolikt den bästa vägen att gå. Men vi vill gärna titta mer på detta, säger Gustav Christensen till IT-hälsa.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Oväntat besked om bensinskatten – regeringen uppmanas agera direkt

2025 09 30

Nu kommer ett överraskande besked om bensinskatten.

Bensinpriset var en het fråga i valet 2022.

I januari och juli 2025 sänktes skatten på bensin och diesel.

Men nu kommer ett oväntat besked om bensinskatten – och en uppmaning till regeringen från Produktivitetskommissionen.

Oväntat förslag om bensinskatten

Regeringens Produktivitetskommission lämnar nu sitt slutbetänkande om hur produktiviteten kan stärkas så att välståndet i Sverige kan öka.

Ett av förslagen i betänkandet är en höjning av bensinskatten, meddelar företrädaren för Produktivitetskommissionen i ett inlägg på DN Debatt.

Det är ett förslag som går stick i stäv med regeringens politik för lägre bensinpriser, vilket kan tyckas oväntat.

– Klimatpolitiken kan göras mer träffsäker och kostnadseffektiv. Bensin- och dieselskatten bör höjas och Sveriges klimatmål harmoniseras med EU:s, skriver företrädare för Produktivitetskommissionen i debattartikeln.

LÄS OCKSÅ: Biltema öppnar sitt största varuhus i hela Norden

Har genomfört sänkningar

Regeringen har genomfört skattesänkningar på bensin och diesel den 1 januari och den 1 juli i år.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson i ett uttalande i samband med sänkningarna.

Men Produktivitetskommissionen menar alltså att bensin- och dieselskatten bör höjas för att klimatpolitiken ska bli mer träffsäker och kostnadseffektiv.

Det återstår att se om betänkandet till regeringen får Tidöpartierna att göra några ändringar i sin politik.

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind har tidigare sagt att drivmedelspriserna kommer att bli högre om de rödgröna vinner valet, vilket SVT har rapporterat.

Vill slopa rot – och sänka inkomstskatt

Produktivitetskommissionen föreslår samtidigt en rad andra åtgärder för att stärka produktiviteten i Sverige.

I betänkandet föreslår man bland annat slopat rot-avdrag, skärpta kontroller inom välfärden samt sänkt skatt för höginkomsttagare.

– Den statliga inkomstskatten bör sänkas för att förbättra incitamenten för utbildning och arbete samt göra vårt land mer attraktivt för högkvalificerad arbetskraft, skriver Produktivitetskommissionen i debattartikeln.

LÄS OCKSÅ: Flygbolag ansöker om konkurs

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Trumps uttalande väcker ramaskri – ”helt förskräckligt”

2025 09 30

Under ett tal till amerikanska generaler och amiraler hävdar USA:s president Donald Trump att amerikanska städer kan användas som ”övningsplatser” för militären.

Presidenten har redan skickat soldater till bland annat Washington DC och Los Angeles, där de enligt honom ska bistå med att bekämpa brottsligheten.

Trump har dessutom hotat att utöka insatsen till andra storstäder som styrs av Demokraterna – bland annat Chicago, Portland och New Orleans.

– Dessa farliga städer kan fungera som övningsplatser för vår militär, säger Trump i sitt tal enligt CNN.

Kraftfulla reaktionen: ”Helt förskräckligt”

Chicagos borgmästare Brandon Johnson kallar Trumps utspel för ”helt förskräckligt”.

– Det här handlar inte om att upprätthålla säkerheten. Det här handlar inte om invandring. Det här handlar om att underblåsa kaos och terrorisera invånarna i Chicago och städer över hela USA, säger han till CNN.

– Dessa modiga kvinnor och män som går med i militären för att tjäna och skydda vårt land gör det inte för att utplaceras mot amerikanska medborgare och invånare, fortsätter borgmästaren.

LÄS MER: ”Slå till djupt” – USA ger grönt ljus till Ukraina

Kvinnor kan tvingas lämna

Donald Trump talade till de amerikanska toppmilitärerna i 70 minuter.

Innan presidenten tog scenen höll krigsminister Pete Hegseth tal.

Han fastslog att tiden för ”politiskt korrekthet” är över.

– Dåraktiga och hänsynslösa politiska ledare satte fel kurs och vi tappade riktningen. Vi blev ”woke-ministeriet”, men inte längre, sade Hegseth enligt Yle.

Krigsministern meddelade också att det numera kommer krävas att stridande soldater uppnår den ”högsta manliga standarden” i konditionstest. Det kan innebära att kvinnliga militären entledigas, uppger Hegseth.

– Men när det gäller jobb som kräver fysisk styrka för att klara strid, måste de fysiska kraven vara höga och könsneutrala. Om det innebär att inga kvinnor kvalificerar sig för vissa stridsuppgifter, så får det vara så. Det är inte avsikten, men det kan bli resultatet.

LÄS OCKSÅ: JÄTTEATTACK: Stor prestigeförlust för Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen