Forskare går ut med varning – till alla som tränar

2024 04 20

Forskare varnar för ett vanligt problem bland folk som tränar.

Träning är en av våra mest populära fritidsaktiviteter.

Både media, arbetsgivare och sjukvård understryker ofta hur viktigt det är att träna och hålla sig i god fysisk form, vilket naturligtvis är sant.

Men ibland glömmer de att varna för farorna med att ha FÖR höga ambitioner.

Många tränar alldeles för mycket eller för hårt, varnar nu forskare i Finland.

Målinriktad träning

På senare år har tränandet blivit allt mer ambitiöst bland vanligt folk.

Problemet är att många som tränar hårt på amatörnivå inte inser vikten av återhämtning.

– Tävlingsidrottare har det oftast bättre ställt med träningsprogrammet, uppföljningen och återhämtningen. De har tränare som hjälper dem att tänka ut helheten, säger Piia Kaikkonen till Svenska Yle.

Hon är doktor i gymnastik- och idrottsvetenskap och testningschef vid idrottsläkarstationen i Tammerfors.

Många motionärer tränar allt mer målinriktat, med högt ställda mål inom ett ofta alltför kort tidsspann.

Många saknar insikt om hur viktigt det är att planera in tid för återhämtning och att sätta upp realistiska mål.

Nya trender

Problemet är vanligt bland unga, som ofta vill prestera på hög nivå.

Men även vuxna och medelålders sätter ofta upp för höga mål inför exempelvis maratonlopp och liknande.

– Tidvis kommer det också nya trendgrenar som folk plötsligt kan ägna sig åt flera gånger i veckan. Till exempel crossfit är tufft och krävande. Om man inte har konditionen från början så klarar ju inte kroppen plötsligt av något sådant, Arja Uusitalo, överläkare vid HUS och specialist på idrottsmedicin.

Risk för trötthet och belastningsskador

Om man tränar för mycket och inte planerar in återhämtning så finns en risk för överansträngning och skador.

Allt för ambitiös träning kan leda till symptom som trötthet och muskelvärk, svårighet att slappna av och hög puls som gör det svårt att sova.

Många, särskilt i 45-50-årsåldern, drabbas också av belastningsskador, eftersom de tränar på som förr trots att de har blivit äldre och behöver mer tid för återhämtning, rapporterar kanalen.

Foto: A Maragos

Text: Redaktionen

Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Våga säg ”förbjudna ordet” – ÖB uppmanar svenska folket

2024 11 30

Sverige överbefälhavare Michael Claesson anser att allmänheten måste vänja sig vid ett ord som tidigare har väckt upprörda känslor.

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen