Forskare går ut med varning – till alla som tränar

2024 04 20

Forskare varnar för ett vanligt problem bland folk som tränar.

Träning är en av våra mest populära fritidsaktiviteter.

Både media, arbetsgivare och sjukvård understryker ofta hur viktigt det är att träna och hålla sig i god fysisk form, vilket naturligtvis är sant.

Men ibland glömmer de att varna för farorna med att ha FÖR höga ambitioner.

Många tränar alldeles för mycket eller för hårt, varnar nu forskare i Finland.

Målinriktad träning

På senare år har tränandet blivit allt mer ambitiöst bland vanligt folk.

Problemet är att många som tränar hårt på amatörnivå inte inser vikten av återhämtning.

– Tävlingsidrottare har det oftast bättre ställt med träningsprogrammet, uppföljningen och återhämtningen. De har tränare som hjälper dem att tänka ut helheten, säger Piia Kaikkonen till Svenska Yle.

Hon är doktor i gymnastik- och idrottsvetenskap och testningschef vid idrottsläkarstationen i Tammerfors.

Många motionärer tränar allt mer målinriktat, med högt ställda mål inom ett ofta alltför kort tidsspann.

Många saknar insikt om hur viktigt det är att planera in tid för återhämtning och att sätta upp realistiska mål.

Nya trender

Problemet är vanligt bland unga, som ofta vill prestera på hög nivå.

Men även vuxna och medelålders sätter ofta upp för höga mål inför exempelvis maratonlopp och liknande.

– Tidvis kommer det också nya trendgrenar som folk plötsligt kan ägna sig åt flera gånger i veckan. Till exempel crossfit är tufft och krävande. Om man inte har konditionen från början så klarar ju inte kroppen plötsligt av något sådant, Arja Uusitalo, överläkare vid HUS och specialist på idrottsmedicin.

Risk för trötthet och belastningsskador

Om man tränar för mycket och inte planerar in återhämtning så finns en risk för överansträngning och skador.

Allt för ambitiös träning kan leda till symptom som trötthet och muskelvärk, svårighet att slappna av och hög puls som gör det svårt att sova.

Många, särskilt i 45-50-årsåldern, drabbas också av belastningsskador, eftersom de tränar på som förr trots att de har blivit äldre och behöver mer tid för återhämtning, rapporterar kanalen.

Foto: A Maragos

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen