Forskare avlivar myt om D-vitamin
2025 05 14
Att låga nivåer av D-vitamin kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom är en vedertagen uppfattning.
Men påståendet saknar vetenskapligt stöd.
Det finns inget stöd i forskningen för att brist på D-vitamin under mörka vintermånader leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Det fastslår en ny stor studie från forskare vid Umeå universitet.
Enligt forskarna kan den högre dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom under vintermånaderna kopplas till andra orsaker än D-vitaminbrist.
– Att hjärt- och kärlsjukdom är vanligare på vintern beror snarare på faktorer som att vi då rör oss mindre och är mer utsatta för luftföroreningar och luftvägsinfektioner medan D-vitaminet däremot i stort sett tycks sakna betydelse i sammanhanget, säger studiens försteförfattare Viktor Oskarsson, specialistläkare i internmedicin vid Piteå sjukhus och anknuten till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Stor studie
Den svenska studien baseras på data från nästan 80 000 personer i sex europeiska länder. Deltagarna har fått lämna blodprov för bestämning av D-vitaminnivåer. Proverna har sedan följts upp för att studera risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Under toppmånaderna augusti och september uppvisade deltagarna högst D-vitaminnivåer – 79 procent högre än mars och april som hade lägst.
De höga nivåerna av D-vitamin hade dock ingen effekt på förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom.
– Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom var visserligen något högre i dalmånaderna jämfört med toppmånaderna, men inte jämfört med alla andra månader, trots att skillnaden i D-vitamin varierade kraftigt. Den högsta dödligheten inträffade dessutom några månader efter de lägsta D-vitaminnivåerna, samtidigt som dödligheten började minska redan i maj, kort efter de låga D-vitaminnivåerna, framhåller forskarna i studien.
Slår fast: Finns inget samband
Med anledning av det tydliga resultatet fastslår forskarna att det inte finns något orsakssamband mellan D-vitaminnivåer och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom.
– Detta är ytterligare en vanlig föreställning om D-vitamin som vi nu kan avliva. En annan sådan ’sanning’ är att vi nordbor skulle ha större brist än sydeuropéer. Det har vi tidigare kunnat visa inte stämmer. Därmed inte sagt att D-vitamintillskott är dåligt eller saknar betydelse för alla personer, men det är ingen universalkur, säger Viktor Oskarsson.
Bra för kroppen
- D-vitamin har många funktioner i kroppen och behövs bland annat för att bilda starka tänder och ett starkt skelett. Kroppens depåer av D-vitamin kommer dels från mat, dels bildas det i huden efter solexponering.
- D-vitamin är naturligt förkommande i bland annat fet fisk. I Sverige berikas de flesta mejeri- och margarinprodukter med D-vitamin.
Källa: Umeå universitet
Livsmedelsverkets rekommenderar
- Under sommarhalvåret är solbestrålning på huden den viktigaste källan för D-vitamin.
- För att bilda D-vitamin motsvarande ett dagligt intag av 5-10 mikrogram från mat räcker det i juni och juli att vara ute barärmad upp till en kvart 2-3 gånger i veckan.
- Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret.
- Det rekommenderade dagliga behovet varierar med ålder och hur mycket man vistas i solen.
Grupp/ålder |
Rekommenderat intag per dag |
Spädbarn och barn under 2 år |
10 mikrogram |
Barn och vuxna under 75 år |
10 mikrogram |
Vuxna med lite eller ingen solexponering |
20 mikrogram |
Vuxna över 75 år |
20 mikrogram |
Källa: Livsmedelsverket
Foto: M. Blackwell
Text: Redaktionen