Försäkringskassan slår larm om vabbande föräldrar

2023 10 23

Den uppmaningen kommer från Försäkringskassan på måndagsmorgonen.

Anledningen är att utgifterna för socialförsäkringar är på väg att skena ordentligt, rapporterar Sveriges Radio.

Kommer öka med 30 miljarder

Försäkringskassans egen prognos, som man nu lämnar över till regeringen, pekar på att årets kostnad kommer att ligga på 235 miljarder kronor.

Det motsvarar en femtedel av den totala statsbudgeten.

Summan är visserligen något lägre än förra året – men det är i framtiden som den dramatiska utvecklingen tar fart.

Inom tre år kommer den enligt myndigheten ha ökat mer än 30 miljarder.

– Det är betydande för statsbudgeten såklart. Nu måste regeringen hitta 30 miljarder kronor någonstans, säger Renée Blomberg, prognoschef på Försäkringskassan, till SR.

Högre ersättningsnivåer

Förutom kostnaderna för vård av barn är det även utgifter som går till föräldralediga och sjukskrivna som kommer att stegra och öka i samma takt som löneökningar och inflationen.

– Ersättningsnivåerna kommer att bli högre framöver, konstaterar Renée Blomberg.

Hon tillägger att en stor del av de förväntade kostnaderna beror på att man förutspår att fler kommer att vara sjukskrivna längre än förr.

Rekordmånga sjukskrivs

Så sent som förra veckan uppmärksammade Försäkringskassan en oroande trend bland svenska folket hälsa.

Aldrig förr har så många sjukskrivits i så stor utsträckning som nu på grund av stress och psykisk ohälsa.

– Idag är det inte fysiska åkommor som dominerar längre sjukskrivningar, utan istället är det stressrelaterade sjukskrivningar, säger  Ulf Lidwall, en av Försäkringskassans analytiker, i ett pressmeddelande.

Längre sjukskrivningar

Situationen är mycket olik den som föregick under pandemin, då det oftare förekom kortare sjukskrivningar.

Men även regeländringar i rehabiliteringskedjan gör att anställda som blir sjuka riskerar att vara borta från arbetet under längre perioder än tidigare.

– Kortare sjukskrivningar innebär mindre inkomst­bortfall för individen och mindre utgifter för den allmänna sjukförsäkringen. Långvariga sjukskrivningar innebär omfattande kostnader för både individen och samhället, främst i form av produktions­bortfall, ökade sjukpenning­utgifter och personligt lidande, säger Ulrik Lidwall.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp. K. Sikkema

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen